Hoppa till huvudinnehåll

Kompositören Einar Englund skapade symfonier ur krigsmarscher och fågelsång

Einar Englund (1916-1999) var en betydande kompositör i mitten av 1900-talet. Med sin musik, till exempel den s.k. Krigssymfonin, gav Englund röst åt en generation som överlevt kriget och förlorat alla illusioner. Englund skrev också filmmusik till den tidens kända filmer.

Einar Englund är son till en svensk mor och finländsk far. Han föddes på Gotland, varifrån familjen flyttade till Finland; först till Uleåborg och därefter till Helsingfors. Englund studerade piano vid Helsingfors musikinstitut och hans genombrottsverk blev en pianokvintett han komponerade 1941. Han var anställd vid Helsingfors konservatorium, men så bröt kriget ut.

I ett år låg jag och stirrade i taket. Jag var utmattad och fullkomligt tom efter fyra år vid fronten.― Einar Englund om vinterkriget och fortsättningskriget

Englund deltog både i vinterkriget och fortsättningskriget. Han berättar att han var djupt skadad av kriget, totalt slut och känslomässigt likgiltig inför allt. Kriget hade inneburit så mycket död att till och med vänners och släktingars bortgång inte berörde honom.

Men så började han skriva den första symfonin, även kallad Krigssymfonin (1946). Han var så trött på marscher, all musik kom i marschform först. Symfonin gav en röst åt en generation som överlevt kriget och förlorat alla illusioner.

Den andra symfonin, även kallad Koltrasten, komponerade han 1947. Den skapades en sen kväll när Englund började lyssna på en koltrast utanför sitt fönster.

Näktergalen är tråkigt stereotyp, koltrastens sång är fantastisk i sina variationer, en mästare. Koltrastens sång smög sig in i partituren.― Einar Englund om sin andra symfoni
Einar Englund 18.11.1950.
Einar Englund, 1950 Einar Englund 18.11.1950. Bild: Yle/Ruth Träskman Einar Englund,1950

Einar Englund rörde sig över genregränser, han var också jazzmusiker och en ofta anlitad filmkompositör. Han komponerade musik bland annat till filmen Den vita renen (Valkoinen Peura) 1952, regisserad av Erik Blomberg. Filmmusiken belönades med en Jussistatyett och filmen vann även samma år pris vid filmfestivalen i Cannes.

Själv säger Englund att det var förfärligt att komponera filmmusik. Allt annat är färdigt när den skall komponeras, och det finns ingen plats att skapa musiken. Han säger att han lade ner arbete på att skriva "grums".

De flesta regissörer är omusikaliska, de tror inte på musiken som maktfaktor utan fyller filmen med fåniga repliker, bild och text.― Einar Englund om filmmusik

Under tio år skrev Englund inga symfonier. Han tyckte det var lönlöst att komponera, när yngre kompositörer rackade ner på all musik de ansåg vara gammaldags.

Men han kom tillbaka till komponerandet på grund av en obehaglig gallsjukdom. Han tog med sin ångest i sina symfonier. Till exempel den fjärde symfonin har en stark underton av ångest, symfonin är en sorgesång över Sjostakovitjs död. Vi hör hela tiden en felaktig bas som skapar någonting tryckande.

Caterina Stenius diskuterar djupt och ingående med Einar Englund. De börjar med att tala om Einar Englunds barndom och ungdom. Vi hör också utdrag ur symfonierna.

Einar Englund komponerade sin sjätte symfoni för kör och orkester 1986. I den tonsatte han aforismer av Herakleitos i översättning av Pentti Saarikoski. I Söndagsöppet hör vi Vivi-ann Sjögren läsa några aforismer och Folke Gräsbäck spela utdrag ur symfonin.

Söndagsöppets Benny och Leif talar med Einar Englund om hans liv och konst.

Caterina Stenius diskuterar med dirigent Leif Segerstam om Einar Englunds plats i den finska musikhistorien. Englund faller mellan två poler, de stora komponisterna som Kokkonen och Sallinen och avantgardistiska modernister som Erik Bergman. Englund har gått sin egen linje, han har improviserat och tagit med sin virtuositet. Han var också viktig som musikkritiker och lärare.

Verk av Einar Englund

  • Humoresque, piano (1935)
  • Kvintett för piano och stråkar (1941)
  • Symfoni nr 1 ”Krigssymfonin” (1946)
  • Epinikia, orkesteruvertyr (1947)
  • Symfoni nr 2 ”Koltrasten” (1947)
  • ”Kinesiska muren”, orkestersvit till Max Frischs skådespel (1949)
  • Introduzione e Toccata, piano (1950)
  • Valse Uralia, konsertvals till Anton Tjechovs skådespel Körsbärsträdgården (1951)
  • Sinuhe, balett (1953)
  • Fyra dansimpressioner, svit från baletten Sinuhe (1954)
  • Valkoinen peura (Den vita renen), konsertsvit (1954)
  • Cellokonsert (1954)
  • Pianokonsert nr 1 (1955)
  • Preludium, piano (1955)
  • Odysseus, balett (1959)
  • Svit från baletten "Odysseus" (1959)
  • Sinuhe, arrangemang för orkester (1965)
  • Sonatin nr 1, piano (1966)
  • Notturno (Prelude), piano (1967)
  • Chaconne, blandad kör (1969)
  • Symfoni nr 3 ”Barbarossa” (1969-1971)
  • Introduzione e capriccio, violin och piano (1970)
  • Passacaglia, orgel (1971)
  • Pianokonsert nr 2 (1974)
  • Hymnus Sepulcralis, blandad kör (1975)
  • Symfoni nr 4 ”Nostalgisk” (1976)
  • Marcia Funerale, orgel (1976)
  • Panorama, trombon (1976)
  • Symfoni nr 5 ”Sinfonia fennica” (1977)
  • Med herrarna i hagen, damkör (1977)
  • Rukkaset, damkör (1977)
  • Divertimento Upsaliensis, kammarensemble (1978)
  • Pianosonat nr 1 (1978)
  • Serenata elegiaco, violin (1979)
  • Sonat för violin och piano (1979)
  • De profundis, bleckblåsensemble (1980)
  • Valvokaa, blandad kör (1980)
  • Konsert för 12 celli (1980-1981)
  • Violinkonsert (1981)
  • Sonat för cello och piano (1982)
  • Pianotrio (1982)
  • Pavane, violin och piano (1983)
  • Pavane e Toccata, piano (1983)
  • Serenad för stråkar (1983)
  • Merkkituli, manskör (1983)
  • Symfoni nr 6 ”Aforismer” (1984)
  • Kanteletar-sviten, damkör (1984)
  • Sonatin nr 2 ”Parisiskan”, piano (1984)
  • Flöjtkonsert (1985)
  • Stråkkvartett (1985)
  • Festfanfar ”1917” (1986)
  • Lahtis-fanfaren (1986)
  • Preludium & Fughetta, piano (1986)
  • Svit för cello (1986)
  • Odéion, festivaluvertyr (1987)
  • Intermezzo, oboe (1987)
  • Symfoni nr 7 (1988)
  • Opening Brass (1988)
  • Vivat academia, fanfar (1989)
  • Blåskvintett (1989)
  • Ciacona - Hommage à Sibelius (1990)
  • Klarinettkonsert (1990-1991)

Finland i krig

Musik och underhållning

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet