Hoppa till huvudinnehåll

Nu blir det olagligt att inte låta personer med funktionsnedsättning själva bestämma över sina liv

Arbete med tomatplantor
Arbete med tomatplantor Bild: Yle / Mathias Gustafsson tomatplantor

Efter att brister i lagstiftningen åtgärdats kan Finland äntligen godkänna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kårkulla samkommuns direktör Sofia Ulfstedt välkomnar den nya lagen men säger att det fortfarande finns saker att jobba på.

På grund av brister i lagstiftningen har Finland inte kunnat godkänna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Det är jätteviktigt att personer med funktionsnedsättning nu äntligen har fått en juridisk rätt till självbestämmande och delaktighet. Det betyder att det kan bli rättsliga påföljder om de inte får sina rättigheter.

En ny lag om specialomsorg för personer med utvecklingsstörning skulle träda i kraft redan i mars, men lagförslaget remitterades då det inte uppfyllde kraven för att Finland skulle kunna skriva under FN-konventionen. Konventionen betonar att personer med funktionsnedsättning själva ska kunna delta i beslut som rör dem, vilket lagförslaget inte gjorde.

Lagförslaget kompletterades och i dag, fredag, kan Finland till slut godkänna FN-konventionen. Det betyder att det i Finland för första gången finns juridiskt bindande dokument om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Kårkullas samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt kallar utvecklingen en milstolpe.

- Det här är jätteviktigt därför att personer med funktionsnedsättning nu äntligen har fått en juridisk rätt till självbestämmande och delaktighet. Det betyder att det kan bli rättsliga påföljder om de inte får sina rättigheter.

Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt
Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt är glad att Finland nu kan skriva under FN-konventionen. Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt Bild: Yle/Johanna Ventus sofia ulfstedt

Viktigt att brukarna kan påverka sin vardag

Sofia Ulfstedt lyfter fram att man vid Kårkulla redan i dag är måna om att brukarna ska känna att de kan påverka sin vardag och delta i beslut som gäller dem. Ett sätt för brukarna att påverka är Kårkullas brukarråd, som i varje region tar ställning till aktuella ärenden inom verksamheten och på så sätt påverkar de beslut som fattas.

En viktig del av brukarnas självbestämmanderätt vid Kårkulla är också att det uppgörs individuella planer och regelbundet ordnas säsongssamtal där överenskommelser görs för att svara på brukarnas önskemål och behov.

- Det handlar mycket om att sätta guldkant på vardagen. Vi går igenom vad personen tycker om och mår bra av. Någon kanske tycker om att titta på fåglar och då gör man i säsongsavtalet en över enskommelse att tre gånger i veckan gå på en promenad där personen får titta på fåglar.

Kårkulla björd på modevisning i Skanssi
Kårkulla har bland annat ordnat modevisningar som en guldkant i brukarnas vardag. Kårkulla björd på modevisning i Skanssi Bild: Yle/Johanna Ventus catwalk

Men hur gör man upp en individuell plan om personen själv inte kan kommunicera sin önskan?

- Det finns många metoder att kommunicera utan att använda ord och det finns hjälpmedel som bilder och tecken. Om en person har svårt att kommunicera så finns också egenvårdaren med och kan hjälpa till med att tolka.

Praktiska svårigheter med nya lagen

Lagstiftningen och att Finland nu godkänner FN-konventionen är ett steg åt rätt håll, säger Sofia Ulfstedt. Men det finns brister också i lagens nuvarande form.

- Lagen är bra och det är bra att man lyfter fram klienternas delaktighet och självbestämmanderätt men det finns vissa konkreta saker som ännu borde preciseras. Bristerna påverkar inte klienterna men för serviceproducenten lämnar den nya lagen vissa frågor om vem som ska fatta besluten öppna.

Vid Kårkulla finns i dag en ledningsgrupp bestående av regionchef, läkare, pedagog och socialkurator som tillsammans fattar beslut då det blir aktuellt med begränsande åtgärder inom samkommunen. Den nya lagen gör det möjligt för enhetschefen på en avdelning att på egen hand fatta vissa beslut. Det ställer till med olika praktiska problem, konstaterar Ulfstedt.

Åldring i rullstol
Om en person inte själv kan kommunicera faller det på vårdarna att hjälpa till och tolka. Åldring i rullstol Bild: Yle/Mimmi Johansson rullstol

- Till exempel blir det svårt om enhetschefen på ett boende ska ta beslut om begränsande åtgärder för en person på dagverksamhet, som det enligt nya lagen ska vara. Behoven och omständigheterna kan vara väldigt olika. Vid dagverksamheten kan man ha behov av att ha dörren låst om det finns en livligt trafikerad väg utanför, medan boendet finns i ett lugnt område där det av säkerhetsskäl inte finns något behov av att låsa dörren. Det kan också vara så att en brukare inte bor på Kårkulla utan endast använder vår dagverksamhet. Vem ska då fatta besluten, frågar sig Sofia Ulfstedt.

Går in för en striktare linje än lagen kräver

Vid Kårkulla har man valt att gå in för en striktare linje än vad lagen kräver genom att också i fortsättningen låta ledningsgruppen ta besluten om begränsande åtgärder.

- Vi har en arbetsgrupp som jobbar med hur vi på Kårkulla ska implementera den nya lagen. Ingenting är ännu klart men trots att enhetscheferna juridiskt har rätt att fatta vissa beslut kommer vi internt att ha kvar rutinen där besluten fattas av ledningsgruppen. Det här är inte fråga om något missförtroende mot enhetscheferna, men det är bra att personer från flera olika yrkesgrupper kan utreda om det finns något man kan göra för att undvika att ta till begränsande åtgärder, säger Ulfstedt.

Finns det en risk med att lämna beslutet till enhetschefen?

- Vi har duktiga och professionella enhetschefer och det här är absolut inte ett misstroende mot dem, men det är alltid bra att se saken ur flera perspektiv. Om man till exempel på en avdelning vill låsa ett kylskåp, för att en brukare vi kan kalla Pelle, går och tar mat han inte ska äta därifrån kan man kalla en pedagog från ledningsgruppen till platsen och utreda om det finns en annan väg att gå. Kanske Pelle slutar gå till kylskåpet om han får ha frukter på sitt rum. Ofta kan man hitta en annan lösning än begränsande åtgärder. Styrkan med ledningsgruppen är att flera yrkesgrupper tillsammans diskuterar problematiken och kommer fram till en lösning, säger Ulfstedt.

Flaggar vid Kårkulla för att fira

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning godkänns fredagen den 10 juni. Vid Kårkulla kommer man att flagga dagen till ära. Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt hoppas att frågorna om hur brukarnas självbestämmanderätt och delaktighet ska fungera i parktiken ska klarna med tiden. Hon betonar ändå att det i första hand är ett problem för serviceproducenterna och inte för brukarna själva.

- För brukarna är det en bra sak att de äntligen fått en juridisk rätt till självbestämmande och delaktighet.

Vid Kårkulla kommer man att flagga på fredag för att fira att Finland skriver under FN:konventionen. Bild: Yle/Peter Petrélius kårkulla pargas

Läs mera:

Anna Caldén jublar över FN-konvention: Nu slipper vi skämmas

Anna Caldén var nära att skämmas, eftersom ratificeringen av FN-konventionen gällande personer med fuktionsnedsättning drog ut på tiden. Whoop, äntligen, hurra var hennes reaktion när det blev klart. Hon är ordförande för Finlands Svenska Handikappförbund och själv rullstolsburen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland