Hoppa till huvudinnehåll

Kompositören Einar Englund skapade symfonier ur krigsmarscher och fågelsång

Einar Englund (1916-1999) var en betydande kompositör i mitten av 1900-talet. Med sin musik, till exempel den s.k. Krigssymfonin, gav Englund röst åt en generation som överlevt kriget och förlorat alla illusioner. Englund skrev också filmmusik till den tidens kända filmer.

Einar Englund är son till en svensk mor och finländsk far. Han föddes på Gotland, varifrån familjen flyttade till Finland; först till Uleåborg och därefter till Helsingfors. Englund studerade piano vid Helsingfors musikinstitut och hans genombrottsverk blev en pianokvintett han komponerade 1941. Han var anställd vid Helsingfors konservatorium, men så bröt kriget ut.

I ett år låg jag och stirrade i taket. Jag var utmattad och fullkomligt tom efter fyra år vid fronten.― Einar Englund om vinterkriget och fortsättningskriget

Englund deltog både i vinterkriget och fortsättningskriget. Han berättar att han var djupt skadad av kriget, totalt slut och känslomässigt likgiltig inför allt. Kriget hade inneburit så mycket död att till och med vänners och släktingars bortgång inte berörde honom.

Men så började han skriva den första symfonin, även kallad Krigssymfonin (1946). Han var så trött på marscher, all musik kom i marschform först. Symfonin gav en röst åt en generation som överlevt kriget och förlorat alla illusioner.

Den andra symfonin, även kallad Koltrasten, komponerade han 1947. Den skapades en sen kväll när Englund började lyssna på en koltrast utanför sitt fönster.

Näktergalen är tråkigt stereotyp, koltrastens sång är fantastisk i sina variationer, en mästare. Koltrastens sång smög sig in i partituren.― Einar Englund om sin andra symfoni
Einar Englund, 1950
Einar Englund, 1950 Einar Englund, 1950 Bild: Yle/Ruth Träskman Einar Englund,1950

Einar Englund rörde sig över genregränser, han var också jazzmusiker och en ofta anlitad filmkompositör. Han komponerade musik bland annat till filmen Den vita renen (Valkoinen Peura) 1952, regisserad av Erik Blomberg. Filmmusiken belönades med en Jussistatyett och filmen vann även samma år pris vid filmfestivalen i Cannes.

Själv säger Englund att det var förfärligt att komponera filmmusik. Allt annat är färdigt när den skall komponeras, och det finns ingen plats att skapa musiken. Han säger att han lade ner arbete på att skriva "grums".

De flesta regissörer är omusikaliska, de tror inte på musiken som maktfaktor utan fyller filmen med fåniga repliker, bild och text.― Einar Englund om filmmusik

Under tio år skrev Englund inga symfonier. Han tyckte det var lönlöst att komponera, när yngre kompositörer rackade ner på all musik de ansåg vara gammaldags.

Men han kom tillbaka till komponerandet på grund av en obehaglig gallsjukdom. Han tog med sin ångest i sina symfonier. Till exempel den fjärde symfonin har en stark underton av ångest, symfonin är en sorgesång över Sjostakovitjs död. Vi hör hela tiden en felaktig bas som skapar någonting tryckande.

Caterina Stenius diskuterar djupt och ingående med Einar Englund. De börjar med att tala om Einar Englunds barndom och ungdom. Vi hör också utdrag ur symfonierna.

Einar Englund komponerade sin sjätte symfoni för kör och orkester 1986. I den tonsatte han aforismer av Herakleitos i översättning av Pentti Saarikoski. I Söndagsöppet hör vi Vivi-ann Sjögren läsa några aforismer och Folke Gräsbäck spela utdrag ur symfonin.

Söndagsöppets Benny och Leif talar med Einar Englund om hans liv och konst.

Caterina Stenius diskuterar med dirigent Leif Segerstam om Einar Englunds plats i den finska musikhistorien. Englund faller mellan två poler, de stora komponisterna som Kokkonen och Sallinen och avantgardistiska modernister som Erik Bergman. Englund har gått sin egen linje, han har improviserat och tagit med sin virtuositet. Han var också viktig som musikkritiker och lärare.

Verk av Einar Englund

  • Humoresque, piano (1935)
  • Kvintett för piano och stråkar (1941)
  • Symfoni nr 1 ”Krigssymfonin” (1946)
  • Epinikia, orkesteruvertyr (1947)
  • Symfoni nr 2 ”Koltrasten” (1947)
  • ”Kinesiska muren”, orkestersvit till Max Frischs skådespel (1949)
  • Introduzione e Toccata, piano (1950)
  • Valse Uralia, konsertvals till Anton Tjechovs skådespel Körsbärsträdgården (1951)
  • Sinuhe, balett (1953)
  • Fyra dansimpressioner, svit från baletten Sinuhe (1954)
  • Valkoinen peura (Den vita renen), konsertsvit (1954)
  • Cellokonsert (1954)
  • Pianokonsert nr 1 (1955)
  • Preludium, piano (1955)
  • Odysseus, balett (1959)
  • Svit från baletten "Odysseus" (1959)
  • Sinuhe, arrangemang för orkester (1965)
  • Sonatin nr 1, piano (1966)
  • Notturno (Prelude), piano (1967)
  • Chaconne, blandad kör (1969)
  • Symfoni nr 3 ”Barbarossa” (1969-1971)
  • Introduzione e capriccio, violin och piano (1970)
  • Passacaglia, orgel (1971)
  • Pianokonsert nr 2 (1974)
  • Hymnus Sepulcralis, blandad kör (1975)
  • Symfoni nr 4 ”Nostalgisk” (1976)
  • Marcia Funerale, orgel (1976)
  • Panorama, trombon (1976)
  • Symfoni nr 5 ”Sinfonia fennica” (1977)
  • Med herrarna i hagen, damkör (1977)
  • Rukkaset, damkör (1977)
  • Divertimento Upsaliensis, kammarensemble (1978)
  • Pianosonat nr 1 (1978)
  • Serenata elegiaco, violin (1979)
  • Sonat för violin och piano (1979)
  • De profundis, bleckblåsensemble (1980)
  • Valvokaa, blandad kör (1980)
  • Konsert för 12 celli (1980-1981)
  • Violinkonsert (1981)
  • Sonat för cello och piano (1982)
  • Pianotrio (1982)
  • Pavane, violin och piano (1983)
  • Pavane e Toccata, piano (1983)
  • Serenad för stråkar (1983)
  • Merkkituli, manskör (1983)
  • Symfoni nr 6 ”Aforismer” (1984)
  • Kanteletar-sviten, damkör (1984)
  • Sonatin nr 2 ”Parisiskan”, piano (1984)
  • Flöjtkonsert (1985)
  • Stråkkvartett (1985)
  • Festfanfar ”1917” (1986)
  • Lahtis-fanfaren (1986)
  • Preludium & Fughetta, piano (1986)
  • Svit för cello (1986)
  • Odéion, festivaluvertyr (1987)
  • Intermezzo, oboe (1987)
  • Symfoni nr 7 (1988)
  • Opening Brass (1988)
  • Vivat academia, fanfar (1989)
  • Blåskvintett (1989)
  • Ciacona - Hommage à Sibelius (1990)
  • Klarinettkonsert (1990-1991)

Finland i krig

Musik och underhållning

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

Nyligen publicerat - Arkivet