Hoppa till huvudinnehåll

De vill ha mer geologisk turism i Kvarken

Professor Matti Räsänen och specialforskare Peter Edén
Professor Matti Räsänen och specialforskare Peter Edén står vid ett av de hål man borrat upp för att undersöka sand- och lerlager. Just det här hålet är 17 meter djupt. Professor Matti Räsänen och specialforskare Peter Edén Bild: Yle/Sofi Nordmyr peter edén

Många av turistbroschyrerna om bland annat moränerna i Kvarken är tio år gamla. Det måste det bli en ändring på, säger specialforskare Peter Edén på Geologiska forskningscentralen.

- Geologi är fantastiskt bara man får fram det på ett bra sätt. Nu är det ju så att den information vi presenterar i broschyrer och utställningar är över tio år gammal. Det görs hela tiden ny forskning och därför borde man hela tiden få det uppdaterat, säger Edén.

Edén berättar att Forsstyrelsen har på gång ett projekt där det han påtalar ska förnyas och förbättras. Det ska göras genom modern teknik som gör att det är enkelt att uppdatera när det kommer nya rön. Men han vill ändå hålla i det traditionella.

- Inget går upp mot en levande guide som är kunnig och inspirerande. Då kan man få den riktiga upplevelsen - vad som har hänt, hur geologin verkar och formar det här landskapet.

Många pratar om att det behövs fler turister till Kvarken, klarar naturen av det?

- Naturen håller nog för en hel del turister. Man måste ha vissa områden där de här massorna kan röra sig. Bara här på Replot har vi räknat till över 6 000 De Geer moräner.

Hundratusentals år gamla fynd

Ett exempel på ny forskning som görs just nu är de borrningar man gjort i Björkö, Korsholm under våren. Man har borrat hål på 12-17 meters djup och genom det material man får upp kan man visa hur landskapet och klimatet var i Kvarken före den senaste istiden.

- På det här området finns relativt tjocka jordlager. De har studerats i flera år och vi vet att de representerar den senaste istiden för 20 000 år sedan. Under de jordlagren finns sand- och lerlager som berättar om tiden före istiden, säger professor Matti Räsänen på Åbo universitet.

Forskningsteamet försöker hitta organiskt material som kan berätta hurudan växtlighet det har varit här.

- På sju meters djup kom vi in i ett moränlager som lagrats före senaste istiden för omkring 140 000 år sedan. När vi borrade genom moränlagret kom vi igen till sandlager där det kan finnas organiskt material, säger Räsänen.

Röret som sticker upp ur marken markerar att det är ett hålen som man borrat i björkö för att undersöka sand- och lerlager på 17 meters djup.
Ett av hålen man borrat. Röret som sticker upp ur marken markerar att det är ett hålen som man borrat i björkö för att undersöka sand- och lerlager på 17 meters djup. Bild: Yle/Sofi Nordmyr borrör

Resultat om några år

Teamet hoppas att de ska kunna gå genom lager från de två senaste istiderna.

- Vi hoppas men vi har ännu inte undersökt i detalj de prov vi tagit.

Rent konkret har man vid borrningen och provtagningen använt sig av en meter långa plaströr som sugit åt sig jorden. Sedan studeras proven i laboratorium och man gör geologiska, geokemiska och biologiska analyser.

Räsänen säger att de kommer att jobba med materialet i flera år. Han säger också att de ansökt om finansiering för att kunna borra fler hål. Får de finansiering blir det mera borrande i Björkö om ett år.

Landhöjning del av vardagen

I Kvarken stiger landet upp ur havet med en halv meter per 50 år.

- Alla som bor här vet att de under sin livsstid kan se hur landet stiger upp ur vattnet. Men om 2-3 000 år kommer vi att ha landförbindelse till Sverige, säger Räsänen.

De avlagringar de fått upp när de borrat visar på en liknande evolution under den senaste istiden.

- Med hjälp av det kan vi se vad som kommer att hända i fortsättningen, säger Räsänen.

Genom landhöjningen är landskapet i Kvarkens skärgård i ständig förändring.

- Det fortsätter att stiga upp nya moränformationer ur havet, säger Edén.

Peter Edén säger att geologin är grunden för Kvarkens världsnaturarv.

- Vi har den flacka berggrunden som är omkring två miljarder år gammal men sen har vi ett gap och så kommer istidsformationerna. Det är nästan ett två miljarder år stort gap mellan dem. Men att visa det på ett lättförståeligt sätt är svårt.

Läs också