Hoppa till huvudinnehåll

Att stöda elever med specialbehov

En höna sitter på bordet bakom en skolbok och en penal.
En höna sitter på bordet bakom en skolbok och en penal. vetamix,djur som terapi

Alla elever har rätt att bli sedda, få stöd och uppmuntran. Det kan vara prövande för klassläraren om det finns flera i klassen med särskilda behov. I de här avsnitten av Håltimmen får vi tips om hur man kan stöda elever med gestaltningssvårigheter och med Downs syndrom, elever som skolkar och elever som behöver större utmaningar än sina klasskamrater.

Håltimmen är ett program som riktar sig till lärare och andra inom utbildningssektorn. I Håltimmen diskuteras bl.a. undervisningsmetoder, tekniska hjälpmedel och hur skolan och lärarnas roll kunde utvecklas. Programmet går på finska men är textat till svenska. Det är producerat under åren 2009-2011.

Specialpedagogik - skolkaren

I lågstadiet brukade Ronja skolka. Hon ville sticka ut från mängden men hittade inga likasinnade bland sina skolkamrater. Då hon upplevde att det inte fanns något att prata om och dela med de andra, blev hon utanför och var mest ensam. På sätt och vis var hon nöjd med det men samtidigt började det kännas lite motbjudande att komma till skolan. Men då hon började i högstadiet slutade skolkandet tvärt.

Vesala högstadieskola har ett eget växthus där det också bor djur. Officiellt är verksamheten till för de naturvetenskapliga ämnena men växthuset för även mycket annat gott med sig. Växt- och djurskötsel intresserar många elever. Ronja är en av dem.

I växthuset trivs hon så bra att hon kunde kalla det sitt andra hem och sitter ofta kvar där efter skolan och läser läxor. Både rektor Juha Juvonen och Matti Lehikoinen, speciallärare och biträdande rektor, är överens om att verksamheten ger mer än den tar, fastän växthuset innebär kostnader och engagemang.

Djuren och växterna får eleverna att känna ansvar och knyter dem till skolan. Djur- och växtskötsel har över huvudtaget en positiv och lugnande inverkan på människan.

Då växthusverksamheten satte igång var den småskalig och de första djuren som flyttade in var några donerade hamstrar. Men har man inte alls utrymme eller pengar för ett liknande arrangemang kan man ordna något annat som eleverna tycker om att arbeta med.

Specialpedagogik - den begåvade eleven

Hur undervisar man elever som räknar igenom hela matematikboken redan på hösten? Elina Nissilä har alltid haft lätt för att lära sig och gillat att plugga. Det synnerligen goda studentbetyget tog henne raka vägen in på Aalto universitetets tekniska högskola. Då skolan alltid varit lätt för henne har hon kunnat lägga mer av sin fritid på hobbyer.

Alla elever skall synas och stödas i en klass men ofta är det de med svårigheter som uppmärksammas i första hand. För att de som har lätt för ett ämne skall känna sig motiverade behöver de lite extra utmaningar.

Elina kommer ihåg då hon i högstadiet snabbt räknat igenom alla lektionens uppgifter och därför gavs några till. Problemet var att de extra uppgifterna var precis som de hon redan räknat och inte utmanade henne alls.

I gymnasiet var hon däremot väldigt glad och tacksam då hon fick plats i ett forskningsprojekt vid Karlebys universitetscenter. Det var ett bra drag av läraren eftersom Elina fick utvecklas mycket inom ämnet utan att det belastade läraren.

I programmet hörs också Satu Vehkala, klasslärare vid Marttila skola, Anneli Kauppi, lektor i matematik och kemi vid Lucina Hagman gymnasiet, Ulla Lassi, professor i tillämpad kemi vid Karleby universitetscenter Chydenius och Elinas mamma Sari Nissilä.

Specialpedagogik - gestaltningsproblem

Specialläroböcker, assistent, motivation och ett bra minne gör det möjligt för ett barn med gestaltningsproblem att gå i vanlig skolklass. Anniina är tolv år och går på fyran i Otsoskolan i Etseri. Anniina har gestaltningsproblem men går ändå på en vanlig klass. Det passar henne fint, hon är stark på många områden, har bra minne, är motiverad och trivs med sina skolkamrater.

Tidigare utsattes Anniina för mobbning men det lyckades man arbeta bort genom att i klassen öppet tala om hennes särskilda svårigheter. Anniina är ändå i behov av särskilt stöd så som smågruppsundervisning i vissa ämnen, anpassade läroböcker och hjälp av en assistent. Hennes klass är stor vilket betyder att det är många andra som också behöver lärarens hjälp och uppmärksamhet.

För att klassläraren skall klara av utmaningen är det nödvändigt att samarbeta med speciallärare, elevhandledare och andra vuxna. I programmet möter vi också specialklasslärare Päivi Ahopelto, klasslärare Vuokko Saloranta, elevhandledare Pauliina Piispanen och Anniinas föräldrar.

Specialpedagogik - Downs syndrom

För många barn med Downs syndrom är det bättre att delta i den vanliga skolundervisningen än att placeras i en specialklass. Pilvi är 14 år och går på sjätte klass i Mikkelä skola. Då hon inledde sin läroplikt började hon på specialklass men där fick hon inte ut tillräckligt mycket av undervisningen. Pilvi tyckte att läxorna var för lätta och nu, då hon integrerats på en vanlig klass, trivs hon bättre. Hon tycker om musik och har ett bra minne.

Fastän Pilvi har ett annorlunda inlärningssätt och behöver särskilt stöd klarar hon sig bättre än medeltalet i flera ämnen. På hennes klass går det tre andra flickor som också har Downs syndrom vilket har gynnat elevernas sociala samspel. Det är bra att de har varandra men att de också kan ta modell av de andra barnen. I en blandad grupp lär sig eleverna också om tolerans och att alla människor är olika.

Att undervisa i en blandad klass kräver självklart mer av läraren. Och om man saknar erfarenhet av specialundervisning kan det kännas svårt och osäkert i början. Men i takt med att undervisningsformerna blir flexiblare och attityderna tolerantare, kommer det bli allt allmännare att elever med specialbehov integreras i vanliga klasser, förutsatt att det finns resurser.

I programmet medverkar klasslärare Leena Maijala, Kaisa Laumonen som är docent vid Helsingfors universitet, skolgångsbiträde Varpu Jalas samt Pilvis föräldrar och ett par klasskamrater.

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix