Hoppa till huvudinnehåll

Proge och jazz i en radioapparat nära dig

Rörradio av märket Blaupunkt från 1954.
Rörradio av märket Blaupunkt från 1954. Bild: Wikimedia Commons / Eckhard Etzold blaupunkt

Början av 70-talet var den progressiva rockens, "progens", och fussionsjazzens guldålder också här i Finland. Från 1972-1977 kunde man slå sig ned vid radioapparaten en tisdag eller onsdag kväll och lyssna på direktsända konserter med landets bästa jazz- och progeband i studion på Elisabetsgatan i Helsingfors.

Inhemska progeklassiker är Wigwams Fairyport och Being, Tasavallan Presidenttis Lambertland samt Tabula Rasas och Finnforests debutalbum. På skiva kom det ut mera proge än jazz, trots att också jazzbanden var många och spelningarna likaså. Enstaka album gavs ut då och då men någon stor jazzvåg på skivfronten var det inte frågan om.

Popstudio/Jazzstudio

Trots att musiken inte alltid kom ut på skiva, spelade man ändå in mängder av både jazz och proge. Från 1972-1977, sände Yle regelbundet konserter från studion på Elisabetsgatan i Helsingfors under rubrikerna Popstudio och Jazzstudio. Lyckligtvis bandades och arkiverades de här spelningarna också. En liten del av materialet, enstaka låtar, har kommit ut på skiva senare, men någon systematisk utgivning har det inte varit frågan om. Inte förrän Svart Records fick nys om materialet och började jobba på att ge ut så mycket som möjligt av det.

Två entusiaster

Hur gick det till?

- Allt började för några år sen när vi lyssnade på en cd:samling som gavs ut i samband med boken Jee Jee Jee, en suomi-rockhistorik, berättar Tomi Pulkki. Musiken på cd:n bestod uteslutande av Yle-arkivmaterial. På den fanns då en låt härifrån och en annan därifrån och det slog oss, att det kanske kunde finnas mera material av olika artister.

- För mig började det så att jag, i andra sammanhang, träffade producenten och redaktören Erkki "Unde" Lehtola, berättar Juha Nikulainen. Unde berättade om sändningarna från Elisabetsgatan, hur otroligt häftiga spelningar Tasavallan Presidentti och Wigwam hade gjort där, spelningar som han producerade och var konferencier för.

Wigwam
Wigwam Wigwam fokus på wigwam

- Då vaknade mitt intresse . Så när jag sedan stötte ihop med de här Svart Records-typerna, gjorde vi en gemensam sak av det hela. Då fattade vi också att det, vid sidan av Popstudio, hade funnits en Jazzstudio med ännu mera skatter.

- Inspelningarna från Elisabetsgatans studio blev sedan ett logiskt val eftersom de utgjorde en klar helhet av intressant material. Huvudsakligen tidigare outgivet, en riktig skattkista, säger Pulkki.

En lång process

Innan Tomi Pulkki och Juha Nikulainen började lyssna igenom materialet, var de tvungna att systematiskt gå igenom uppgifterna om radiosändningar tisdag och onsdag kvällar under 70-talet. Trots att inspelningarna var omsorgsfullt arkiverade och digiterade, saknades nämligen viktiga uppgifter om musiken, banden, upphovsmännen osv. På det här sättet kom de samtidigt småningom underfund med vad som fanns och vad de var ute efter. Efter det gällde det att ta reda på vem som ledde banden och vilka som spelade i dem.

- Tillsammans med ett tjugotal involverade lyssnade vi här på Yle igenom banden och redde ut vem som spelade vad och vem som sjöng, berättar Nikulainen. Den här vägen fick vi också veta av vem vi skulle anhålla om tillstånd att ge ut materialet.

Detektivarbete

Var det lätt att få tillstånden?

- Det har varit ganska lätt. Jag har tidigare erfarenhet av att leta rätt på musiker och dödsbon i samma ärende, vilket nog är ett slags detektivarbete, säger Nikulainen. Av närmare 250 personer fick vi tag på drygt 200, musiker eller deras dödsbon. Majoriteten förhöll sig väldigt positivt och gladde sig över projektet.

Den första Pop och Jazz Liisa-satsen, fyra cd:n och åtta LP:n, kom ut i början av april: Wigwam, Tasavallan Presidentti, Jukka Hauru, Taivaanvuohi, Taivaantemppeli, KOM-Quartet, Unisono och Jukka Tolonen.

Pori Jazz 1976, Eero Koivistoinen Quintet
Jukka Tolonen Pori Jazz 1976, Eero Koivistoinen Quintet Jukka Tolonen

Allt onödigt bort

Hurudan var kvaliteten på inspelningarna?

- Banden har spelats in proffsigt och med rätt grepp, säger Juha Nikulainen. Vi ville att allt skulle göras så bra som möjligt från början till slut, alla skeden, editering, mellansnack osv. Allt onödigt bort! Vi har varit mycket nöjda med resultatet och jag tror att håren kommer att resa sig också på skivköparna.

- Pauli Saastamoinen på Finnvox har skött mastereringen, berättar Tomi Pulkki. Men nog har musiken varit sakligt inbandad redan från början och Yle har ju skött digiteringen. Vilket underlättade jobbet för oss.

Jazzutbudet fördubblas

Några riktigt stora pärlor?

Kalevalas keikka på finska är en raritet, tycker Nikulainen, de sjöng ju annars på engelska. Piirpauke, då ännu Kukko-Walli Kvartetti, med en tidig version av Konevitsan kirkonkellot.

- Vad gäller jazzen, fortsätter han, är redan det revolutionerande, att de här skivorna kommer att fördubbla utbudet av inhemsk jazz från 70-talet. I förhållande till hur mycket det spelades, gavs det ut ganska få skivor med finländsk jazz. För mig är det nog väldigt väsentligt att det finns så mycket outgivet bland det här materialet, låtar man inte har hört förr, musik som inte kom ut på skiva då.

- Åbobandet Yellow gav ut en skiva -76 men här kommer nu deras spelning från -72. Nimbus är ett annat exempel, hälften av låtarna gavs aldrig ut på skiva, och Taivaanvuohi, gitarristen Sami Hurmerintas band, upplöstes precis innan de skulle börja spela in sin skiva.

- Jo, det är konstigt att det gavs ut så lite inhemsk jazz då, med tanke på hur uppskattad jazzen från just den här perioden är utomlands nuförtiden. Kanske den inte var det då ännu, säger Pulkki.

Elisabetsgatans studio
Isokynä & Orfeus Elisabetsgatans studio Dave Lindholm

Det mesta ges ut

Har det varit svårt att välja vad ni vill ge ut?

- Lite har vi gallrat. T.ex. bland jazzinspelningarna har vi lämnat bort det allra mest traditionella, typ dixieland, berättar Pulkki.

- Någon enstaka konsert har lämnats bort och så enstaka spår som helt enkelt inte har rymts med. Eller låtar med något tekniskt fel, t.ex. om bandet har varit skadat. Men merparten av det som finns kvar kommer att ges ut på skiva av Svart Records, säger Nikulainen.

Det hela har varit en lång process, 2-3 år, där olika skeden har fördröjt varandra, bl.a. det att man ville ge ut vinylupplagan samtidigt med cd-upplagan.

Man måste vara lite galen

Hur går det här ihop ekonomiskt?

- Visst är det ju ett stort hopp ut i det okända men i dessa tider fodras det nog att man är lite galen om man är i den här branschen, säger Pulkki. Man måste hitta tillräckligt många likasinnade musikdiggare ute i världen som köper skivorna. Men någon millionsatsning handlar det nu inte om.

- Det är inte heller frågan om stora upplagor, femhundra, i vissa fall tusen. Nog tror jag att de hittar sin publik, vissa fortare andra långsammare. Men huvudsaken är att vi får allt inspelat och utgivet.

Följande sats med inspelningar från Elisabetsgatans studio kommer ut i augusti. Då skivor med bl.a. Finnforest, Elonkorjuu, Jupu Group och Jukka Linkola Octet.

Här kan du lyssna på inspelningar från Elisabetsgatans studio:
Liisankadun popstudiossa

studiointeriör, Elisabetsgatans studio
Elisabetsgatans studio studiointeriör, Elisabetsgatans studio Bild: Yle/Håkan Sandblom inspelningsstudior

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje