Hoppa till huvudinnehåll

Blå bioekonomin tar fart – Finland har mycket att vinna

Nu ska det satsas stort på blå bioekonomi, som förväntas bli en av de stora tillväxtbranscherna och föra Finland till ett nytt lyft.

Blå bioekonomi, det vill säga vinstbringande ekologisk affärsverksamhet i havs- och insjösektorn, intresserar såväl globalt som lokalt.

Finlands regering hör till dem som tror på saken. Blå bioekonomi hör till regeringens omtalade samling spetsprojekt. Man vill att vattenresurserna ska användas mångsidigt och finländsk vattenkompetens exporteras.

På spaning.
På spaning. Bild: Yle/Public domain fiskarter

- Blå bioekonomi är att använda förnybara vattenresurser vettigt. Det gäller fiskhushållning, turism- och wellnessindustri, vattenteknologi och återanvändning av näringsämnen, säger experten Timo Halonen vid Jord- och skogsbruksministeriet.

Redan nu rör det sig stora pengar inom branschen, 8,5 miljarder i året, och mera ska det bli.

- Också det immateriella värdet av vattenresurser är mycket stort. Vattendrag kan användas som dragplåster inom fisketurismen. Sådana saker, säger Halonen.

Satsningar på många håll

Fiskveckan 2016 hade blå bioekonomi som tema och blå bioekonomi är i fokus under Finlands ordförandeskap i Nordiska rådet 2016. Ordförandeskapsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi görs upp som bäst.

Österbottens fiskarförbund har tack vare sin verksamhetsledare Guy Svanbäck gått i bräschen för blå bioekonomi i fråga om fisket.

Alger, satellitfoto.
Alger, satellitfoto. Bild: USGS/NASA Landsat Program satellitbild

- Vi borde lyfta upp fisket och titta längre in i framtiden när man tänker på till exempel protein. Ur fiskprodukter får man olika koncentrat, fisksåser, också kosmetika. Jord- och skogsbruksministeriet har för länge talat bara om skogen, säger Svanbäck.

Svanbäck har också varit med om att forma Kustaktionsgruppen i en mer miljömedveten riktning.

- Vi talar mycket om mångsidig användning av fisk och om att utveckla och utnyttja produkter från havet, säger Svanbäck.

Vid Naturresursinstitutet Luke och Finlands miljöcentral utarbetas en färdplan för Finlands blå bioekonomi under ledning av Jord- och skogsbruksministeriet.

Fiskolja i Kasäs fiskmjölsfabrik.
Fiskolja Fiskolja i Kasäs fiskmjölsfabrik. Bild: Yle/Monica Forssell fiskmjölsfabrik,fiskolja,Kasnäs

- Fast vi har inte riktigt kommit med och därför gör vi upp en nationell utvecklingsplan, säger Halonen.

Också Evira är med om att utveckla blå bioekonomi genom sin fisksjukdomsforskning.

En av de intressanta frågorna är om Östersjön kan renas på så sätt att näringsämnen sätts i omlopp så och att de till slut äts upp av människor som äter odlad fisk.

Vi har kunnande i världsklass vad gäller vattenteknik.― Jari Halonen vid Jord- och skogsbruksministeriet

En annan viktig fråga är hur man ska få tilläggsvärde ur underutnyttjade fiskar såsom simpa, mört och braxen. Eller hur strömming kan ge mervärde genom förädling.
fiskare med ryssja
fiskare med ryssja Bild: Yle/Mikael Kokkola push-up ryssja

Finland har mycket att ge

Det finns ett stort globalt behov av blå bioekonomi. Befolkningstillväxten, klimatförändringen och människors förändrade levnadsvanor ställer nya krav på hur man använder jordens vattenresurser.

Man räknar med att det behövs 50 procent mer mat i världen år 2030. I dag kommer bara tre procent av världens mat från haven trots att de upptar 70 procent av ytan.

Fiskodlingen har redan överskridit produktionsvolymerna för nötkött och vattenodling är världens snabbast växande primärproduktionsform.

Finland har tekniskt kunnande på hög nivå och bra internationellt anseende. Vi har också stora egna vattenresurser.

Mört
Mört Bild: Yle/Public domain rutilus rutilus

- Vi har kunnande i världsklass vad gäller vattenteknik. Vi borde inse att blå bioekonomi kan bli följande verkliga tillväxtuppsving. Vi har länge haft vårt gröna guld, men vi kan också få blått guld, säger Halonen.

Inom fiskodlingen kan man till exempel återanvända kondensvattnet från industrin och inom växtodlingen näringar från fiskodlingen.

Alger kan i sin tur bli biobränsle. Inom bioteknologin har man börjat utreda möjligheterna att förädla alger till biobränsle. Det kunde i bästa fall gälla även giftiga blågröna alger som frodas i Östersjön.

- Än så länge är det mest fråga om algodling men sektorn utvecklas snabbt. Norge och Island hör till föregångarna, säger Halonen.

Det finns ingen skräpfisk

Trots att finländarna äter allt mer fisk är handelsbalansen med fisk drygt 350 miljoner euro på minus. Konsumtionen av utländsk fisk ökar på bekostnad av inhemsk fisk.

Per person åt finländare fyra kilo inhemsk och tio kilo utländsk fisk 2014. Cirka 112 miljoner kilo fisk och fiskprodukter importerades i fjol.

Män fiskar strömming från kajen i Gräsviken
Strömmingsfiske i Helsingfors Män fiskar strömming från kajen i Gräsviken Bild: Yle/ Karin Filén fiske

- Vi ska inte prata lax hela tiden. Vi ska använda mer braxen, id och mört som människoföda, säger Svanbäck vid Österbottens fiskarförbund.

Det finns ingen skräpfisk, det finns bara smartfisk.― Guy Svanbäck vid Österbottens fiskarförbund

En del kända kockar har börjat använda och marknadsföra mindre efterfrågade fiskarter i sina rätter, men det är än så länge fråga om nischprodukter.

- Id, mört och braxen är otroligt värdefulla proteinkällor som vi borde lära oss att ta till vara, säger också Halonen.

Rostade mörtar på fat
Rostad mört Rostade mörtar på fat Bild: Wikimedia Commons rostad mört,fisk (livsmedel)

Halonen önskar i största allmänhet att konsumenter är eftertänksamma och miljömedvetna och att de konsumerar på ett ekologiskt hållbart sätt.

Förädling nyckelordet i Finland

Svanbäck talar för att fisken ska användas så mångsidigt som möjligt, att så mycket som möjligt av fisken tas tillvara.

Av strömmingsfångsten på över hundra miljoner kilo används bara fem miljoner kilo som livsmedel.

Mycket av den fisk Finland exporterar är oförädlad. Särskilt strömmingen kunde för­ädlas mer.

På Island har man lyckats öka vinsten inom fiskindustrin, trots att fiskekvoterna minskat kraftigt på senare år.

Numera säljs fiskar i delar, inte som hela fiskar som förr. Röntgenapparater används för att utreda om en filé lämpar sig bäst för frysning, torkning eller något annat.

En låda med mycket fisk i en roddbåt.
En låda med mycket fisk i en roddbåt. Bild: Maja Ottelin/YLE fiskar,långträsk

Förädlingen av restprodukterna gäller ända till kollagenet i fiskskinnet. Det kan användas i exempelvis kosmetik och som näringstillskott.

I Finland har man utrett om fiskolja, som tillvaratas i samband med odling av regnbågsforell, kan användas som biobränsle i exempelvis dieselmotorer. Man har kommit fram till att det kan bli ekonomiskt lönsamt, men det kräver fortsatta förädlingsåtgärder.

Arbetet med att utveckla den blå ekonomin fortsätter på bred front.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes