Hoppa till huvudinnehåll

Ny datakabel i Hangö: "Som när elen kom till Västnyland"

Cinia Group lägger ner havskabel till Tyskland i Finska viken.
Datakabeln beskrivs som betydelsefull men samtidigt är det svårt att veta exakt vad för möjligheter en kabel kan bära med sig. Cinia Group lägger ner havskabel till Tyskland i Finska viken. Bild: Cinia havskabel,dataöverföring

Stadsdirektörerna i Hangö och Raseborg lovordar den nya datakabeln och lokala företagare investerar stora summor i den. För en lekman kan det hela kännas ganska abstrakt. Det är ändå frågan om en grundläggande infrastruktur menar experter.

I fredags (17.6) blev det klart att havskabeln mellan Tyskland och Finland får en lokal förgrening till Hangö. Då undertecknade det statliga företaget Cinia ett intentionsavtal med en grupp västnyländska investerare.

I Västnyland är man en millisekund närmare Frankfurt än till exempel Helsingfors, och det kan betyda en skillnad på nästan 100 miljoner euro i finansindustrin.

Hur ska en kabel kunna hämta arbetsmöjligheter till regionen och på vilket sätt underlättar den livet för mig som västnylänning?

Vi bad Harald Hannelius, huvudoperatör och datasäkerhetschef vid yrkeshögskolan Arcada, och Jukka-Pekka Joensuu, vice vd vid Cinia Group, svara på några grundläggande frågor om denna till synes väldigt spännande kabel.

Hur skulle du förklara i enkla ordalag, så som man förklarar till ett barn, vad en havskabel är?

Hannelius: Det är en extremt snabb kontakt som kan användas långt i framtiden för allt vi håller på med, det vill säga alla webbsidor, telefonsamtal och tv-kanaler så vidare.

Joensuu: Det är motorn till all digital verksamhet. Kablarna som denna uppgör infrastrukturen som möjliggör digitala tjänster så som Facebook och Yle Arenan.

Hur kommer jag att märka av den?

Hannelius: Det är lite som ett rörmokarjobb, ifall du inte märker något så har rörmokaren gjort ett bra jobb. Det samma gäller IT- infrastruktur, om allt fungerar som det ska så är det bara att vara nöjd.

Hur kan jag då dra nytta av den?

Hannelius: Det är svårt att förutspå. Man kunde ställa samma fråga när elektricitet drogs till Västnyland i tiderna. Då kanske man tyckte att man klarade sig bra med sin oljelampa, men det var svårt att se möjligheterna. På samma sätt är det svårt att omedelbart se vidden av det här.

Kan jämföras med när elektriciteten kom till Västnyland säger Harald Hannelius. Bild: YLE/Fred Wilén brändö

Har det någon betydelse lokalt att en förgrening tar i land någonstans i Hangö?

Joensuu: Ja, det går att jämföra med järnvägen på 1800-talet eller motorvägen på 1900-talet. I den moderna världen är det data som gäller. Då man får den största infrastrukturen hit så möjliggör det väldigt mycket för den industri som finns här, men framför allt för de industrier som letar efter en plats att placera sina fabriker och digitala tjänster, det vill säga datacentraler. De snabba kopplingarna gör också att vi här i regionen är betydligt närmare Frankfurt än tidigare.

Hannelius: I kombination med Finlands klimat och trygga elförsörjning så skulle jag säga att det finns möjlighet för att Västnyland direkt gagnas av en sådan här koppling. Klimatet är av betydelse för att det inte finns risk för stora naturkatastrofer. Man behöver inte heller använda en massa resurser för att kyla ner datautrustning på centraler i och med att vädret här är svalt.

Jukka-Pekka Joensuu från Cinia Group.
Jukka-Pekka Joensuu, vice vd för Cinia Group, tror att många kan vara intresserade att bygga datacentraler i Västnyland i framtiden. Jukka-Pekka Joensuu från Cinia Group. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,cinia


Det finns alltså en förhoppning på att något stort multinationellt företag tack vare kabeln skulle ha intresse av att etablera en datacentral här?

Joensuu: Ja, här i Västnyland är man en millisekund närmare Frankfurt än till exempel Helsingfors, och det kan betyda en skillnad på nästan 100 miljoner euro i finansindustrin. Därför kan det tänkas troligt att stora företag vill ha en datacentral just här.

Hannelius: Absolut. Vi kommer att sitta mitt i Europa när det gäller datahastighet och det relativt stabila politiska klimatet här uppskattas internationellt av stora aktörer. En datacentral skulle innebära nya arbetsmöjligheter åtminstone i byggskedet, i driften vet jag inte hur mycket resurser det krävs. Stora operatörer håller den här typen av centraler ganska hemliga.

Havskabel sjösätts.
Bild från sjösättningen av delningsstycket Branching Unit, som förgrenar kabeln till Hangö. Havskabel sjösätts. Bild: Cinia Group havskabel

Joensuu: Som ett exempel kan jag nämna datacentralen som nu byggs i Tusby. Under byggskedet sysselsätter den kring 200 - 300 personer, och när den väl är klar kan den sysselsätta allt mellan 15 och 100 personer. Facebooks central i Luleå sysselsätter 1 000 personer.

Kan lokala företagare utnyttja den här kabeln på något sätt i sin verksamhet?

Hannelius: Det finns många företag i dag som producerar tjänster till internet på ett sätt eller annat, men det är som sagt svårt se direkt nytta med infrastruktur. Det är något som möjliggör på sikt, men kanske utan att man själv uppfattar att det är den nya tekniken som gett nya möjligheter. Det finns säkert användningsmöjligheter som vi i dagens läge ännu inte känner till.

Kan man med andra ord tolka det som att havskabeln ses som en positiv nyhet bland de lärda?

Hannelius: Jo, man kan inte kräva att man omedelbart gör vinst på det här. Det är frågan om grundläggande infrastruktur som många till en början bara upplever som något som kostar mycket. På sikt så kan man säga att hela samhället gagnas av det, precis som av telefonen då när den kom eller rent vatten.

Läs också