Hoppa till huvudinnehåll

Europa efter brexit

EU-flaggorna vajar utanför kommissionens byggnad i Bryssel.
Ska den brittiska flaggan Union Jack vaja utanför EU-kommissionen också i framtiden? EU-flaggorna vajar utanför kommissionens byggnad i Bryssel. Bild: EPA/Julien Warnand Europeiska unionen,Brexit,Europeiska kommissionen,flaggor,bremain

En stor del av debatten om ett eventuellt brittiskt utträde ur EU har av naturliga skäl handlat om konsekvenserna för Storbritannien. Men konsekvenserna blir stora också för hela Europeiska unionen.

Storbritanniens inrikespolitik kommer att påverka EU oberoende av resultatet i folkomröstningen. Om britterna besluter sig för att stanna kvar som medlem i unionen kommer det avtal EU och Storbritannien (UK) kom överens om tidigare i år att ändra på en hel del i relationerna mellan EU och UK.

Men förändringen blir betydligt större om britterna röstar för brexit (utträde ur EU). Det blir ett steg i det okända, eftersom ingen vet exakt vad som kommer att hända och hur skilsmässan ska gå till.

Ju närmare folkomröstningen man kommer desto starkare har opinionen blivit för ett utträde. De senaste opinionsundersökningarna visar att brexitförespråkarna har ett försprång.

Camerons misstag

Efter parlamentsvalet i maj 2015 lovade Cameron att man skulle ordna en folkomröstning senast 2017 om Storbritannien ska lämna unionen (Leave) eller stanna kvar (Remain) som medlem i EU.

Toryledaren David Cameron vil valtillställning för bremain
David Camerons politiska framtid står på spel i folkomröstningen. Toryledaren David Cameron vil valtillställning för bremain Bild: EPA/Will Oliver/International Pool Brexit,bremain,David Cameron

Ian Bond, direktör för Center for European Reform - en Londonbaserad EU-tankesmedja – är kritisk till premiärminister David Camerons utspel om folkomröstning.

- Om man alls kan lita på opinionsundersökningarna visar de vilken katastrofal felbedömning David Cameron gjorde när han förband sig vid en folkomröstning. Han gjorde det i tron att han kan ”köpa” den euroskeptiska falangen inom det konservativa partiet och samtidigt ta hand om det högerpopulistiska självständighetspartiet, Ukip.

Enligt Bond, som nyligen besökte Utrikespolitiska institutet, gjorde Cameron flera misstag. För det första trodde han att själva omröstningen skulle lugna ner de euroskeptiska inom det konservativa partiet. Men det gick precis tvärtom, de euroskeptiska fick i stället vatten på sin kvarn.

Camerons andra misstag var att han felbedömde sina möjligheter att få eftergifter och speciella förmåner från EU. Det gällde speciellt frågan om arbetskraftens fria rörlighet. Cameron trodde inte på experter som varnade för att EU inte kommer att ge efter så lätt på den punkten.

Om man alls kan lita på opinionsundersökningarna visar de vilken katastrofal felbedömning David Cameron gjorde när han förband sig vid en folkomröstning.― Ian Bond, direktör för Center for European Reform

För det tredje trodde han inte på den politiska lagbundenheten att regeringens popularitet börjar sjunka genast efter ett val. I folkomröstningen kommer väljarna att straffa en regering de inte gillar. Detta trots att folkomröstningen handlar om det viktigaste beslutet väljarna någonsin kommer att ta ställning till.

Enligt rapporten Europe after Brexit: Unleashed or Undone? från CER kommer ett brittiskt utträde att ha långvariga konsekvenser för politiken inom EU.

Mindre frihandelsinriktat EU?

Storbritannien har inom EU varit en förespråkare för ekonomisk liberalism och en motståndare till överdriven reglering. Det finns farhågor att EU utan Storbritannien blir mindre marknadsinriktat och avreglerande än hittills.

Storbritannien är det viktigaste medlemslandet som står utanför eurozonen. Inflytandet på eurozonen väntas minska hos övriga EU-länder som står utanför, när Storbritannien lämnar unionen.

Samtidigt väntas eurozonens betydelse som drivkraft för fortsatt integration att öka. Det kommer ändå knappast att hända någonting innan valen i Tyskland och Frankrike nästa år.

Om Storbritannien lämnar EU väntas Tysklands inflytande över den ekonomiska politiken inom EU öka. Redan nu ser många Tyskland som eurozonens största problem, eftersom landet har alltför stora överskott inom samhällets alla sektorer och inte investerar tillräckligt.

Inga stora förändringar av utrikespolitiken

Enligt CER-rapporten kommer utrikespolitiken förmodligen att fortsätta på mellanstatlig bas, eftersom det finns många andra länder än Storbritannien som vill ha det så.

Till skillnad från många andra sektorer är utrikespolitiken uttryckligen ett samarbete mellan regeringarna inom EU och kommissionens betydelse är inte så stor som inom övriga politiksegment.

Men EU:s utrikespolitik väntas bli mindre aktiv utan Storbritannien. Till exempel skulle unionen inte använda sig i lika hög grad av sanktioner (som de mot Ryssland) utan Storbritannien.

Intimare försvarssamarbete inom EU?

Storbritannien har aldrig varit speciellt piggt på ett gemensamt europeiskt försvar. UK har däremot betonat Natos roll och det transatlantiska samarbetet. I själva verket har Storbritannien lagt in sitt veto mot till exempel ett operationellt högkvarter, utvidgad gemensam finansiering och en gemensam europeisk armé.

Brexitanhängare projicerar budskap på en klippa i Dover
Brexitanhängare projicerar slagord på klipporna i Dover. Brexitanhängare projicerar budskap på en klippa i Dover Bild: EPA/Gerry Penny Brexit,bremain,Storbritannien,folkomröstning,Europeiska unionen

Brexit kommer att innebära att EU:s försvarsförmåga kommer att minska betydligt. Storbritannien är militärt sett troligen det starkaste medlemslandet som dessutom satsar upp till två procent av BNP på försvaret.

År 2013 var EU-ländernas totala försvarsbudgetar 186 miljarder euro (Danmark inte medräknat eftersom landet inte deltar i det gemensamma säkerhets- och försvarssamarbetet). Storbritannien stod för 40 miljarder, eller 21 procent.

- Jag tror att brexit leder till att man i Europa allt mera talar om ett gemensamt försvar, men samtidigt finner man det allt svårare att hitta de nödvändiga resurserna för att förverkliga planerna, säger Ian Bond vid CER.

EU:s institutioner påverkas

I EU:s ministerråd har Storbritannien blivit känt för att ofta motsätta sig kommissionens förslag och att rösta mot dem. En del av motståndet är genuint och kopplat till sak, men det finns bedömningar som hävdar att UK röstar mot för att visa euroskeptikerna att man inte följer Bryssel i alla frågor.

Jag tror att brexit leder till att man i Europa allt mera talar om ett gemensamt försvar, men samtidigt finner man det allt svårare att hitta de nödvändiga resurserna för att förverkliga planerna.― Ian Bond vid CER

Vid brexit kommer det att uppstå nya koalitioner, dels när gäller att driva en viss sak, dels när det gäller att få något utspel stoppat. För många länder har Storbritannien varit viktig som samarbetspart. Det är det land man först har vänt sig till för att skapa en koalition.

Det tomrum som uppstår efter att UK har lämnat unionen kommer troligen att fyllas av de två kvarvarande tunga spelarna inom EU, Tyskland och Frankrie.

Britterna inom EU

I dag jobbar 1126 britter i kommissionen. Vad händer med dem efter brexit? Ingen vet med säkerhet, men ett alternativ är att många kan fortsätta att jobba för EU.

Under medlemsförhandlingarna mellan Norge och EU jobbade ett flertal norrmän i kommissionen och då Norge beslöt att stanna utanför kunde de ändå fortsätta i kommissionen på grund av ett undantagsförfarande.

Många av britterna i kommissionen hoppas nu att de kan fortsätta enligt norsk modell. De övriga medlemsländerna kommer knappast att låta britter leda viktiga EU-organ som generaldirektorat i framtiden. Lägre tjänstemän är en annan sak.

Europaparlamentets plenarsammanträde i Strasbourg.
Maktförhållandena ändras i Europaparlamentet om britterna blir utanför. Europaparlamentets plenarsammanträde i Strasbourg. Bild: © Parlement Européen © Architecte: Architecture Studio Europaparlamentet,Louise Weiss building,Strasbourg,Europeiska unionen,vetamix

I och med brexit kommer 73 brittiska medlemmar i Europaparlamentet, EP att lämna sina platser. Det kommer att påverka de politiska styrkeförhållandena i EP. Gruppen Europeiska konservativa och reformister, ECR kommer att falla från tredje största grupp till fjärde största. Utan de brittiska konservativa kommer ECR-gruppen att förlora inflytande i olika kommittéer.

Dessutom skulle gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa, EFDD inte längre uppfylla kriterierna för parlamentarisk grupp, då det brittiska självständighetspartiet Ukip inte längre finns med.

Britterna befarar att ett EP utan dem inte skulle vara piggt på att snabbt få till stånd ett handelsavtal med UK om tillgång till den gemensamma marknaden. Enligt brittiska bedömningar skulle EP bli mindre öppet för frihandel än med brittiska MEP närvarande. Det här kan komma att påverka förhandlingarna med USA om det transatlantiska handelsavtalet TTIP.

Hur påverkas Finland?

Ifall brexit förverkligas kommer utträdet att påverka även Finland. Inverkan bedöms ändå bli liten för Finland.

Finlands utrikeshandel med Storbritannien har visserligen minskat de senaste åren, men landet är fortfarande Finlands sjätte största handelspartner. Om brexit leder till att den brittiska ekonomin krymper får det konsekvenser också för den finländska exporten till Storbritannien. I slutet av förra året hade Finland ett överskott i handeln med Storbritannien.

I Finland hävdar man ofta att Finland och Storbritannien har bedrivit en gemensam politik inom EU. Enligt Tapio Raunio, professor vid Tammerfors universitet stämmer detta inte. Forskning visar att Sverige och Danmark har varit mycket närmare britterna än finländarna. (HS 11.6.2016).

Osäkerheten ökar

Den brittiska folkomröstningen 23 juni kommer alltså att ha konsekvenser i Europa. De blir mer omfattande ifall brexit-sidan vinner. Men också om bremain vinner påverkas hela Europa.

Rockmusikern Bob Geldof deltar i kampanjen på bremainsidan
Rockmusikern Bob Geldof deltar i Remain-sidans kampanj. Rockmusikern Bob Geldof deltar i kampanjen på bremainsidan Bild: EPA/Facundo Arrizabalaga Brexit,bremain,Bob Geldof

EU måste införa de förändringar man lovade premiärminister David Cameron i februari. Det är frågan om eftergifter för Storbritannien som ytterligare understryker landets speciella läge inom EU.

Avtalet kan leda till att också euroskeptiska länder i öst- och mellaneuropa, som Polen, Ungern och Tjeckien, börjar kräva undantag från den gemensamma lagstiftningen. Det kan i förlängningen leda till EU försvagas.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes