Hoppa till huvudinnehåll

Sverige vill ha Natohjälp mot propaganda

Sveriges och Natos flaggor sida vid sida.
Sveriges och Natos flaggor sida vid sida. Bild: Yle / Ingemo Lindroos nato

Sverige planerar att gå med i Natos center mot propaganda, Stratcom. Men är det Nato som bäst ska motarbeta tvivelaktig information från Ryssland, frågar Natokritiker.

I Sverige liksom på många andra håll, försöker man reagera på det man kallar för påverkanskampanjer som är mer eller mindre styrda från ryskt officiellt håll: Propaganda, psykologisk påverkan och utnyttjande av sociala medier för att sprida falsk eller tvivelaktig information.

Sverige har under de senaste två åren varit föremål för flera kampanjer som innehåller falska påståenden. Den förre utrikesministern Carl Bildt har anklagats i rysk tv för att vara CIA-agent.

Ett annat exempel är ett förfalskat brev där försvarsminister Peter Hultqvist gratulerade en svensk vapentillverkare för en lyckad affär med Ukraina. Det spreds livligt på nätet och kunde spåras till St Petersburg.

Finland med som frivillig samarbetspartner

Det här är bara ett par exempel på orsaker till att Sverige vill samarbeta mot desinformation med försvarsalliansen Natos center för strategisk kommunikation, Stratcom. Centret ligger i Riga och Finland är med som frivillig samarbetspartner. Sverige förhandlar som bäst om sitt medlemskap.

Björn Palmertz, som är senioranalytiker vid centret för asymmetriska hot vid Försvarshögskolan, ser ett stort behov av att analysera ryska påverkanskampanjer.

Björn Palmertz
Björn Palmertz anser att det mest oroväckande är bredden i ryska påverkanskampanjer. Björn Palmertz Bild: Yle / Ingemo Lindroos björn palmertz

- Det mest oroväckande är väl bredden. Man genomför påverkan med ekonomiska medel, med att försöka påverka politiska processer, samtidigt som man aggressivt har använt massmedier som RT och den webbaserade portalen Sputnik, som finansieras av den ryska ledningen.

Skapa förvirring är en metod

Palmertz påminner om informationsspridningen efter nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet MH 17.

- Det finns ett uttryck som heter kognitiv dissonans, att man försöker erbjuda oerhört mycket alternativ så fort en fråga kommer upp. Det kom ut väldigt många typer av grafik och bilder i rysk media som visade sig inte stämma. Och väldigt många lösningar väldigt snabbt efter den händelsen.

Också psykologiska kampanjer förekommer där man förlöjligar allt från den svenska försvarsmakten till sexualmoralen i Sverige. Också ironiserande av pedagogiken i svenska barnprogram har vävts in i utrikespolitisk rapportering i ryska medier.

- Även om vissa saker kan verka obetydliga kan de i ett annat land tolkas på ett annat sätt. Många små saker kan ju vara en del i en kampanj att växa glappet mellan hur man i olika länder ser på saker och ting. Att skapa mera svart och vitt på den internationella arenan, än att skapa samarbete, säger Palmertz.

Natokritiker vill se annan lösning

Men att delta i Stratcom är inte oproblematiskt, anser de som också i övrigt kritiserar Sveriges samarbete med militäralliansen. Till dem hör Vänsterpartiets ledamot i försvarsutskottet Stig Henriksson som i riksdagen har ställt frågor om Stratcom till den svenska regeringen.

- Det är helt klart att det inte är fristående från Natostrukturerna. Vi bör alltid noggrannt överväga vilket intresse vi har och vilka signaler vi sänder när vi tvinnar ihop oss med Nato, säger Henriksson.

Stig Henriksson hänvisar till att inte heller västmakterna har rent mjöl i påsen då det gäller trovärdig information och hänvisar till USA:s påståenden i tiden om massförstörelsevapen i Irak.

- Det känns som om vi sätter bocken till örtagårdsmästare, säger Henriksson. Han önskar att det här arbetet skulle hållas inom nationella forskningsinrättningar.

"Stratcom är ett kunskapscenter"

Mikael Tofvesson är enhetschef på Myndigheten för samhällskydd och beredskap som ska sköta det svenska samarbetet med Stratcom.

- Jag tycker inte att man ska sätta det i Natohägnet. Man kan också titta på de länder som är med där. Det är faktiskt EU-länder. Också länder som ligger runt Östersjön och delar vår problematik, säger Tofvesson.

Tofvesson anser att Sverige inte ska "uppfinna hjulet på nytt", eftersom Stratcom enligt honom har kommit långt i arbetet mot informationspåverkan.

Vilken är risken att det här bara bidrar till en upptrappning av informationskriget?

- Stratcom är ett utvecklingscenter, inte en organsiation som driver aktiva kommunikationsåtgärder. Och en stor del av deras produkter ligger ute för allmänt utnyttjande. Man får se det mera som ett kunskapscenter, säger Tofvesson.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes