Hoppa till huvudinnehåll

Vitsorden stiger när man fokuserar på det positiva

två blada barn sitter vid en dator i skolan
Positiv pedagogik handlar om att se små framsteg och det goda i vardagliga situationer. två blada barn sitter vid en dator i skolan Bild: Pixabay familjeliv,barn (familjemedlemmar),datorer,skolan (fenomen)

I de flesta skolor fokuserar man på prestationer, vitsord och tillrättavisningar. Ändå vet vi att kunskapsivern frodas i ett positivt och uppmuntrande klimat. I skolor där man fokuserar på styrkor och möjligheter i stället för problem sker häpnadsväckande framsteg.

Geelong Grammar School, strax utanför Melbourne, är den första skolan i sitt slag där man tillämpar så kallad positiv pedagogik (Positive Education) i stor utsträckning.

Charlie Scudamore, vicerektor vid skolan, berättar att man för ungefär tio år sedan, blev allt mer bekymrad över det stigande antalet barn och unga med depression, ätstörningar och andra problem. Man beslöt sig för att tänka om och började fokusera på elevernas och hela personalens välmående på ett helt nytt sätt.

- Vi får hela tiden höra vad som är fel eller bristfälligt med oss. I den positiva pedagogiken koncentrerar vi oss i stället på våra styrkor. Om barnen i klassen mår bra och känner sig trygga. Om de förstår sig på olikheter och mångfald och har verktyg att handskas med allt vad det innebär, då blir också de akademiska prestationerna bättre.

två män sitter och diskuterar
Charlie Scudamore (längst till höger) här tillsammans med Dalai Lama under en konferens i Sydney om glädjens betydelse. två män sitter och diskuterar Bild: x familjeliv,charlie scudamore

Den positiva pedagogiken genomsyrar hela verksamheten, berättar Scudamore.

- Alla som jobbar här; lärarna, småbarnspedagogerna, städarna, elevhemsföreståndarna och kockarna går en utbildning i positiv pedagogik. De vuxna ska vara goda förebilder och tilltala barnen med respekt. Det handlar mycket om gemenskap och medmänsklighet, förklarar han.

Föräldrarna har tagit emot det nya tänket med öppna armar.― Charlie Scudamore

Mobbningen minskar och välmåendet ökar

Vikten av goda relationer kan inte nog understrykas när man talar om positiv pedagogik, säger vicerektor Scudamore. Också föräldrarna är en viktig del av gemenskapen. Vårdnadshavarna får mycket information om vad som pågår i skolan och även de får delta i kurser kring vad pedagogiken går ut på.

- Föräldrarna har tagit emot det nya tänket med öppna armar. Som det så ofta går, stannar även föräldrarna upp och funderar på sina egna liv. Hurudana är de som föräldrar, hur behandlar de sina kolleger på jobbet och så vidare. Det är fascinerande, berättar Scudamore.

Under de åtta åren man på Geelong Grammar School praktiserat den positiva pedagogiken, har häpnadsväckande framsteg skett. Trivseln och välbefinnandet bland elever, lärare och övrig skolpersonal har ökat, mobbningen har minskat och skolvitsorden bland de äldre eleverna har stigit. Men Scudamore är noga med att understryka att den positiva pedagogiken inte ska implementras i hopp om att nå högre vitsord eller för att man vill att skolan ska stiga på rankinglistor.

- Det förhållningssätt som barnen, ungdomarna och deras föräldrar anammar, slutar inte när skolan är avklarad. Tanken är att det ska bära livet ut. När barnen i framtiden möter prövningar i livet, ska de kunna gräva fram konstruktiva sätt att bearbeta sina motgångar, berättar Scudamore.

Pilotprojekt startar i höst

Neuropsykologen och forskaren Åse Fagerlund vid Folkhälsan vill införa den positiva pedagogiken också i de finländska skolorna. Nu finns det tillräckligt forskningsresultat som stöder tänket.

kvinna står vid ett äppelträd
Förändring är bland det svåraste man kan utsätta sin hjärna för. Det kräver många upprepningar, säger neuropsykologen Åse Fagerlund. kvinna står vid ett äppelträd Bild: Nina Sederlöf/YLE familjeliv,åse fagerlund

Neurokemiskt kan man se att hjärnans nätverk vidgas under en positiv sinnesstämning och då får hjärnan tillgång till hela sin potential.

- Kreativiteten ökar och förmågan till problemlösning likaså, det här har man kunnat påvisa i flera studier. Det här tar vi inte alls tillräckligt vara på, säger Fagerlund.

Även i den nya läroplanen som träder i kraft i höst, betonas vikten av att skapa goda förutsättningar för elevernas välbefinnande. Eleverna ska känna sina styrkor och utvecklingsmöjligheter.

Fagerlund håller i trådarna för Folkhälsans forskiningprojekt ”Styrka, glädje och medkänsla”, ett pilotprjojekt som startar i sex olika finlandssvenska skolor i höst. Intresset bland lärare och föräldrar har varit stort.

- I våra skolor har man satsat mycket på att minska mobbning, läs- och skrivsvårigheter och liknande, det är jätteviktigt. Men att minska ohälsa eller mobbning är inte det samma som att bygga välbefinnande och resurser.

Annika Sylvin-Reuter: Hur jag tog kål på bernets iver

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP