Hoppa till huvudinnehåll

Urfolk i en ny tid

Längs kusten kämpar sjösamerna för att överleva och på Finnmarksvidda hotas rendriften av tvångsslakt. Kan de traditionella samiska yrkena överleva i en ny tid? Då Antes familj inte längre kunde leva av renskötsel flyttade de till Levi där de nu livnär sig på att sälja den samiska kulturen till turister.

I serien Den stilla kampen träffar vi samer från hela Nordkalotten; Murmansk och Kiruna, Kautokeino och Elgå, Kåfjord, Levi, Lillestrøm, Karasjok och Helsingfors. De har alla fört en stilla kamp för att få erkännande och bekräftelse av omgivningen. I serien diskuteras kultur, språk, utkomst, utbildning och andra aspekter på den samiska verkligeheten i dag.

Ante Aikios familj.
I programmet träffar vi bl.a. familjen Aikio som numera livnär sig på turism i Levi. Ante Aikios familj. samer,vetamix
Mikkel i sitt arbete att mata renarna.
Mikkel bor i Kautokeino och arbetar med rendrift. Mikkel i sitt arbete att mata renarna. renskötsel (arbete),samer,vetamix,Finnmarksvidda
Tor är sjösame och bor på Stjernøya med sin fru där de livnär sig på fiske.
På Stjernøya livnär sig paret Mikkola på fiske. Tor är sjösame och bor på Stjernøya med sin fru där de livnär sig på fiske. fiske,fiskebåtar,samer,Kustsamer,den stilla kampen - urfolk i en ny tid

Traditionella samiska näringar är renskötsel, fiske, jakt och jordbruk. Det är arbeten där man står i direkt förbindelse med naturen, vilket hela den samiska kulturen bygger på. Men i vår tid innefattar dessa arbeten också mycket motgångar och byråkrati. För att få det att gå ihop får man i allmänhet syssla med flera olika näringsformer samtidigt. Skall de här yrkena överleva så behöver arbetsvillkoren förbättras.

Rennäring

Renskötseln är den traditionella samiska näringen som man klarar sig bäst på nuförtiden. Ändå är lönsamheten så liten att de flesta skaffar sig extrainkomst från någon bisyssla som fiske, jakt, småskaligt lantbruk, bärplockning eller turism.

Renen betar ute i det fria året om och det är renskötaren som tar hänsyn till renen och naturen och inte tvärtom. Renskötarens arbete går ut på att fungera som renens beskyddare och skapa goda förutsättningar för att få utkomst av näringen. Det är ett jobb med långa arbetsdagar där man följer med hjorden och håller den samman.

Renhjordarna flyttar sig mellan olika betesmarker beroende på årstid och då det blir dags för exempelvis öronmärkning eller höstslakt samlas renarna in i hagar. Mellan dessa platser rör de sig längs med särskilda vandringsleder som ofta varit de samma i generationer.

Renar på bete i vinterlandskap.
Renar på bete i Luostos vinterlandskap i Sodankylä. Renar på bete i vinterlandskap. Bild: Sauli Antikainen/Yle renskötsel (arbete),vetamix,djur,betesmarker

Förr följde renskötarna hjorden till fots eller på skidor men idag används snöskotrar och fyrhjulingar och i vissa fall helikopter. Trots moderna hjälpmedel förutsätter renskötsel fortfarande en god kännedom om renen, naturen och klimatet. De är de mest centrala i renskötarnas yrkeskunskap.

Förutom att rennäringen är en viktig del av kulturen, upprätthåller den också de samiska språken. Samiskan har ett rikligt ordförråd och en nyanserad terminologi för renskötsel, skog och mark, så i arbetet skapas en naturlig miljö för språkets användning.

De som utövar professionell rennäring blir dock allt färre och medelåldern bland dem allt högre. Renskötselns framtid hotas av den låga lönsamheten, att samerna flyttar bort från sina hembygder, klimatförändringen och allt flere rovdjur.

Fönsterlav som växer på marken kring ett träd.
Fönsterlav (Cladonia stellaris) hör till gruppen renlavar. Renarnas föda under vintern består i första hand av olika lavar. Fönsterlav som växer på marken kring ett träd. Bild: Heli Mäkikauppila/Yle Fönsterlav,vinter,snö,vetamix

Fiske

Fisket har alltid varit viktigt för samerna, i synnerhet för de sjö- och skogssamer som inte hade renar utan helt var beroende av fångst och jakt. I Finland är den samiska fisketraditionen som störst i Utsjokis och Enares sjöar och vattendrag men eftersom inlandsfiske långt är bundet till årstid, kan man inte försörja sig på det.

Fiske i sjö och älv är idag en bisyssla till någon annan näring, ofta till jordbruk. I många fall fiskar man endast för sitt eget husbehov. Typiskt är att varje samisk släkt som sysslar med fiske har sina traditionella fiskeområden i trakten av sin boplats. Man känner till vilka vatten som tillhör vem och håller sig till sitt. Till samernas fiskekultur och värdegrund hör också att bevara fiskebeståndet genom att inte fiska för mycket.

Havsfiske är en traditionell näring som samerna längs med Norges norra kust har kunnat ha som huvudsyssla ännu in i modern tid. Det blir dock tuffare år för år då de utkonkurreras av stora fiskefabriker som finkammar havet på fisk.

Fisk som torkas.
Fisk som hänger på tork och torkas naturligt av sol och vind. Torkad gädda är en viktig del av enaresamernas mattradition. Fisk som torkas. Bild: U.S. Fish and Wildlife Service fisk (livsmedel),torkning,vetamix

Turism

Turism är en näringsform som växer sig allt större i Finland, i synnerhet i norr dit utlänningar reser för att få se renar, norrsken, julgubben och det exotiska samefolket. Den samiska kulturen har utnyttjats av finska företag inom resebranschen genom att framställa samer som ett spännande folk men på ett ensidigt och missvisande sätt. Att efterhärmningar av samedräkten bärs av icke-samer i marknadsföringssyfte har heller inte setts med blida ögon av samerna.

Men nu har samerna själva börjat söka sig till turismbranschen och även om det är beklagligt att många samer inte längre har möjligheten att leva på sina traditionella näringar, är det positivt att den samiska kulturen får presenteras och säljas av samerna själva. Det bäddar för att mera kunskap och korrekt information om samerna sprids.

Norrsken på natthimlen.
Norrsken och samisk kultur är exotiskt och lockar många turister till Lappland. Norrsken på natthimlen. Bild: Pekka Parviainen/Polar Image Polarsken,Norrsken,Himmelen,natt,vetamix

Samisk turism är aktiviteter, mat, logi eller annan verksamhet som utgår från samiskt levnadssätt och samiska värderingar och är under samisk ledning. De samiska företagen inom branschen är ändå små och ofta bara en bisyssla, fastän det skulle finnas potential för större business. Människors intresse för andra kulturer är starkt liksom längtan efter nya upplevelser, äventyrliga som kulinariska.



Uppgifter för att lära dig mera:

  1. Produktionen av renkött skiljer sig väldigt mycket från exempelvis vanlig nötköttsproduktion. Om du jämför dessa två, vilka positiva sidor i renköttsproduktionen kommer du att tänka på? Ser du några negativa sidor?
  2. Hur påverkas renskötseln av klimatförändringarna? Tips: Läs artiklarna Klimatpengar till rennäringen och Vädrets växlingar skapar problem samt kapitel 4.4–4.6 i forskningsrapporten Renskötsel och klimatförändring (pdf).
  3. De viktigaste fiskarna som kost och utkomst för samerna är lax, öring, fjällröding, sik, harr, siklöja, lake, gädda och torsk. Känner du till allihop? Du kan läsa mer om dem genom att följa länkarna till LuontoPorttis webbplats. Många av fiskarna hör till familjen laxfiskar - vilka?
  4. Jokkmokks vintermarknad anses vara det mest anmärkningsvärda exemplet på samisk turism. Under marknadsdagarna ordnas det många olika evenemang. Bekanta dig med programutbudet från senaste eller kommande marknad. Vilka tre programpunkter tycker du låter mest lockande?

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix