Hoppa till huvudinnehåll

Att stöda elever med specialbehov

En höna sitter på bordet bakom en skolbok och en penal.
En höna sitter på bordet bakom en skolbok och en penal. djur som terapi,håltimmen: specialpedagogik - skolkaren,höna,vetamix

Alla elever har rätt att bli sedda, få stöd och uppmuntran. Det kan vara prövande för klassläraren om det finns flera i klassen med särskilda behov. I de här avsnitten av Håltimmen får vi tips om hur man kan stöda elever med gestaltningssvårigheter och med Downs syndrom, elever som skolkar och elever som behöver större utmaningar än sina klasskamrater.

Håltimmen är ett program som riktar sig till lärare och andra inom utbildningssektorn. I Håltimmen diskuteras bl.a. undervisningsmetoder, tekniska hjälpmedel och hur skolan och lärarnas roll kunde utvecklas. Programmet går på finska men är textat till svenska. Det är producerat under åren 2009-2011.

Specialpedagogik - skolkaren

I lågstadiet brukade Ronja skolka. Hon ville sticka ut från mängden men hittade inga likasinnade bland sina skolkamrater. Då hon upplevde att det inte fanns något att prata om och dela med de andra, blev hon utanför och var mest ensam. På sätt och vis var hon nöjd med det men samtidigt började det kännas lite motbjudande att komma till skolan. Men då hon började i högstadiet slutade skolkandet tvärt.

Vesala högstadieskola har ett eget växthus där det också bor djur. Officiellt är verksamheten till för de naturvetenskapliga ämnena men växthuset för även mycket annat gott med sig. Växt- och djurskötsel intresserar många elever. Ronja är en av dem.

I växthuset trivs hon så bra att hon kunde kalla det sitt andra hem och sitter ofta kvar där efter skolan och läser läxor. Både rektor Juha Juvonen och Matti Lehikoinen, speciallärare och biträdande rektor, är överens om att verksamheten ger mer än den tar, fastän växthuset innebär kostnader och engagemang.

Djuren och växterna får eleverna att känna ansvar och knyter dem till skolan. Djur- och växtskötsel har över huvudtaget en positiv och lugnande inverkan på människan.

Då växthusverksamheten satte igång var den småskalig och de första djuren som flyttade in var några donerade hamstrar. Men har man inte alls utrymme eller pengar för ett liknande arrangemang kan man ordna något annat som eleverna tycker om att arbeta med.

Specialpedagogik - den begåvade eleven

Hur undervisar man elever som räknar igenom hela matematikboken redan på hösten? Elina Nissilä har alltid haft lätt för att lära sig och gillat att plugga. Det synnerligen goda studentbetyget tog henne raka vägen in på Aalto universitetets tekniska högskola. Då skolan alltid varit lätt för henne har hon kunnat lägga mer av sin fritid på hobbyer.

Alla elever skall synas och stödas i en klass men ofta är det de med svårigheter som uppmärksammas i första hand. För att de som har lätt för ett ämne skall känna sig motiverade behöver de lite extra utmaningar.

Elina kommer ihåg då hon i högstadiet snabbt räknat igenom alla lektionens uppgifter och därför gavs några till. Problemet var att de extra uppgifterna var precis som de hon redan räknat och inte utmanade henne alls.

I gymnasiet var hon däremot väldigt glad och tacksam då hon fick plats i ett forskningsprojekt vid Karlebys universitetscenter. Det var ett bra drag av läraren eftersom Elina fick utvecklas mycket inom ämnet utan att det belastade läraren.

I programmet hörs också Satu Vehkala, klasslärare vid Marttila skola, Anneli Kauppi, lektor i matematik och kemi vid Lucina Hagman gymnasiet, Ulla Lassi, professor i tillämpad kemi vid Karleby universitetscenter Chydenius och Elinas mamma Sari Nissilä.

Specialpedagogik - gestaltningsproblem

Specialläroböcker, assistent, motivation och ett bra minne gör det möjligt för ett barn med gestaltningsproblem att gå i vanlig skolklass. Anniina är tolv år och går på fyran i Otsoskolan i Etseri. Anniina har gestaltningsproblem men går ändå på en vanlig klass. Det passar henne fint, hon är stark på många områden, har bra minne, är motiverad och trivs med sina skolkamrater.

Tidigare utsattes Anniina för mobbning men det lyckades man arbeta bort genom att i klassen öppet tala om hennes särskilda svårigheter. Anniina är ändå i behov av särskilt stöd så som smågruppsundervisning i vissa ämnen, anpassade läroböcker och hjälp av en assistent. Hennes klass är stor vilket betyder att det är många andra som också behöver lärarens hjälp och uppmärksamhet.

För att klassläraren skall klara av utmaningen är det nödvändigt att samarbeta med speciallärare, elevhandledare och andra vuxna. I programmet möter vi också specialklasslärare Päivi Ahopelto, klasslärare Vuokko Saloranta, elevhandledare Pauliina Piispanen och Anniinas föräldrar.

Specialpedagogik - Downs syndrom

För många barn med Downs syndrom är det bättre att delta i den vanliga skolundervisningen än att placeras i en specialklass. Pilvi är 14 år och går på sjätte klass i Mikkelä skola. Då hon inledde sin läroplikt började hon på specialklass men där fick hon inte ut tillräckligt mycket av undervisningen. Pilvi tyckte att läxorna var för lätta och nu, då hon integrerats på en vanlig klass, trivs hon bättre. Hon tycker om musik och har ett bra minne.

Fastän Pilvi har ett annorlunda inlärningssätt och behöver särskilt stöd klarar hon sig bättre än medeltalet i flera ämnen. På hennes klass går det tre andra flickor som också har Downs syndrom vilket har gynnat elevernas sociala samspel. Det är bra att de har varandra men att de också kan ta modell av de andra barnen. I en blandad grupp lär sig eleverna också om tolerans och att alla människor är olika.

Att undervisa i en blandad klass kräver självklart mer av läraren. Och om man saknar erfarenhet av specialundervisning kan det kännas svårt och osäkert i början. Men i takt med att undervisningsformerna blir flexiblare och attityderna tolerantare, kommer det bli allt allmännare att elever med specialbehov integreras i vanliga klasser, förutsatt att det finns resurser.

I programmet medverkar klasslärare Leena Maijala, Kaisa Laumonen som är docent vid Helsingfors universitet, skolgångsbiträde Varpu Jalas samt Pilvis föräldrar och ett par klasskamrater.

Läs också

Vetamix

  • Abimix grafik för studentexamensproven i ryska

    Ryska, kort lärokurs, studentexamensproven 2017

    De skriftliga proven och hörförståelserna i kort ryska.

    Studentexamensproven i kort ryska 2017, facit till flervalsuppgifterna samt beskrivningar av goda svar för provens produktiva delar hittar du här. Observera att beskrivningarna inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.

  • Abimix grafik för studentexamensproven i spanska

    Spanska, kort lärokurs, studentexamensproven 2017

    De skriftliga proven och hörförståelserna i kort spanska

    Studentexamensproven i kort spanska våren 2017, facit till flervalsuppgifterna samt beskrivningar av goda svar för provens produktiva delar hittar du här. Observera att beskrivningarna inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.

  • Abimix grafik för studentexamensproven i latin

    Latin, kort lärokurs, studentexamensproven 2017

    Prov och modellsvar år 2017.

    Här hittar du studentexamensproven i kort latin 2017 samt studentexamensnämndens exempel på fullpoängssvar. Observera att exempelsvaren inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • En höna sitter på bordet bakom en skolbok och en penal.

    Att stöda elever med specialbehov

    Hur undervisa elever som behöver särskilt stöd?

    Alla elever har rätt att bli sedda, få stöd och uppmuntran. Det kan vara prövande för klassläraren, speciellt om det finns flera i klassen med särskilda behov. I de här avsnitten av Håltimmen får vi tips om hur man kan stöda elever med gestaltningssvårigheter och med Downs syndrom. Elever som skolkar och elever som behöver större utmaningar än sina klasskamrater.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.

    Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

Nyligen publicerat - Vetamix

  • Abimix grafik för studentexamensproven i övriga språk

    Portugisiska, kort lärokurs, studentexamensproven 2017

    Prov och modellsvar år 2017.

    Här hittar du studentexamensproven i kort portugisiska våren 2016 samt studentexamensnämndens exempel på fullpoängssvar. Observera att exempelsvaren inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.

  • Abimix grafik för studentexamensproven i ryska

    Ryska, kort lärokurs, studentexamensproven 2017

    De skriftliga proven och hörförståelserna i kort ryska.

    Studentexamensproven i kort ryska 2017, facit till flervalsuppgifterna samt beskrivningar av goda svar för provens produktiva delar hittar du här. Observera att beskrivningarna inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.

  • Abimix grafik för studentexamensproven i latin

    Latin, kort lärokurs, studentexamensproven 2017

    Prov och modellsvar år 2017.

    Här hittar du studentexamensproven i kort latin 2017 samt studentexamensnämndens exempel på fullpoängssvar. Observera att exempelsvaren inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.

  • Abimix grafik för studentexamensproven i övriga språk

    Nordsamiska kort lärokurs 2017

    Nordsamiska kort lärokurs 2017, Prov och modellsvar.

    Här hittar du studentexamensproven i kort portugisiska våren 2017 samt studentexamensnämndens exempel på fullpoängssvar. Observera att exempelsvaren inte är bindande vid nämndens bedömning och att den slutgiltiga bedömningen fastställs av examensämnets censorer.