Hoppa till huvudinnehåll

Att stöda elever med specialbehov

En höna sitter på bordet bakom en skolbok och en penal.
En höna sitter på bordet bakom en skolbok och en penal. vetamix,djur som terapi

Alla elever har rätt att bli sedda, få stöd och uppmuntran. Det kan vara prövande för klassläraren om det finns flera i klassen med särskilda behov. I de här avsnitten av Håltimmen får vi tips om hur man kan stöda elever med gestaltningssvårigheter och med Downs syndrom, elever som skolkar och elever som behöver större utmaningar än sina klasskamrater.

Håltimmen är ett program som riktar sig till lärare och andra inom utbildningssektorn. I Håltimmen diskuteras bl.a. undervisningsmetoder, tekniska hjälpmedel och hur skolan och lärarnas roll kunde utvecklas. Programmet går på finska men är textat till svenska. Det är producerat under åren 2009-2011.

Specialpedagogik - skolkaren

I lågstadiet brukade Ronja skolka. Hon ville sticka ut från mängden men hittade inga likasinnade bland sina skolkamrater. Då hon upplevde att det inte fanns något att prata om och dela med de andra, blev hon utanför och var mest ensam. På sätt och vis var hon nöjd med det men samtidigt började det kännas lite motbjudande att komma till skolan. Men då hon började i högstadiet slutade skolkandet tvärt.

Vesala högstadieskola har ett eget växthus där det också bor djur. Officiellt är verksamheten till för de naturvetenskapliga ämnena men växthuset för även mycket annat gott med sig. Växt- och djurskötsel intresserar många elever. Ronja är en av dem.

I växthuset trivs hon så bra att hon kunde kalla det sitt andra hem och sitter ofta kvar där efter skolan och läser läxor. Både rektor Juha Juvonen och Matti Lehikoinen, speciallärare och biträdande rektor, är överens om att verksamheten ger mer än den tar, fastän växthuset innebär kostnader och engagemang.

Djuren och växterna får eleverna att känna ansvar och knyter dem till skolan. Djur- och växtskötsel har över huvudtaget en positiv och lugnande inverkan på människan.

Då växthusverksamheten satte igång var den småskalig och de första djuren som flyttade in var några donerade hamstrar. Men har man inte alls utrymme eller pengar för ett liknande arrangemang kan man ordna något annat som eleverna tycker om att arbeta med.

Specialpedagogik - den begåvade eleven

Hur undervisar man elever som räknar igenom hela matematikboken redan på hösten? Elina Nissilä har alltid haft lätt för att lära sig och gillat att plugga. Det synnerligen goda studentbetyget tog henne raka vägen in på Aalto universitetets tekniska högskola. Då skolan alltid varit lätt för henne har hon kunnat lägga mer av sin fritid på hobbyer.

Alla elever skall synas och stödas i en klass men ofta är det de med svårigheter som uppmärksammas i första hand. För att de som har lätt för ett ämne skall känna sig motiverade behöver de lite extra utmaningar.

Elina kommer ihåg då hon i högstadiet snabbt räknat igenom alla lektionens uppgifter och därför gavs några till. Problemet var att de extra uppgifterna var precis som de hon redan räknat och inte utmanade henne alls.

I gymnasiet var hon däremot väldigt glad och tacksam då hon fick plats i ett forskningsprojekt vid Karlebys universitetscenter. Det var ett bra drag av läraren eftersom Elina fick utvecklas mycket inom ämnet utan att det belastade läraren.

I programmet hörs också Satu Vehkala, klasslärare vid Marttila skola, Anneli Kauppi, lektor i matematik och kemi vid Lucina Hagman gymnasiet, Ulla Lassi, professor i tillämpad kemi vid Karleby universitetscenter Chydenius och Elinas mamma Sari Nissilä.

Specialpedagogik - gestaltningsproblem

Specialläroböcker, assistent, motivation och ett bra minne gör det möjligt för ett barn med gestaltningsproblem att gå i vanlig skolklass. Anniina är tolv år och går på fyran i Otsoskolan i Etseri. Anniina har gestaltningsproblem men går ändå på en vanlig klass. Det passar henne fint, hon är stark på många områden, har bra minne, är motiverad och trivs med sina skolkamrater.

Tidigare utsattes Anniina för mobbning men det lyckades man arbeta bort genom att i klassen öppet tala om hennes särskilda svårigheter. Anniina är ändå i behov av särskilt stöd så som smågruppsundervisning i vissa ämnen, anpassade läroböcker och hjälp av en assistent. Hennes klass är stor vilket betyder att det är många andra som också behöver lärarens hjälp och uppmärksamhet.

För att klassläraren skall klara av utmaningen är det nödvändigt att samarbeta med speciallärare, elevhandledare och andra vuxna. I programmet möter vi också specialklasslärare Päivi Ahopelto, klasslärare Vuokko Saloranta, elevhandledare Pauliina Piispanen och Anniinas föräldrar.

Specialpedagogik - Downs syndrom

För många barn med Downs syndrom är det bättre att delta i den vanliga skolundervisningen än att placeras i en specialklass. Pilvi är 14 år och går på sjätte klass i Mikkelä skola. Då hon inledde sin läroplikt började hon på specialklass men där fick hon inte ut tillräckligt mycket av undervisningen. Pilvi tyckte att läxorna var för lätta och nu, då hon integrerats på en vanlig klass, trivs hon bättre. Hon tycker om musik och har ett bra minne.

Fastän Pilvi har ett annorlunda inlärningssätt och behöver särskilt stöd klarar hon sig bättre än medeltalet i flera ämnen. På hennes klass går det tre andra flickor som också har Downs syndrom vilket har gynnat elevernas sociala samspel. Det är bra att de har varandra men att de också kan ta modell av de andra barnen. I en blandad grupp lär sig eleverna också om tolerans och att alla människor är olika.

Att undervisa i en blandad klass kräver självklart mer av läraren. Och om man saknar erfarenhet av specialundervisning kan det kännas svårt och osäkert i början. Men i takt med att undervisningsformerna blir flexiblare och attityderna tolerantare, kommer det bli allt allmännare att elever med specialbehov integreras i vanliga klasser, förutsatt att det finns resurser.

I programmet medverkar klasslärare Leena Maijala, Kaisa Laumonen som är docent vid Helsingfors universitet, skolgångsbiträde Varpu Jalas samt Pilvis föräldrar och ett par klasskamrater.

Läs också

  • Analys: Det tyska valresultatet bromsar EU-integrationen

    Tyska valresultatet ett hårt bakslag för Macron.

    Den tyska finalen på EU:s supervalår skulle vara kronan på verket för de som vill se att planerna på ett långtgående fördjupat EU-samarbete ska ta fart. Men istället får EU:s integrationsförespråkare nu tona ner sina ambitioner, skriver Europakorrespondent Daniel Olin.

  • Hjärnan kan återhämta sig från språkstörningar

    Men de flesta får inte tillräckligt mycket rehabilitering.

    I Finland har hundratusentals vuxna drabbats av språkstörningar, eller afasi, men färsk forskning visar att man kan återhämta sig. Tidigare ansågs det att en hjärnskada alltid orsakade bestående svårigheter, men nu finns det bevis för att hjärnan hittar nya vägar.

  • HUGO från Kronoby segrade i MGP 2017

    Vann med låten "Var dig själv".

    Årets MGP, Melodi Grand Prix, avgjordes under lördagskvällen i tv-centret i Böle. På scen uppträdde tio finalister, nio soloartister och en grupp, med egenskrivna låtar. Segrare blev HUGO (Hugo Käld) från Kronoby med sitt bidrag ”Var dig själv”.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix