Hoppa till huvudinnehåll

Schyman om finskt feministparti: Jo, det är dags att ta steget!

Gudrun Schyman.
Feminism handlar om demokrati, säger Gudrun Schyman. Gudrun Schyman. Bild: IBL Gudrun Schyman,Gudrun Schyman: Människa, kvinna, mamma, älskarinna, partiledare,Feministiskt initiativ,politiker

Finland kan snart få sitt första feministiska parti. Målet är inriktat på kommunalvalet 2017.

Gudrun Schyman, grundare och partiledare för Feministiskt initiativ i Sverige, tycker det är på tiden att också Finland får ett eget feministiskt parti.

Schyman säger att hon har träffat de personer som står bakom idén om ett feministiskt parti i Finland och att hon har uppmuntrat dem till att göra det här.

Varför behöver Finland ett feministiskt parti?

- Det här skulle behövas i många länder för vi ser ju hur nationalismen och högerextremismen breder ut sig i flera länder, och att det resulterar i inskränkningar i mänskliga rättigheter, och ett försvårande av kvinnors och hbtq-personers rättigheter. Så det är dags att ta det här steget, och jag är väldigt glad över att feminister i Finland nu gör det här.

Vi har stora lönegap mellan det som är kvinnokodat och det som är manskodat på arbetsmarknaden.

Kan inte etablerade partier klara av att driva de här frågorna?

- Nej, de gör ju faktiskt inte det. Vi får ju konstatera att det handlar om en fråga som väldigt många har haft en väldigt lång tid på sig att göra något åt - men att det inte har gjorts något.

- Vi har fortfarande stora lönegap mellan det som är kvinnokodat och det som är manskodat på arbetsmarknaden. Kvinnor har mycket mindre ekonomiska resurser än män. Vi har stora brister i representationen. Vi har också fortfarande en situation där majoriteten av kvinnorna tar huvudansvaret för föräldraskapet och vi har gigantiska problem i samhället med mäns våld mot kvinnor. Och vi kan inte ha det på det sättet längre!

Feminismen handlar inte om kvinnofrågor

Schyman säger att hon ser det som viktigt att man förstår att feminismen inte handlar om något som kan kallas för kvinnofrågor. Det handlar om demokrati - och demokratins kärna är respekt för varje människas lika värde.

Kan inte till exempel Vänstern eller De gröna föra en feministisk politik? Jämlikhetsfrågor och mänskliga rättigheter brukar ofta ingå i de här partiernas retorik, framför allt i Vänsterns.

Gudrun Schymans erfarenhet är att inget av de traditionella partierna på höger-vänsterskalan riktigt har orkat med att ta sig an de här frågorna på ett grundläggande sätt.

- Det läggs till lite feminism och ekologi... men det blir aldrig riktigt bra för man förstår inte att det inte handlar om tillägg. Det är inte sidofrågor, och det är inte särintressen. Det handlar om grundläggande konflikter i samhället. Det finns strukturella problem och de måste lösas med strukturella åtgärder. Sådant kan göras med lagstiftning och annat.

I Finland valdes nyligen kvinnor till partiordförande både för Svenska folkpartiet och för Vänsterförbundet. Tyder det här på att finländsk politik håller på att bli mera feministisk och jämställd?

- Nej det finns ingen sådan automatisk koppling. Alla kvinnor är inte feminister. Alla feminister är inte heller kvinnor. Representationsfrågan är en del då vi ska bygga ett jämställt samhälle. Men sedan måste vi utveckla politiken på alla de andra områdena också.

Vi för in ny politisk kunskap och nya politiska analyser i det politiska samtalet.

- Målet är att partiet ska ställa upp i kommunalvalet nästa år. Vad kan ett feministiskt parti bidra med i kommunalpolitiken?

- Väldigt mycket. Det ser vi i Sverige där vi har representation i tretton kommuner, i alla storstäder men också i uppe i norr i gruvdistrikten och nere i söder i jordbruksdistrikten.

- Det är det som feminismen gör. Vi för in ny politisk kunskap och nya politiska analyser i det politiska samtalet. Vi tar bland annat upp frågor som handlar om kommunen som arbetsgivare, rätten till heltid, rättvisa löner. Vi tar också upp den viktiga frågan om att skolan – som ju är en kommunal angelägenhet – bedriver normkritik och tar upp frågor om mänskliga rättigheter i undervisningen.

- Det är i kommunerna som vardagen formas. Det är där man verkställer de beslut som fattas på högre nivå.

Vilka utsikter tror du att det nya partiet har i Finland?

- Jag tror att det kommer att gå väldigt bra - precis som det har gjort i Sverige. Jag tror att det kan gå fortare i Finland eftersom vi har gjort en del i Sverige redan som man inte behöver göra om i Finland.

Och det är likadant i Norge. Där finns det också ett parti sedan ett år tillbaka. Det partiet ställde upp i kommun- och fylkevalet och kommer att ställa upp i nästa nationella val. Vi kommer att få se flera feministiska partier. I Danmark sitter det också en grupp och jobbar, och det finns ett parti på gång i Polen, likaså i Tyskland, England.

- Det här är en växande rörelse.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes