Hoppa till huvudinnehåll

Midsommaren - naturens och sommarens fest

Midsommaren markerar en symbolisk inledning till sommaren. Vi firar midsommar under årets ljusaste tid, vid tidpunkten för sommarsolståndet. Då är dagen som längst och natten som kortast.

Midsommaren är en rörlig helg som infaller lördagen mellan den 20 och 26 juni. Fredagen före midsommardagen är midsommarafton, då firandet börjar.

Midsommar firas i synnerhet i Nordeuropa och i Norden har högtiden mycket långa anor. Firandet går tillbaka till ett gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten, som omtalas redan i de isländska ättesagorna som skrevs någon gång under 1100-1400-talet. I Finland har våra förfäder firat väderguden Ukkos fest vid tiden för sommarsolståndet och midsommaren.

Ju längre norrut man befinner sig kring midsommar, desto ljusare är natten. Norr om polcirkeln går solen inte alls ner vid sommarsolståndet, som infaller omkring den 21 juni på norra halvklotet, det vill säga mycket nära midsommaren och ibland på midsommaren.

Det är på grund av ljuset som man har betraktat midsommaren som härlig och speciell - och också som en magisk och direkt farlig tid på sommaren.

Midnattssol i Enontekis i Lappland
Midnattssol i juni i Enontekis, Lappland. Midnattssol i Enontekis i Lappland Bild: Jussi Heikkilä/Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported vetamix

Kyrkan ville ersätta det hedniska firandet

På medeltiden utsåg kyrkan den 24 juni till Johannes Döparens dag och födelsehögtid, som skulle firas ett halvt år före julen och Jesu födelse. Syftet var att bli av med de hedniska traditionerna kring midsommar och ersätta dem med en kristen fest.

Före det hade högtiden också på finska på vissa orter kallats mittumaarja eller mettumaari, varianter som härstammade från svenskans midsommar. Andra namn var Ukon juhla och vakkajuhla, ölfest. Nu kom festen att heta juhannus på finska.

Också på svenska har midsommar kallats för johanne och benämningen förekommer ännu i vissa dialekter i Finland. Man kan önska varandra glad johanne vid midsommar. Sammansättningar med johanne är också vanliga och många av dem förekommer i namn på blommor som blommar i midsommartid, till exempel johanne(s)blomma, johanne(s)blomster och johannegräs.

Man vet att dagen på många håll i Europa har firats med mycket ceremonier, särskilt under medeltiden. I katolska kyrkan betraktas dagen som en av de stora kyrkliga helgerna, likaså i den ortodoxa.

Den kyrkliga helgen sammanfaller med det sekulära, världsliga firandet av midsommaren och traditionerna går ihop. Men ändå har grönskan, ljuset och sommaren förblivit det som de flesta tänker på när de firar midsommar.

Klöverblommor
Klöverblommor Bild: Unsplash/Brandon Morgan grönska,blommor (prydnadsväxter),sommar,Vegetation
Midsommarnatt.
Midsommarnatt. Bild: Creative Commons / Susanne Nybergh midsommarnatt

Växtligheten var laddad med kraftfull magi

På grund av naturens blomstring och sommarsolståndet trodde man förr att midsommaren var full av magi och övernaturliga väsen, på samma sätt som jul- och påsknätterna. Allra mest magiska var midsommarafton och midsommarnatten.

Under midsommarnatten tillskrev man naturen magiska krafter. På midsommardagen försökte man spå hur resten av året skulle bli med hjälp av vädret.

Under den här tiden på sommaren kunde man se hur naturen växte så det knakade och därför var det bra att plocka växter som både var läkande och som man kunde spå framtiden med.

Du har kanske hört om traditionen att plocka sju eller nio olika sorters blommor och lägga dem under dynan på midsommarnatten? Då ska du drömma om den du kommer att leva resten av ditt liv tillsammans med.

Rullade man sig i midsommardaggen fick man god hälsa och sin midsommarkrans kunde man spara och lägga i badet vid jul för att hållas frisk på vintern. Man knöt kransar kring kornas horn före de släpptes ut i skogen, och hade de kransarna kvar när de återvände betydde det lycka.

Midsommar
Midsommar Bild: Unsplash/Sarah Mak midsommar,sommar,flickor,blomma,trolldom,älva
Sommarblommor
Sommarblommor Bild: Eva Frantz midsommarblomster
Gräs i morgondimma
Gräs i morgondimma Bild: Yle/Lotta Sundström äng

En mö som ville att en viss man skulle fatta tycke för henne kunde rulla sig naken i hans åker eller gå tre varv runt åkern, alternativt springa längs nio diken. När mannen sedan på hösten åt bröd från åkern, blev han förälskad i henne. Nakenhet, tystnad och magiska tal som tre, sju och nio spelade en stor roll i ritualerna.

Med hjälp av trolldom kunde man också försöka bli rik. Den som hittade en ormbunksblomma eller ett ormbunksfrö vid midsommar skulle få det bra ställt. Det här var visserligen biologiskt omöjligt, eftersom ormbunken är en sporväxt som aldrig blommar - men enligt folktron gjorde den det på midsommaren. Den som ville plocka en blomma eller ett frö skulle sitta knäpptyst på ett vitt lakan i en ormbunkslund och vänta på att ormbunkarna slog ut i blom vid midnatt.

Kärlekstrollkonster vid midsommar

Mycket av midsommarens trolldom förknippas med kärlek och att hitta sin blivande maka eller make. Vill man hitta kärleken kan man också prova på de här gamla trollkonsterna:

  • Klä på dig en ring och gå tre varv runt en brunn. Titta sedan ner i brunnen genom ringen och se din blivande maka eller make speglas i vattnet.
  • Tvätta ansiktet vid en älv på midsommarnatten och din blivande man uppenbarar sig på andra sidan älven.
  • Sätt dig bredbent på taket till ett hus som har renoverats tre gånger och du får se din blivande fru.
  • Lägg flera blommor under din dyna som du namnger efter olika pojkar. Den pojke vars blomma är piggast på morgonen är din blivande man.
  • Dra strumpor på dig innan du lägger dig på midsommaraftons kväll. Lägg den vänstra fotens strumpa avigt och trä in en slant i hälen. Lägg dig genast utan att säga ett ord och dröm om din blivande maka eller make.

En högtid med gamla traditioner

I bondesamhället innebar midsommaren en brytpunkt i arbetsåret. Det hörde till att man städade hela huset, tillredde festlig mat och tvättade sig i bastun. Man smyckade både utomhus och inomhus med blommor och löv, och roade sig med dans och lekar.

Att tända midsommarbål och dansa kring eldarna är troligen en av de tidigaste midsommarsederna. Midsommareldar har tänts runtom i Europa i hundratals år och syftet med dem har varit det samma som med påskbrasorna: att skrämma bort onda andar och demoner som var i rörelse. Kring elden skulle man förr på samma sätt som vid påsk föra möjligast mycket oväsen för att skrämma bort andarna. Man kunde också skjuta i luften.

Bålen blev ett vanligt inslag i midsommarfirandet i Finland under 1900-talet, före det var de ett mer regionalt fenomen. Det hörde till att man byggde en stor brasa som hela byn samlades runt, alla i sina finaste festkläder. Den äldsta mannen i byn eller någon hedersgäst hade äran att få tutta på brasan.

Midsommar 2014
Midsommar 2014 Bild: Yle / Victoria Wirén öppen eld
Midsommarstång.
Midsommarstång. Bild: Yle/ Carmela Walder emsalö allmogeförening

Traditionen att sätta upp en midsommarstång kom till Finland från Sverige via Åland på 1700-talet. Till Sverige kom stången troligen från Tysk­land under medeltiden och finns i avbildningar från 1600-talet, men var ändå inte känd i hela Sverige ens på 1900-talet.

Det kan vara så att stången hade större utbredning i Sverige tidigare men hamnade på reträtt av religiösa skäl på 1800-talet. Präster har genom tiderna motsatt sig stången, främst på grund av dansen och sederna som var knutna till den. Men det har också hänt sig att det har funnits små varianter av midsommarstänger i kyrkorna.

Midsommarstången är en tradition ännu i dag speciellt på svenskspråkiga orter i Finland. Utseendet på midsommarstången har förändrats genom tiderna och till exempel på Åland har varje kommun sin egen variant.

Midsommarstången kallas också för majstång och det finns olika teorier kring orsaken till det. Antingen beror det på att man pyntar stången med löv, det vill säga majar den. En annan teori är att namnet beror på att man i Tyskland reser stängerna redan i maj.

På 1900-talet blev det populärt med midsommarbröllop, när man tidigare snarare gifte sig på hösten eller vid jul. Nuförtiden har midsommarbröllopen blivit färre och bröllop ordnas i stället dagarna kring midsommar än på själva midsommarafton.




Sill, potatis och jordgubbar

Också i dag är naturen en viktig del av att fira midsommar. Det syns bland annat i traditionen med att ”löva” inför midsommarhelgen, det vill säga då man tar två färska, fina björkar och placerar dem på bägge sidor om sin trappa. Det hör bland annat till den österbottniska midsommaren.

De glada midsommarvakorna lever kvar också i dag. På midsommaren tystnar städerna och människor som inte redan bor på landsbygden åker ut till sommarstugor eller söker sig annars nära naturen för att fira. Bastu och god festmat är självklara midsommarinslag. Man firar ute i det gröna - och hoppas givetvis att vädret ska vara möjligast varmt och soligt.

Typisk midsommarmat består av nypotatis, sill och snaps. Om vädret har varit gynnsamt under våren och försommaren kan önskemålet uppfyllas och därtill jordgubbar till efterrätt. Bor man geografiskt lägligt kan middagsbordet dessutom prydas av nyfångad fisk. Att grilla är populärt och i Finland finns en grillrätt som är den överlägsna favoriten också vid midsommar: korven.

Sill och nypotatis till midsommar är en relativt ny tradition. Förr firades högtiden med fil och lutfisk. Det fanns sill, men eftersom många åt saltsill året om fick festmaten gärna vara något annat. Festmat köptes i affären eller på marknaden i köpingen eller staden.

Korna gav ingen mjölk på vintern så fil, ost och smör var välkomna livsmedel under årets ljusare del. Lutfisk åts också till jul, bröllop och begravningar. I östra Finland bestod midsommarmaten traditionellt av olika ägg- och mjölkrätter, som plättar, ost och välling.

Borgerskapet fick smak för nypotatis eller färskpotatis på 1800-talet, men trenden sågs på med stor skepsis av landsbygdens folk. Potatisen skulle inte grävas upp förrän de var så stora som möjligt, allt annat var slöseri.

Här hittar du många goda midsommarrecept.

Nypotatis och jordgubbar går åt inför midsommaren.
Nypotatis och jordgubbar går åt inför midsommaren. Bild: Yle/Joni Kyheröinen vasa torg
Stekt makrill med gräddslungad spenat
Stekt makrill med gräddslungad spenat Bild: Yle/Henric Öhman kosterhavet
Midsommar på Kilen
Midsommar på Kilen Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik kilens hembygdsgård

Midsommaren är Finlands flaggas dag

Midsommardagen är också den finländska flaggans dag. Idén uppstod år 1926 på initiativ av Finskhetsförbundet, som föreslog midsommarhelgen eftersom den inte hade några andra politiska kopplingar. Midsommaren blev allmän flaggdag nästan tio år senare, år 1934. År 1970 bestämde man att flaggan skulle hissas redan på midsommarafton klockan 18 och halas på midsommardagen klockan 21.

Midsommaren hade tidigare en fast plats den 24 juni. År 1954 bestämde man att den skulle bli en rörlig helg, där midsommardagen alltid infaller på en lördag - och så har det förblivit.

Källor: Nordiska museet: Midsommarafton, x3m.yle.fi: Varför firar vi midsommar, Yle Tro: Glad johanne!, HBL: Glad johanne, Schön: Svenska traditioner (Semic 1998), Aalto: Suuri perinnekirja (Karisto 1999), Seljavaara & Kärjä: Juhlat alkakoot (WSOY 2005)

Läs mera:

Människor tittar på en midsommarbrasa

10 frågor om midsommar - Visste du det här om naturens och sommarens fest?

Midsommar firas under årets ljusaste tid och högtiden har mycket långa anor. Hur bra koll har du på midsommar? Testa din kunskap med det här quizet.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix