Hoppa till huvudinnehåll

Slovakien vill stoppa flyktingar och minska Bryssels makt

Slovakiens premiärminister Robet Fico håller presskonferens efter parlamentsvalet den 5 mars 2016.
Slovakiens premiärminister Robert Fico ska lösa EU:s ödesfrågor under andra halvåret. Slovakiens premiärminister Robet Fico håller presskonferens efter parlamentsvalet den 5 mars 2016. Bild: EPA/FILIP SINGER Robert Fico,Slovakien,parlamentsval

Brexit och flyktingkrisen väntas vara de ämnen som kommer att sysselsätta EU under resten av 2016. Under andra halvåret håller Slovakien i ordförandeklubban. I båda huvudfrågorna har landet starka åsikter.

Ett halvår i taget turas EU:s medlemsländer om att axla ordförandeskapet i Europeiska Rådet. Nu har turen kommit till Slovakien. Det är ett intressant sammanträffande.

Ordförandelandet ska tillsammans med ordföranden i Europeiska rådet ta tag i aktuella frågor och fungera som medlare mellan de 28 starka viljorna som finns bland EU:s medlemsländer.

Slovakien vill inte ha några flyktingar

Brexit och den oklarhet om vad som egentligen kommer att hända har sysselsatt kontinenten ända sedan midsommarafton. Därtill har Slovakien ärvt en mycket tjock dossier om flyktingpolitiken av de föregående ordförandeländerna Luxemburg (hösten 2015) och Nederländerna (våren 2016).

Mycket har sagts och avtalats om hur EU:s gemensamma flyktingpolitik ska utformas, lite har blivit gjort. Nu ska Slovakien försöka få ordning på det hela.

Ordförandelandet ska arbeta positivt och konstruktivt. Det pikanta är i detta fall att den slovakiska regeringens position. Dess linje är att EU borde göra mycket mer för att inga fler flyktingar alls ska komma till Europa. Slovakien vill överhuvudtaget inte ta emot några flyktingar i enlighet med unionens omfördelningsprogram.

Vet hur det går till

Ännu har Storbritannien inte ansökt om utträde ur EU. Hur och när det sker vet vi inte ännu. I Brexitfrågan menar Slovakien sig vara särskilt lämpat för medlarrollen. Efter murens fall skildes Tjeckien och Slovakien som vänner, Tjeckoslovakien blev historia.

Hur ska man då lämna ett samarbete man inte längre vill ha? I Bratislava står man redo med råd och stöd, både då Storbritannien vill lämna unionen - och då Skottland eventuellt önskar bryta sig loss ur Förenade Konungariket.

Den osäkerhet som präglar EU efter brexitomröstningen har satt nerver på helspänn på många håll. Den ändrade maktbalansen i ett EU utan Storbritannien väcker intresse och även misstänksamhet.

Gillar inte stormaktsfasoner

Efter brexitomröstningen möttes EU:s grundarstater Tyskland, Frankrike, Italien och Beneluxländerna för att dryfta resultatet. Därefter samlades Tyskland, Frankrike och Italien till ett slags stormaktsmöte. Det här förfarandet väckte slovakernas ogillande.

- Viktiga beslut om Europas framtid kan inte fattas av två eller tre medlemsländer eller av grundarstaterna, sa den slovakiska premiärministern Robert Fico i samband med EU-toppmötet under veckan.

Flera av de östeuropeiska medlemsstaterna anser att de förslag som arbetas fram i Bryssel inte tar hänsyn till vad de tycker. Det gäller inte minst flyktingpolitiken.

De fyra så kallade Visegradländerna - Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien - anser att det centrala beslutsfattandet inom EU i högre grad ska ske i medlemsländernas regeringar. Även EU-kommissionens roll måste begränsas.

Vill ta makt från Bryssel

I frågan om att ta makt från Bryssel och ge den tillbaka till regeringarna i medlemsländerna står östeuropéerna på samma sida som de euroskeptiska britterna.

Till skillnad från britterna vill de dock stanna kvar i EU. De vill allt framgent vara delar av den inre marknaden och ha kvar möjligheten för sina landsmän att arbeta i andra EU-länder.

Den så kallade polska rörmokaren, som varit ett slagträ i den brittiska debatten, vill med andra ord fortsätta att resa till andra EU-länder för att arbeta.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes