Hoppa till huvudinnehåll

"Billigt så länge barnet inte tävlar"

Nya Zabadak i Åbo, mars 2016
Nya Zabadak i Åbo, mars 2016 Bild: Yle/ Nora Engström zabadak i åbo

En förälder som Yle Nyheter talat med säger att det borde finnas en inkomstgräns för vad hobbyer får kosta. Undervisnings- och kulturministeriet presenterade på torsdagen sin rapport om hur idrottshobbyer kunde bli billigare.

Avgifterna för idrottshobbyer och tävlingsidrott har i genomsnitt stigit, rapporterar Undervisnings- och kulturministeriet som på torsdagen presenterade en rapport om hur avgifterna kunde bli lägre.

Enligt internationella jämförelser finns det ett kraftigt samband mellan föräldrarnas inkomster och barns idrottshobbyer i Finland. Avgifterna har speciellt stigit inom tävlingsidrott, skriver ministeriet. I rapporten konstateras att höga idrottskostnader leder till att skillnaderna i befolkningens hälsa ökar, då alla inte har råd att delta. Inom idrottskulturen borde man diskutera mer allas rätt att röra på sig, skriver arbetsgruppen som utarbetat rapporten.

Arbetsgruppen föreslår olika åtgärder för att minska kostnaderna, bland annat utkomststöd som riktas till hobbyutgifter för barn i familjer med låga inkomster. Motionsplatser i kommunerna ska vara gratis eller endast ta en sybolisk avgift, och idrottsföreningarna borde ordna mer hobbyidrott som man kan delta i bara några gånger per vecka. I rapporten betonar man också att frivilligarbetet i idrottsföreningarna är viktigt och att det behöver utvecklas.

Yle Nyheter har talat med föräldrar och Mannerheims barnskyddförbund om kostnaderna för barnens idrottshobbyer.

MLL: 10 procent av barnen lever i familjer med små inkomster

I mitten av juni tog Mannerheims barnskyddsförbund ställning till de höjda kostnaderna inom idrottshobbyer riktade till barn.

I ställningstagandet står bland annat att år 2014 levde 10 procent av Finlands barn i hushåll med små inkomster. Det innebär 108 000 barn. I familjer med ensamstående föräldrar var andelen familjer med små inkomster även betydligt högre än i familjer med två föräldrar.

röd hink i sandlåda
108 000 barn lever i familjer med små inkomster enligt Mannerheims barnskyddsförbund. röd hink i sandlåda Bild: Yle/Erica Vasama barn

Samtidigt har föräldrarna rapporterat om allt högre säsongsavgifter i olika gruppsporter, även bland juniorer.

– Man kan nog säga att ojämlikheten mellan barnen har ökat då det gäller möjligheterna till idrottshobbyer, säger Jenni Helenius på Mannerheims barnskyddsförbund.

Förälder: Absurda summor

Svenska Yle har talat med två föräldrar som vill vara anonyma. Vi kallar föräldrarna för Kim och Noa.

Kim är ensamstående förälder till sitt barn och anser att dyra sporthobbyer skapar ojämlikhet mellan barnen eftersom föräldrarnas inkomster påverkar vad barn har möjlighet att ha som hobby.

– Mitt barn håller för tillfället på med redskapsgymnastik vilket inte är dyrt. Eller rättare sagt, det är inte dyrt ännu eftersom hen inte ännu går på läger och tävlingar. Om mitt barn skulle börja träna flera gånger i veckan, gå på läger och börja tävla skulle det bli dyrt, inte bara på grund av all utrustning som behövs.

Ishockeymål
En ishockeymålvakt på juniornivå kan innebära kostnader upp till 10 000 euro per år. Ishockeymål Bild: YLE ishockeymål

Yle Nyheter har även tidigare rapporterat om dyra idrottshobbyer för barn. Bland annat kan innebandy på juniornivå kosta 400 euro i månaden medan en förälder till en målvakt i ishockey kan få betala upp till 10 000 euro per år. Föräldern Noa anser att summorna är orimliga.
Det känns som väldigt stora summor för vem som helst, men speciellt då det gäller föräldrar som lever på utkomststöd eller arbetslöshetsersättning.― Jenni Helenius, Mannerheims barnskyddsförbund.

- Det är ju helt absurda summor. Jag tjänar 1 600 euro efter skatt och skulle aldrig har råd med sådant, jag skulle ju inte kunna betala hyran då. En vanlig arbetare har inte råd med sådant.
Det är inte dyrt ännu eftersom hen inte ännu tränar flera gånger i veckan, går på läger och tävlingar.― Anonyma föräldern Kim.

Jenni Helenius från Mannerheims barnskyddsförbund håller med.

– Det känns som väldigt stora summor för vem som helst, men speciellt då det gäller föräldrar som lever på utkomststöd eller arbetslöshetsersättning. Man har helt enkelt inte råd då hyra och mat ska betalas.

Licenser och idrottsredskap kostar

De höga priserna i tävlingsorienterade lag inom exempelvis ishockey eller fotboll kommer enligt Jenni Helenius från bland annat idrottsredskap, idrottsföreningarnas säsongsavgifter, tävlingsavgifter och licensavgifter. Barn vars föräldrar får utkomststöd kan få prövningsbaserade stöd för sin hobbyverskamhet.

I Sverige har man i flera kommuner försökt lösa problemet med dyr utrustning genom att grunda så kallade Sportotek som fungerar som bibliotek – förutom att det som utlånas är sportutrustning. Artikeln kan du läsa här.

En fotboll på gräsplan.
Lisencer, redskap, säsongsavgifter och tävlingar är det som gör tävlingsorienterade lag kostsamma. En fotboll på gräsplan. Bild: YLE / Arja Lento fotboll,bollar,Bollsport,gräs,gräsmattor,Fotbollsplan,fotbollsplaner

– Sedan kan ju ett enskilt, lyckosamt, barn ibland få en sponsor som finansierar idrotten eller en frielevsplats, men det är bara i specialfall som något sådan händer. Ibland går det också att köpa begagnad utrustning.

Helenius påminner om att det också går att spela både innebandy och ishockey i olika klubbar som inte tävlar.

"Hobbyerna viktigare för föräldrarna"

Kim berättar att barnets vänner ofta rabblar upp en lång lista på deras fritidshobbyer medan Kims barn har en. Samtidigt tycker Kim att hobbyerna ibland verkar vara mer viktiga för föräldrarna än barnet. Barnen förstår inte heller att alla barn inte kan
hålla på med samma gren som de själva har som hobby eftersom det kanske kostar för mycket.

Ibland känns det som att de där hobbyerna är viktigare för föräldrarna som vill träna upp sitt barn så att det ska kunna jättemånga saker.― Anonyma föräldern Kim.

– Ibland känns det som att de där hobbyerna är viktigare för föräldrarna som vill träna upp sitt barn så att det ska kunna jättemånga saker. Till exempel sätter man dem i engelska språkklubbar och har flera olika hobbyer i veckan. Men jag
förstår också att man vill ge barnet en möjlighet att prova på olika saker.
Gymnasten Ksenia Afanasjeva gör spagat klädd i dräkt med vitt, turkost och svart.
Gymnastik blir en dyr hobby då man börjar tävla. På bilden Rysslands Ksenia Afanasjeva under en tävling 2015. Gymnasten Ksenia Afanasjeva gör spagat klädd i dräkt med vitt, turkost och svart. Bild: EPA/GUILLAUME HORCAJUELO gymnastik,artistisk gymnast,redskapsgymnastik,Ksenia Afanasjeva

Tävlar föräldrarna med varandra om vems barn som har flest hobbyer?

– Ja, det märks i viss mån. Jag får lite en sådan känsla att det handlar om skrytande också. ”Vi har det här och det här på den här och den här kvällen och sen ska jag föra de här på en annan grej.” Det känns som en mätare på bra föräldraskap att
kunna ge barnet möjlighet till flera hobbyer.

– Det blir så viktigt för dem att rabbla upp allt och att poängtera att barnen har hobbyer nästan varje kväll och varje veckoslut. Alla barn orkar kanske inte ens med det.

Jag tycker att det är tokigt att man trycker in en massa hobbyer varenda vardagskväll så att barnen inte har en enda ledig kväll utan att det ska vara någon hobby.― Anonyma föräldern Noa.

Noa har också reagerat på mängden hobbyer som barn har. Hen jobbar själv på ett dagis och är kritisk till de fullt schemalagda kvällarna som många barn har.

– Jag vet inte om det beror på föräldrarna eller barnen, men jag tycker att det är tokigt att man trycker in en massa hobbyer varenda vardagskväll så att barnen inte har en enda ledig kväll utan att det ska vara någon hobby. Är det egentligen barnens bästa att hela tiden flyttas från en hobby till en annan?

Billigare alternativ finns

Jenni Helenius från Mannerheims barnskyddsförbund vill påminna om att det också finns billigare alternativ som inte heller kräver lika mycket av barnens tid.

– Olika föreningar, klubbar, kommuner och församlingar organiserar hobbyer där man exempelvis kan simma, dansa eller spela olika lagsporter tillsammans med lagkamrater och trygga vuxna. Då kan barn vara med i träningarna ett par gånger i veckan och samtidigt bygga upp en gruppkänsla, även om själva tävlandet mellan olika lag och ligor kan saknas.

Då kan barn vara med i träningarna ett par gånger i veckan och samtidigt bygga upp en gruppkänsla, även om själva tävlandet mellan olika lag och ligor kan saknas.― Jenni Helenius, Mannerheims barnskyddsförbund.

Helenius skulle också vilja öka på andelen idrott i skolan och eftermiddagsklubbar så att det viktigaste blir att röra på sig, till exempel i form av olika lekar ute på gården.

– I skolorna kunde man också samarbeta med idrottsföreningar eller till exempel studerande som studerar till idrottslärare, de kunde vara med och dra motionsklubbar för skolbarn.

Noa säger att man som förälder får rota runt lite för att hitta de billiga alternativen. Det finns exempelvis flera olika klubbar som ordnar kostnadsfri gymnastik som är inriktad på lek och röresle, inte tävling.

Man kan också vara hemma och spela spel, gå ut i parken eller själv åka skridskor med barnet.― Anonyma föräldern Noa.

– Alla hobbyer kostar ju inte så mycket. Det är klart att om man spelar ishockey på elitnivå eller har en egen häst så kostar det, men det finns annat också. Och det här med att inte behöva ha en hobby för varje dag: man kan också vara hemma och spela spel, gå ut i parken eller själv åka skridskor med barnet.

För att sänka priserna på barns idrottshobbyer tycker Kim att det kunde finnas någon inkomstgräns för vad hobbyerna kostar och är även inne på samma linje som Noa då det gäller antalet hobbyer.

Sen tycker jag inte att ett barn behöver fem olika hobbyer, det är inte ens bra för barnet.― Anonyma föräldern Kim.

– Kanske skulle kommunen kunna komma emot i stil med dagisavgifter. Sen tycker jag inte att ett barn behöver fem olika hobbyer, det är inte ens bra för barnet som även behöver tid för vila. Det skulle kunna finnas mera idrottshobbyer där man inte är inriktade på tävlingsidrott, utan istället på att hålla barnen fysiskt aktiva.

Kim tror att många föräldrar känner igen sig i situationen men påpekar att det givetvis finns de föräldrar som har goda inkomster och har råd att betala för alla hobbyer deras barn vill gå på.

– Klart att det känns ledsamt att jag inte har möjlighet att ge mitt barn liknande upplevelser som jag själv fick som barn.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes