Hoppa till huvudinnehåll

Slutförvaringen av kärnavfall får kritik: "Kopparkapslarna ärgar sönder"

Slutförvaringsanläggningen för kärnavfall i Onkalo. Bräsnlestavarna från kärnkraftverken isoleras i långa kopparkapslar som sedan sängs ner i cylinderformade hål där de ska liggga i 100 000 år.
Bränslestavarna från kärnkraftverken isoleras i fem meter långa kopparkapslar som sedan sänks ner i cylinderformade hål där de ska liggga i 100 000 år. Slutförvaringsanläggningen för kärnavfall i Onkalo. Bräsnlestavarna från kärnkraftverken isoleras i långa kopparkapslar som sedan sängs ner i cylinderformade hål där de ska liggga i 100 000 år. Bild: Posiva Oy kopparkapsel,Onkalo,kärnavfall,Radioaktivt avfall,kärnkraftverk,förvaringskärl,slutförvaring,Slutförvaring av radioaktivt avfall,Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige

I både Finland och Sverige har myndigheterna gett grönt ljus för slutförvaring av kärnavfall. Myndigheterna anser att det är säkert att avfallet förvaras i kopparkapslar omgivna av lera djupt under marken, men enligt forskare kommer kapslarna att ärga sönder snabbare än beräknat.

I Sverige gav Strålsäkerhetsmyndigheten på onsdagen grönt ljus för slutförvaring av kärnavfall vid Forsmarks kärnkraftverk.

- Vi bedömer att SKB som företag har förutsättningar att uppfylla kraven som kommer att ställas på företaget i dag och i framtiden. Deras system kommer att uppfylla våra väldigt stränga strålsäkerhetskrav, säger Ansi Gerhardsson, som är chef för slutförvarsenheten vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Bolaget Svensk Kärnbränslehantering (SKB), som sökt tillståndet av den svenska mark- och miljödomstolen år 2011, ska enligt planerna börja bygga sina slutförvaringsutrymmen år 2019. Anläggningen ska tas i bruk år 2027 och rymma 12 000 ton kärnavfall.

Kopparkapsel för slutförvaring av kärnavfall i Onkalo.
Kopparkapslarna, som enligt forskare Peter Szakalos kommer att ärga sönder på bara 1 000 år, trots att slutförvaringen enligt kraven ska vara säker i 100 000 år. Kopparkapsel för slutförvaring av kärnavfall i Onkalo. Bild: Posiva Oy Kapsel,bränslestav,kärnavfall,Radioaktivt avfall,kärnkraftverk,Slutförvaring av radioaktivt avfall,Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige

Forskare: Hållbarheten överskattas

Enligt strålsäkerhetsmyndighetens tuffa krav måste förvaringen vara säker i 100 000 år.

- Det vi har tittat på är om barriärsystemet har en tålighet mot olika förhållanden som kan inträffa under den här otroligt långa tidsrymden. Vi tittar också på om tekniken är den bästa möjliga, säger Gerhardsson.

Men Peter Szakalos, korrosionsforskare vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, håller inte med om att slutförvaringen är tillräckligt säker. Szakalos berättar att kärnavfallsbolagen SKB och Posiva i sina teoretiska uträckningar inte har tagit häsnyn till att vattenmolekyler snabbar upp kopparkapslarnas korrosion. Grundvattnet är helt enkelt inte så skonsamt för koppartuberna som förvaringsanläggningarna räknat med.

- Det finns många seriösa bedömare som säger att kopparkapslarna inte ens klarar sig 1 000 år. Det ska ställas i relation till säkerhetskraven som är 100 000 år.

Hållbarheten på kopparkapslarna har länge diskuterats i Sverige, men strålsäkerhetsmyndighetens beslut att ge grönt ljus för systemet förvånade ändå Szakalos.

- Det är verkligen allvarligt att myndigheterna kan tänka sig att godkänna en sådan teoretiskt felaktig räkning.

Hur borde då problemet med de ärgande kopparkapslarna lösas?

- Minimum för att göra kapseln något så när säker skulle vara att skydda kapseln med en korrosionsresistent metall, t.ex. titan.

Peter Szakalos har tillsammans med sina kollegor Olle Grinder och Gunnar Hultqvist tagit fram och patenterat en egen slutförvaringskapsel, som i motsats till den som används av SKB och Posiva förstärks med t.ex. titan. Här kan du läsa patentansökan.

Det blir dyrare för både Sverige och Finland. Vi kommer att förlora pengar på det här.― Peter Szakalos, korrosionsforskare vi Kungliga Tekniska högskolan.

Motsvarande förvaringssystem byggs i Finland

I Finland bygger Posiva som bäst sin slutförvaringsanläggning i Olkiluoto. Här används samma system som i Sverige, med kopparkapslar som begravs på 400 meters djup i berget.

Det enda som skiljer åt de planerade slutförvaringsanläggningarna i Sverige och Finland är att berggrunden ser något olika ut på båda sidorna om Bottenhavet, men det rör sig om marginella skillnader.

Här har ändå den offentliga debatten kring slutförvaringens säkerhet varit ganska lågmäld medan just kopparkapslarnas hållbarhet har diskuterats livligt i Sverige.

Så här ska slutförvaringen i Olkiluoto se ut då en står klar på 2020-talet. 400 meter under jorden sänks kopparkapslarna ner i lodräta hål, sedan fylls tunnlarna med lera.
Så här ska slutförvaringen i Olkiluoto se ut då en står klar på 2020-talet. 400 meter under jorden sänks kopparkapslarna ner i lodräta hål, sedan fylls tunnlarna med lera. Så här ska slutförvaringen i Olkiluoto se ut då en står klar på 2020-talet. 400 meter under jorden sänks kopparkapslarna ner i lodräta hål, sedan fylls tunnlarna med lera. Bild: Posiva oy. Olkiluoto,Slutförvaring av radioaktivt avfall,Slutförvaring av radioaktivt avfall i Sverige,kärnavfall,radioaktivt avfall

Vetenskapliga sanningar kan inte döljas

Det kommer ännu att dröja kring tio år, eller mer, innan de första kapslarna med kärnavfall kan börja grävas ner i slutförvaringen. Szakalos vågar därför vara optimistisk inför framtiden.

- En vetenskaplig sanning som hur fort koppar korroderar i grundvattenmiljö går inte att dölja även om SKB och Posiva är stora maktorganisationer. Man kommer att revidera kopparkapseln, det är jag faktiskt helt övertygad om.

Men varför är kärnavfallsbolagen så ovilliga att förbättra kapslarnas hållbarhet? Enligt Szakalos handlar det delvis om prestige. Bolagen vill helt enkelt inte ge avkall på sina ursprungliga planer.

Också kostnadsfrågan spelar in. SKB:s slutförvaringsbunker ska rymma 6 000 kopparkapslar, varje kapsel är fem meter lång och 5 centimeter tjock. Valet av metall har alltså stor betydelse för kostnaderna. Att byta ut metallen i ett sent skede lär ändå bli dyrare än om bolagen från början lyssnat på KTH:s forskare, säger Szakalos.

- Det blir dyrare för både Sverige och Finland. Vi kommer att förlora pengar på det här. Men jag är helt övertygad om att det sker en förbättring innan vi slutgiltigt kan börja gräva ner någonting.

Snabbare tillstånd i Finland

Medan det tagit över fem år för svenska myndigheter att utvärdera SKB:s ansökan om slutförvaring fick Posiva grönt ljus av Strålsäkerhetscentralen STUK på knappt tre år. Posivas ansökan lämnades in år 2011 och redan ifjol gav både STUK och regeringen grönt ljus för slutförvaringen.

Enligt Jussi Heinonen, direktör för STUK:s avdelning för övervakning av kärnavfall och kärnmaterial, beror de snabba rycken i Finland på att tillståndsprocessen ser annorlunda ut.

- Det gavs ett principbeslut om Posivas slutförvaring redan år 2000. Då slogs det fast att förvaringen ska ligga i Olkiluoto och att KPS-3 (systemet med kopparkapslar) ska användas. Sedan dess har vi kunnat fokusera processen medan svenskarna ännu debatterat om slutförvaring ens är det bästa alternativet för kärnavfallet.

Kommande istider ett frågetecken

Förutom att experternas åsikter går isär om kopparkapslarnas hållbarhet har slutförvaringsanläggningen i Olkiluoto också kritiserats för att inte ligga tillräckligt djupt.

En studie från Åbo universitet visar att permafrosten under nästa istid, som inträffar om närmare 10 000 år, troligtvis når kärnavfallet i Olkiluoto, som enligt dagens planer ska begravas på 420 meters djup.

Även om experternas åsikter går isär också när det gäller permafrosten, har strålsäkerhetsmyndigheterna räknat med kommande istider. Då vi närmar oss året 2100 ska slutförvaringen vara fylld och förseglad. Efter det ska den klara sig utan underhåll i 100 000 år.

- Vi ska inte behöva vara på plats och säkerställa att allting fungerar. Det ska finnas ett system av passiva barriärer som ser till att spridningen av avfallet förhindras och fördröjs om det skulle uppstå en läcka, säger Ansi Gerhardsson, chef för slutförvarsenheten vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes