Hoppa till huvudinnehåll

Här kommer det nya gymnasiet - "Ett steg i rätt riktning"

Katedralskolans rektor Marianne Pärnänen.
Katedralskolans rektor Marianne Pärnänen. Bild: Yle/Lotta Sundström marianne pärnänen

Vid Katedralskolan i Åbo förbereder man sig för att ta i bruk den nya nationella läroplanen. Höstens ettor blir de första vars undervisning följer den nya planen.

Ungefär vart tionde år har läroplanen uppdaterats de senaste decennierna, och nu är det igen dags att damma av ingrodda vanor och få lite nya tag i undervisningen.

Katedralskolans rektor Marianne Pärnänen tycker att läroplanen är ett steg i rätt riktning. Synen på inlärning och studiemiljön uppdateras.

- För lärarnas del kommer det att betyda en förändring från det att man är den som lär ut, till det att man är en handledare. För studerande betyder det att de ska ta mera ansvar för sitt lärande, berättar Pärnänen.

Hur stora förändringar är det då frågan om? Enligt Pärnänen betonar också den nuvarande läroplanen lärarnas roll som handledare, det är sättet som eleverna jobbar som ändrar mest.

- Det här med kompetenser och studerandes ansvar – att det blir större och att de ska jobba på ett annat sätt – det är nog annorlunda, säger Pärnänen.

Arbetslivets krav förändras

I Åbo har man funderat mycket på olika kompetensområden som eleverna ska behärska för att möta dagens krav i arbetslivet. Det gäller bland annat att vara kreativ, ta ansvar för sin egen inlärning, att tänka kritiskt och kunna samarbeta med ett team.

- Det är sådana här kompetenser som man tror att man behöver i framtiden för att klara sig både i arbetslivet och överlag, säger Pärnänen.

Enligt Pärnänen talar man nuförtiden kanske mera om kompetenser än om kunskap. Tiden då man klarade sig med att plugga för att lära sig utantill är förbi.

- Så det är kanske dags för skolan att följa med det här för vi har ändå som uppgift att se till att våra studerande klarar sig i framtiden.

Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolansn dator i Mattliden.
Arkivbild. Fyran Annika Vokkolainen löser matematikuppgifter på skolansn dator i Mattliden. Bild: Niklas Evers matematik,Matematikundervisning,datorer,elever,Klassrum,undervisning,bärbara datorer,informationsteknik,Informationsteknik,lågstadiet,grundskolans lågstadium,klasskamrater,barn och datorer

Det nya tänket innebär att klassrumssituationens upplägg ändrar. Eleverna får axla ett större ansvar och vara allt mera aktiva och självständiga. Pärnänen exemplifierar med två ytterligheter.

- Man kan tänka sig att man i dag har mera lärarledd undervisning där läraren till hundra procent har koll på hela situationen. Studeranden är de som tar emot, och sedan förväntas göra något och gör det som de blir tillsagda och de sitter då i ett klassrum. Det är ena ytterligheten, medan man i framtiden kanske har det så att läraren är en handledare. Man har studerande som jobbar i team, de är med och planera sin undervisning själv och ser till att de får den kunskap de behöver i just den situationen.

- Jag kan bra tänka mig att man i framtiden inte sitter instängd i ett klassrum utan man använder alla de utrymmen som finns, både i skolan och utanför skolan, för att där inhämta kunskap och färdigheter.

Klarar alla elever av att ta så stort ansvar över inlärningen?

- Ja det tror jag. För det betyder ju inte att man hoppar från den ena tunnan till den andra – att man helt och hållet sätter upp händerna i luften och säger att nu har ni ansvaret för det här. Läraren är en handledare, en coach, och det betyder också man själv ska ha koll på hela situationen.

Några av Yle Nyhetsskolans elever skriver ner nyhetsidéer.
Att kunna samarbetamed ett team är en kompetens som uppskattas i arbetslivet. Arkivbild. Några av Yle Nyhetsskolans elever skriver ner nyhetsidéer. Bild: Yle/Mirjam Heir hoplaxskolan

Alla vinner

Enligt Pärnänen är det fortfarande lärarnas uppgift att hålla koll på att målet för undervisningen i kursen uppnås. Att eleverna ska jobba under handledning betyder inte att läraren tar ett steg tillbaka och går någonstans och tar det lugnt, säger Pärnänen.

- Tvärtom så ska ju läraren faktiskt se vad varje studerande behöver och vad de ska kunna. De ska också lära känna varje studerande så att de vet att den här studerande behöver. Om man får det här att fungera riktigt bra så får ju läraren också mera tid för varje studerande på ett annat sätt än man har nu. Så jag ser inte någon fara i det här utan snarast borde det vara en win-win-situation för alla, konstaterar Pärnänen om det nya upplägget av undervisningen.

Pärnänen anser att den nya läroplanens förtjänst är att den tvingar gymnasierna att verkligen fundera på vad det är som ska läras ut och hur det ska göras. Speciellt viktigt är det att kunna svara på frågan hur.

- Hur bygger man upp studiemiljöer, hur ska de se ut, hur gör man i olika kurser? Jag tycker absolut att det är ett steg i rätt riktning och det är nog på tiden att också vi i skolan följer med i utvecklingen, den som finns runt omkring oss ute i samhället, säger Pärnänen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland