Hoppa till huvudinnehåll

Språkutredning av framtida psykvård inget tvång

Läkare och patient diskuterar i en sjukhuskorridor.
Utan en språkutredning är det svårt att säga vilka konsekvenser dagens fullmäktigebeslut har för den svenskspråkiga psykvården i Egentliga Finland. Läkare och patient diskuterar i en sjukhuskorridor. Bild: All Over Press sjukhuskorridor

Inget tvingar en arbetsgrupp, en kommun eller ett sjukvårdsdistrikt att göra en språkutredning. I dagsläge gäller bedömningen av språkkonsekvenser enbart lagberedningen på riksdagsnivå.

- Mig veterligen finns det inget som helst konsekvensbedömningsredskap, eller tvång överhuvudtaget, för de beslut som görs på annat håll, säger språkrättsrådet Corinna Tammenmaa.

Sammanslagningen av den psykiatriska vården i Åbo och den som erbjuds av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har väckt förundran. Sjukvårdsdistriktets arbetsgrupp med överläkare Samuli Saarni i spetsen beslöt att slopa språkutredningen, trots motsatta beslut från både staden och sjukvårdsdistriktets styrelse. Detta enligt uppgifter från Åbo Underrättelser.

- Vi har inga verktyg som tvingar dem att göra en språkutredning. Någon sorts konsekvensanalys har skett där, sedan är det möjligt att den inte stämmer, säger Tammenmaa.

Tammenmaa påpekar att hon inte känner till psykvårdens utveckling i Åboland och därför ogärna tar ställning i frågan. Hon anser dock att det vore sakligt av arbetsgruppen att följa de beslut som fattats av det politiska maskineriet.

Kommunfullmäktigeledamoten Corinna Tammenmaa ser allvarlig ut
Corinna Tammenmaa. Kommunfullmäktigeledamoten Corinna Tammenmaa ser allvarlig ut Bild: Yle/ Karin Filén kyrkslätt

Svårt att ge övergripande regler

Språkutredningen hör till en ny utveckling på riksdagsnivå. Sedan 2000-talet har man enligt Tammenmaa allt oftare börjat tala om bland annat miljö- och könskonsekvensbedömningar.

- Det finns mer och mer diskussion och press på det att tar du ett beslut så borde du veta vad det leder till. Det är inte förnuftigt att göra det på ett annat sätt.

Varför finns det inga regler som tvingar ett sjukvårdsdistrikt att tänka efter innan de fattar ett beslut?

- Det vet jag inte. Du får fråga någon annan.

Enligt Tammenmaa är det svårt att ge övergripande regler när det gäller konsekvensbedömningar eftersom varje fall ska bedömas skilt för sig. Endast de som är insatta i fallet kan avgöra vilka konsekvenser som bör beaktas. Till exempel erbjuder justitieministeriet enbart en checklista som ska hjälpa de insatta att avgöra hur och vad som kan inverka på befolkningens språkliga rättigheter.

- Men inget hindrar en kommun eller en samkommun att använda vår checklista, säger Tammenmaa.

Enligt Tammenmaa skulle man kunna ge kommuner tydligare riktlinjer genom lagändringar, men dylika ändringar i kommunallagen anser hon vara osannolika i dagens politiska klimat.

- Man håller på att avreglera, att ta bort uppgifter från kommunerna. Man håller på att flytta hälften av kommunernas beslutsfattande makt till landskap. Det påverkar enormt.

Kan överklagas med domstolsbeslut

Juristen Johanna Lindholm tror att man kunde överklaga sjukvårdsdistriktets beslut i frågan med ett domstolsbeslut från 2012.

- Det finns ett ärende som var i högsta förvaltningsdomstolen som gällde stängningen av Ekenäs BB. Fallet har vissa likheter med den här situationen i Åbo och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, säger Lindholm.

Vad gäller Ekenäsfallet konstaterade högsta förvaltningsdomstolen att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt var skyldiga att göra en språklig konsekvensbedömning eftersom den planerade stängningen påverkade den svenskspråkiga befolkningens tillgång till vård på eget språk.

- Det är en motivering man kan använda sig av. Det är klart att det är en helhetsbedömning som måste göras. Man måste titta på om beslutet är lagenligt och ändamålsenligt.

Johanna Lindholm
Johanna Lindholm. Johanna Lindholm Bild: Yle/Anna Savonius folktinget språkskyddssekreterare johanna lindholm

Lindholm påpekar att det finns flera grunder att överklaga än enbart den befarade flytten av psykvården i Pargas till Åbo. Till exempel hur man planerar säkerställa den svenskspråkiga psykiatriska vården framöver blir en viktig fråga.

- Det är ju ingen tolkningsfråga att man som svenskspråkig både i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och också i Åbo stad har rätt till psykiatrisk vård på svenska. Det bör utredas innan ett beslut fattas om omorganiseringen.

Psykiatriska vårdens framtid avgörs på tisdag

Sjukvårdsdistriktets fullmäktige avgör i dag, tisdag, om den psykiatriska vården i Åbo stad och Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt slås ihop. Förändringarna träder i kraft vid årsskiftet.

Om staden och sjukvårdsdistriktet slår ihop sina påsar innebär det bland annat att Åbolands sjukhus mister rätten att själv rekrytera ny personal, vilket Åbolands sjukhus befarar skulle ha en förödande inverkan på den svenskspråkiga psykvården i landskapet.

I det långa loppet hoppas sjukvårdsdistriktet på att koncentrera den psykiatriska avdelningsvården från Pargas och Åbo till ett sjukhus som ska byggas i Kuppis.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland