Hoppa till huvudinnehåll

Kompositören Einar Englund skapade symfonier ur krigsmarscher och fågelsång

Einar Englund (1916-1999) var en betydande kompositör i mitten av 1900-talet. Med sin musik, till exempel den s.k. Krigssymfonin, gav Englund röst åt en generation som överlevt kriget och förlorat alla illusioner. Englund skrev också filmmusik till den tidens kända filmer.

Einar Englund är son till en svensk mor och finländsk far. Han föddes på Gotland, varifrån familjen flyttade till Finland; först till Uleåborg och därefter till Helsingfors. Englund studerade piano vid Helsingfors musikinstitut och hans genombrottsverk blev en pianokvintett han komponerade 1941. Han var anställd vid Helsingfors konservatorium, men så bröt kriget ut.

I ett år låg jag och stirrade i taket. Jag var utmattad och fullkomligt tom efter fyra år vid fronten.― Einar Englund om vinterkriget och fortsättningskriget

Englund deltog både i vinterkriget och fortsättningskriget. Han berättar att han var djupt skadad av kriget, totalt slut och känslomässigt likgiltig inför allt. Kriget hade inneburit så mycket död att till och med vänners och släktingars bortgång inte berörde honom.

Men så började han skriva den första symfonin, även kallad Krigssymfonin (1946). Han var så trött på marscher, all musik kom i marschform först. Symfonin gav en röst åt en generation som överlevt kriget och förlorat alla illusioner.

Den andra symfonin, även kallad Koltrasten, komponerade han 1947. Den skapades en sen kväll när Englund började lyssna på en koltrast utanför sitt fönster.

Näktergalen är tråkigt stereotyp, koltrastens sång är fantastisk i sina variationer, en mästare. Koltrastens sång smög sig in i partituren.― Einar Englund om sin andra symfoni
Einar Englund 18.11.1950.
Einar Englund, 1950 Einar Englund 18.11.1950. Bild: Yle/Ruth Träskman Einar Englund,1950

Einar Englund rörde sig över genregränser, han var också jazzmusiker och en ofta anlitad filmkompositör. Han komponerade musik bland annat till filmen Den vita renen (Valkoinen Peura) 1952, regisserad av Erik Blomberg. Filmmusiken belönades med en Jussistatyett och filmen vann även samma år pris vid filmfestivalen i Cannes.

Själv säger Englund att det var förfärligt att komponera filmmusik. Allt annat är färdigt när den skall komponeras, och det finns ingen plats att skapa musiken. Han säger att han lade ner arbete på att skriva "grums".

De flesta regissörer är omusikaliska, de tror inte på musiken som maktfaktor utan fyller filmen med fåniga repliker, bild och text.― Einar Englund om filmmusik

Under tio år skrev Englund inga symfonier. Han tyckte det var lönlöst att komponera, när yngre kompositörer rackade ner på all musik de ansåg vara gammaldags.

Men han kom tillbaka till komponerandet på grund av en obehaglig gallsjukdom. Han tog med sin ångest i sina symfonier. Till exempel den fjärde symfonin har en stark underton av ångest, symfonin är en sorgesång över Sjostakovitjs död. Vi hör hela tiden en felaktig bas som skapar någonting tryckande.

Caterina Stenius diskuterar djupt och ingående med Einar Englund. De börjar med att tala om Einar Englunds barndom och ungdom. Vi hör också utdrag ur symfonierna.

Einar Englund komponerade sin sjätte symfoni för kör och orkester 1986. I den tonsatte han aforismer av Herakleitos i översättning av Pentti Saarikoski. I Söndagsöppet hör vi Vivi-ann Sjögren läsa några aforismer och Folke Gräsbäck spela utdrag ur symfonin.

Söndagsöppets Benny och Leif talar med Einar Englund om hans liv och konst.

Caterina Stenius diskuterar med dirigent Leif Segerstam om Einar Englunds plats i den finska musikhistorien. Englund faller mellan två poler, de stora komponisterna som Kokkonen och Sallinen och avantgardistiska modernister som Erik Bergman. Englund har gått sin egen linje, han har improviserat och tagit med sin virtuositet. Han var också viktig som musikkritiker och lärare.

Verk av Einar Englund

  • Humoresque, piano (1935)
  • Kvintett för piano och stråkar (1941)
  • Symfoni nr 1 ”Krigssymfonin” (1946)
  • Epinikia, orkesteruvertyr (1947)
  • Symfoni nr 2 ”Koltrasten” (1947)
  • ”Kinesiska muren”, orkestersvit till Max Frischs skådespel (1949)
  • Introduzione e Toccata, piano (1950)
  • Valse Uralia, konsertvals till Anton Tjechovs skådespel Körsbärsträdgården (1951)
  • Sinuhe, balett (1953)
  • Fyra dansimpressioner, svit från baletten Sinuhe (1954)
  • Valkoinen peura (Den vita renen), konsertsvit (1954)
  • Cellokonsert (1954)
  • Pianokonsert nr 1 (1955)
  • Preludium, piano (1955)
  • Odysseus, balett (1959)
  • Svit från baletten "Odysseus" (1959)
  • Sinuhe, arrangemang för orkester (1965)
  • Sonatin nr 1, piano (1966)
  • Notturno (Prelude), piano (1967)
  • Chaconne, blandad kör (1969)
  • Symfoni nr 3 ”Barbarossa” (1969-1971)
  • Introduzione e capriccio, violin och piano (1970)
  • Passacaglia, orgel (1971)
  • Pianokonsert nr 2 (1974)
  • Hymnus Sepulcralis, blandad kör (1975)
  • Symfoni nr 4 ”Nostalgisk” (1976)
  • Marcia Funerale, orgel (1976)
  • Panorama, trombon (1976)
  • Symfoni nr 5 ”Sinfonia fennica” (1977)
  • Med herrarna i hagen, damkör (1977)
  • Rukkaset, damkör (1977)
  • Divertimento Upsaliensis, kammarensemble (1978)
  • Pianosonat nr 1 (1978)
  • Serenata elegiaco, violin (1979)
  • Sonat för violin och piano (1979)
  • De profundis, bleckblåsensemble (1980)
  • Valvokaa, blandad kör (1980)
  • Konsert för 12 celli (1980-1981)
  • Violinkonsert (1981)
  • Sonat för cello och piano (1982)
  • Pianotrio (1982)
  • Pavane, violin och piano (1983)
  • Pavane e Toccata, piano (1983)
  • Serenad för stråkar (1983)
  • Merkkituli, manskör (1983)
  • Symfoni nr 6 ”Aforismer” (1984)
  • Kanteletar-sviten, damkör (1984)
  • Sonatin nr 2 ”Parisiskan”, piano (1984)
  • Flöjtkonsert (1985)
  • Stråkkvartett (1985)
  • Festfanfar ”1917” (1986)
  • Lahtis-fanfaren (1986)
  • Preludium & Fughetta, piano (1986)
  • Svit för cello (1986)
  • Odéion, festivaluvertyr (1987)
  • Intermezzo, oboe (1987)
  • Symfoni nr 7 (1988)
  • Opening Brass (1988)
  • Vivat academia, fanfar (1989)
  • Blåskvintett (1989)
  • Ciacona - Hommage à Sibelius (1990)
  • Klarinettkonsert (1990-1991)

Musik och underhållning

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Påskägg i de vackraste färger och mönster

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik?

    Vill du lära dig att måla vackra påskägg med vaxteknik? Här får du noggranna instruktioner i äggmålningens grunder. Men man kan också göra det lätt för sig och bara måla på äggen med vattenfärger.

  • Påskbrasor i Österbotten

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor.

    I Österbotten är det tradition att bränna påskbrasor. Viktigast är kanske att ha den största brasan så att invånarna i grannkommunen blir avundsjuka.

  • Mat med mersmak: Urbenad lammstek

    En fin lammbit som benas ur och fylls med godsaker.

    I Mat med mersmak används igen fina råvaror. En fin lammbit som benas ur och fylls med allehanda godsaker och äts med potatisgratäng.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Pesach är det osyrade brödets fest

    Den judiska påsken är det osyrade brödets högtid.

    Pesach, den judiska påsken, är det osyrade brödets högtid. Den firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    I New York introducerades hip hopen 1973. Till Finland kom den på 1980-talet tillsammans med breakdancen. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Rockdebatt i Söndagsöppet 1985

    Rock'n'roll lever för alltid.

    "Rockmusikerna hör till vår tids största idoler. Den musikform de företräder kallar vi kort och gott: Rock". Vad är rock? Är rocken farlig? Det vill Söndagsöppet ta reda på.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet