Hoppa till huvudinnehåll

Havsörnarna är nu så många att de hotar ejdern

Havsörn.
Havsörnarna har blivit så mågna att de hotar ejdern. Havsörn. Bild: Heikki Eriksson Havsörnar,Raseborg,Tvärminne,Västnyland

Den ikoniska havsörnen är ett stort hot mot ejdern. Örnarna har blivit många och de har speciellt i år tagit kål på ovanligt många ejdrar. Ett nytt fenomen är att grupper av havsörnar tillsammans äter upp ejderungarna. Det har Tvärminneforskaren Markus Öst märkt.

Sjöfågeln ejdern hotas det här året extra mycket av havsörnen. Antalet havsörnar har ökat rejält.

- I år har vi sett effekten av havsörnarna mer än någonsin tidigare, säger ejderforskaren Markus Öst, lektor vid Åbo Akademi. Han har under många års tid ringmärkt och följt med ejdrarna i Tvärminne, nära Helsingfors universitets zoologiska forskningsstation. Så också i år.

Var femte ejderhona, åda, dödas nu och havsörnen är den största orsaken till det. Mink och mårdhund tar också ådor, men de är inte lika stor orsaker till honornas död.

Trots att havsörnen tidigare varit hotad har beståndet nu ökat exponentiellt.

Grupp med havsörnar samarbetar

- Man skulle tro att havsörnarna är eremiter, men det stämmer inte alls. Örnar av olika åldrar som inte häckar kan gadda ihop sig.

Ett nytt fenomen i år är nämligen att havsörnar socialt i grupp plockar ejderungar. Örnarna kan verka i grupper på upp till tio individer.

- De har också fått mycket assistens av havstrutarna, man märker att de samarbetar för att ta livet av småttingarna, säger Markus Öst.

Ejderhona.
Ejderhonan, åda. Ejderhona. Bild: Heikki Eriksson ejderhona,Ejder,Västnyland,Tvärminne,Raseborg

Ejdern är rätt bra på att försvara sig mot trutar. Men då honorna tvingas bort från ungarna så är det enkelt för rovfåglarna att ta för sig.

- Att följa med det här är ett spektakel som hörs vitt omkring. Örnarna attraherar trutar som kommer till platsen och tar sin beskärda del. De blir ett magnifikt men ganska hemskt skådespel, säger Öst.

Populationen fortsätter krascha

Örnen har genom tiderna blivit symbolisk och ikonisk.

- Vi har i Finland en del rovfågelsentusiaster som gör sitt allt för att arten ska må bra. Det är lite "jättepandaeffekt" över havsörnen. Den har blivit en statussymbol som man är stolt över och att bevarandet av den har lyckats så väl.

Men nu är havsörnen är ett reellt hot för ejderpopulationen, säger Markus Öst.

- Ejdern är klassad som starkt hotad på EU-nivå. Under tre ejdergenerationer, som betyder ungefär 27 år, har den minskat med ungefär 40 procent.

Då ytterligare var femte hona dör så är läget inte bra.

- Det är en omöjlig ekvation. Det leder till att populationen fortsätter att krascha. Det är ganska lätt att förutspå det.

Ejderunge.
Ejderunge. Ejderunge. Bild: Heikki Eriksson ejderunge,Ejder,Västnyland,Tvärminne

Förutom att havsörnen plockar speciellt honorna så finns det från tidigare en skevhet i antalet hanar och honor. Hanarna, gudingarna, är många fler.

- Honorna sitter och trycker i boet och litar på sin kamouflagefärg. I sådana situationer är den väldigt utsatt. Hanarna som rör sig på sjön har det lättare. Därför uppstår en obalans mellan könen, säger Öst.

Ser då Markus Öst att man borde fridlysa ejdern helt och hållet och inte alls jaga den?

- Danmark är något av ett föregångsland vad gäller jakt. Där har man under tio års tid hela tiden förkortat jaktsäsongen för honor och satsat på att ta bort endast hanar. Jag anser också att det på alla sätt skulle vara viktigt att freda honorna och ungar. Att jaga hanar är helt okej.

Stor havsörnsstam krympte till ingenting

Havsörnspopulationen har genom tiderna varierat kraftigt.

Både i Sverige och Finland fanns mellan 1600- och 1900-talet lagar som gav skottpeng åt dem som sköt örnar.

- Sedan märkte man att örnstammen var ganska liten.

På 50-talet kom sedan miljögifterna DDT och PCB som gjorde att örnarna nästan utrotades.

- Många säger att örn och ejder har ett naturligt predator-bytesförhållande. Det stämmer, jovisst. Men om man jämför med den tid då havsörnspopulationen senast var så här stark, på medeltiden, så var inte heller Östersjön samma sak som i dag, påpekar Markus Öst.

Havsörn.
Havsörn. Havsörn. Bild: Heikki Eriksson ejder,Västnyland,ejder,Tvärminne,Raseborg

Östersjön har förändrats av människan, miljögifter, förlust av habitat (en miljö där en art klarar av att leva) och nya djur såsom mink och mårdhund.

- Då kan havsörnen bli droppen som får bägaren att rinna över för populationer som annars också är klämda och har problem, säger han och syftar på ejdern.

Tack vare människan har havsörnen kommit tillbaka. Man har exempelvis erbjudit föda som inte innehåller miljögifter och sluta förfölja örnen.

- I dag kan människan ha en positiv effekt på ejderstammen. När man ser på var ejdern klarar sig så är det runt stugor eller under gästhamnar. Där finns ungar. Där det är mer obebyggt så härjar örnarna fritt.

Inte pengar till ejderforskning

I höstas var man från Jord- och skogsbruksministeriets sida skeptisk till att det skulle vara just havsörnen som är orsaken. Biträdande avdelningschefen Christian Krogell på Jord- och skogsbruksministeriet sade då att orsakerna är många. Ejderforskningen lovades inte mer pengar eftersom arten inte är tillräckligt hotad.

Havsörn.
Havsörn. Havsörn. Bild: Heikki Eriksson Havsörnar,Tvärminne,Raseborg,Västnyland

- Men när stammen är nere i 10 000 par, kan det beviljas pengar, sade Krogell. De stora rovdjuren är viktigare just nu.

Ejderns favoritmat är blåmussla, havsörnens är ejder

- Under vintern livnär sig havsörnen på fisk men speciellt under sommaren föredrar den är ejder.

Ejdern äter blåmusslor. Blåmusslepopulationen var som lägst under mitten av 1990-talet. Då hade det inte kommit saltpulser på länge. Men nu finns det igen mycket blåmusslor.

Ejder.
Ejder. Ejder. Bild: Heikki Eriksson Ejder,ejder,Västnyland,Raseborg,Tvärminne

- Det finns också mycket blåmusslor och ejdrar i till exempel Helsingforsarkipelagen. Där är ganska tryggt att vara eftersom människan håller borta örnar och andra predatorer, säger ejderforskare Markus Öst.


Heikki Eriksson som tagit fotografierna i artikeln jobbar under fältsäsongen i ejderteamet där Markus Öst också verkar.

Länk: Markus Öst intervjuades för tidskriften National Geographic i maj.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland