Hoppa till huvudinnehåll

Svår väg ut ur EU för britterna - här är 5 problem på vägen

Brexitanhängare demonstrerar
Brexitanhängare demonstrerar Bild: EPA/Andy Rain Brexit,bremain,folkomröstning,Storbritannien

Ta tillbaka kontrollen över ditt land, uppmanade brexitlägret de brittiska väljarna. Men på några dagar har utslaget till förmån för att lämna EU kastat både Storbritannien och EU i ett tillstånd som verkar allt annat än kontrollerat. Här är en lista på olika problem som står i vägen för ett någorlunda kontrollerat utträde ur EU.

1. Storbritannien fördröjer utträdet

När reglerna för hur EU ska fungera ändrades senast infördes för första gången en bestämmelse om hur det ska gå till om ett land vill lämna europeiska unionen.

Artikel 50 i det så kallade Lissabonfördraget anger att när ett medlemslands regering meddelar att landet vill lämna unionen så ska en tvåårig process ta vid under vilken ett avtal ska arbetas fram som reglerar hur samarbetet mellan landet och EU ska vara när Storbritannien väl lämnat unionen.

Före folkomröstningen lovade premiärminister David Cameron att genast ansöka om utträde om det skulle bli ett utslag som kräver det. Men Cameron backade från det redan dagen efter folkomröstningen. I stället meddelade han att han tänker avgå i höst och att hans efterträdare ska sköta utträdet ur EU.

Cameron tog inititativ till folkomröstningen men tänker inte starta den den formella processen gällande utträdet. Bild: EPA / Andy Rain cameron

Storbritannien har flera anledningar att skynda långsamt här. Regeln om att det ska förhandlas fram ett avtal under två år sätter en press på Storbritannien som har mycket att förlora på ett ogynnsamt avtal med EU.

Britterna vinner därför på att inte starta tvåårsprocessen förrän man känner sig säker att man får ett bra avtal.

2. Politikerna struntar i resultatet i folkomröstningen

Folkomröstningen om utträde ur EU är endast rådgivande. Ett formellt beslut om utträde måste fattas av det brittiska parlamentet.

Enligt brittiska tidningsuppgifter finns det ett antal politiker som tänker högt om att man kunde strunta i resultatet av folkomröstningen. Hur realistiskt det är beror på hur den politiska situationen utvecklas.

Om osäkerheten blir större och negativa och tidigare obeaktade följder av ett utträde börjar lyftas fram kan det politiska klimatet svänga tillräckligt så att politikerna skulle våga gå emot resultatet i folkomröstningen.

3. Skottland

Skottland är inte en tystlåten landsbygd som bara ägnar sig åt att göra whisky. I Skottland finns starka krafter för att lämna Storbritannien och för att stanna kvar i EU.

Den skotska regeringschefen Nicola Sturgeon meddelade under veckoslutet att hon funderar på att låta det skotska parlamentet lägga in ett veto mot att Storbritannien lämnar EU. Det är en viktig politisk signal, juridiskt är det svårt att se att skottarna skulle komma någon vart.

Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon
Den skotska regeringschefen Nicola Stugeon höll krismöte genast då det klarnade att britterna hade röstat för att lämna EU Skottlands regeringschef Nicola Sturgeon Nicola Sturgeon,Skottland,Brexit

Skotska parlamentets synpunkt ska höras men det är parlamentet i London som har sista ordet i frågor om utrikespolitik och relationer med EU.

En annan väg är att snabbt hålla en ny folkomröstning om självständighet, det vill säga att Skottland skulle lämna Storbritannien och bli ett eget land. Skottland röstade så sent som 2014 om att gå ur, men en knapp majoritet valde då att ändå stanna kvar i Storbritannien.

En brittisk och en skotsk flagga utanför det skotska departementet i London.
Kraven på självständighet har ökat i Skottland efter folkomröstningen. En brittisk och en skotsk flagga utanför det skotska departementet i London. Bild: EPA / Facundo ArrizaBalaga skotsk flagga

Det som nu höjer temperaturen är huruvida skottarna, av vilka i torsdags en majoritet röstade för att stanna kvar inom EU, i besvikelsen över brexitresultatet skulle ställa sig bakom ett utträde om de fick frågan om självständighet på nytt. Det tidigare kravet på självständighet föll bland annat på frågor om vad Skottland skulle ha för ekonomi och vilken valuta som självständigt land.

De frågorna är inte besvarade ännu.

Hur de här hypotetiska tidtabellerna gå ihop är också oklart. Det vill säga om ett brittiskt EU-utträde skulle föregås av en splittring av Storbritannien där Skottland blir ett självständigt EU-land, eller om Storbritannien först går ur och Skottland därefter blir självständigt och på egen hand ansöker om EU-inträde.

Hotet att brexitfrågan leder till att Storbritannien splittras skulle också påverka opinionen inför nästa val (se punkten nedan om nyval).

4. Nyval

Brexitomröstningen har kastat in Storbritannien i en inrikespolitisk kris. Premiärminister David Cameron avgår, planen är att lämna över till sin efterträdare först i höst. Och trots att Cameron ursprungligen lovade att genast begära utträde ur EU om folket kräver det vill han nu låta sin efterträdare sköta den saken. Det ligger nämligen mycket taktik i att fördröja maktskiftet.

Dels fördröjer det en start av förhandlingarna med EU (se punkt 1) dels spekulerar det i att en stark folklig känsla av att ångra valutgången skulle göra livet för en brexitförespråkande efterträdare oerhört surt.

Men även arbetarpartiet Labour skakas av brexitomröstningen. Labourledare Jeremy Courbyn utmanas nu internt. Hans motståndare anklagar honom för att inte tillräckligt helhjärtat ha arbetat för att stanna kvar inom EU.

Jeremy Corbyn.
Labour-ledaren Jermy Corbyn har en hel del att fundera på just nu Jeremy Corbyn. Bild: EPA/WILL OLIVER jeremy corbyn

Under veckoslutet har flera ledamöter lämnat den så kallade skuggregeringen och brutit med labourledaren Jeremy Corbyn. Enligt konspirationsteorin vill flera inom Labour kasta ut partiledaren och kräva nyval.

Enligt den här teorin skulle Labour och de EU-vänliga liberaldemokraterna sen gå till val på att strunta i resultatet i folkomröstningen. Skulle de kunna kanalisera "Bremain"- och "Bregret"-rösterna och vinna valet skulle de ha ett demokratiskt mandat att hålla landet kvar inom EU.

5. EU sätter press på Storbritannien

Inget land har tidigare gått ur EU. Därför är jämförelserna med Norge eller Schweiz, som båda har avtal med EU men står utanför unionen bara delvis möjliga.

Schweiz och Norge har närmat sig EU utifrån. När ett land lämnar blir förhandlingarna helt annorlunda.

Norska flaggan
Jämförelsen med Norge haltar när det handlar om alternativen för Storbritannien Norska flaggan Bild: EPA/PATRICK SEEGER biathlon

I praktiken är det en fortsättning på britternas krav som medlemmar: Att fortsätta ha fördelarna av att vara medlemmar men att betala så lite som möjligt för det.

Och här tänker EU-länderna inte ge efter särskilt lätt. Det blir orättvist mot de betalande medlemmarna som stannar kvar i unionen.

Också för att markera mot populistiska politiker i andra EU-länder kommer EU att välja att gå hårt fram. I Frankrike där regeringen pressas av högerpopulistiska partiet Nationella Fronten, som gärna skulle föra Frankrike ut ur EU, är president Francois Hollande mycket angelägen att få ut britterna snabbt.

Tyskland är inte lika pressat inrikespolitiskt och där har förbundskansler Angela Merkel signalerat att hon har visst tålamod och att britterna måste få tid att fundera på hur de ska göra.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt