Hoppa till huvudinnehåll

"Flera år av kaos väntar EU"

Thomas Karv utanför Academill i Vasa.
Thomas Karv utanför Academill i Vasa. Bild: Yle/Sarah Karjalainen Vasa,thomas karv

En vecka har gått sedan den brittiska befolkningen röstade för att Storbritannien ska lämna EU. Efter att den värsta chocken har lagt sig konstaterar doktoranden Tomas Karv att kaoset bara blir värre. Han hade på förhand sina aningar om hur valresultatet skulle se ut.

- In i det sista hoppades jag att det skulle finnas tillräckligt många rationella britter, men jag och många andra hade fel.

Tomas Karv skriver sin doktorsavhandling vid fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi vid Åbo Akademi i Vasa. I sin doktorsavhandling mäter Tomas Karv det politiska stödet för EU på olika nivåer.

- Jag försöker jämföra EU:s medlemsländer - 28 till antalet för det brittiska utträdet - och se hur synen på EU har förändrats över tid och vad det beror på, säger Karv.

Ämnet till doktorsavhandlingen fick Karv medan han skrev sin pro gradu avhandling om politiskt förtroende för EU.

- Mitt intresse väcktes när jag märkte att förtroendet går käpprätt neråt.

Hjärtat mot förnuftet

Att det gick som det gick i Storbritannien beror enligt Karv på att de brittiska väljarna följde sitt hjärta och inte förnuftet. Karv säger att brexit-kampanjen spred lögner som till exempel att om Storbritannien går ur EU kommer de 350 miljoner pund som Storbritannien betalar i medlemsavgift till EU istället användas till sjukvården.

- För den vanliga britten låter det väldigt bra att få mer pengar tills sjukvården där man har skurit ner de senaste decennierna. Ganska logiskt att de röstade som de gjorde när argumenten lades fram på det sättet.

Nu tycker Karv inte att brexit-förespråkarna tar sitt ansvar. Boris Johnson, som var ansiktet utåt för brexit-kampanjen och skulle bli den nya ordföranden för Torypartiet meddelade på torsdagen att han inte ställer upp i ordförandevalet.

- Det lämnar ett stort tomrum och ingen vet vem som ska ta ansvar. Jag tror att Johnson vaknade upp efter valet och insåg att det inte blev rätt i alla fall.

Johnson var i så fall inte den enda som vaknade upp efter folkomröstningen och tänkte om. Nu har fyra miljoner britter skrivit på en namninsamling där man önskar att det skulle hållas en ny folkomröstning.

Karv tror inte att det kommer att ordnas en ny folkomröstning och inte heller kan man strunta i den här folkomröstningens resultat eftersom Torypartiet har lovat att de kommer att respektera folkets beslut.

- Det finns många möjligheter att kringgå folkomröstningen. Det är bara spekulationer och mycket intressant att följa med.

Allt skulle fortsätta som vanligt

Brexit-förespråkarna hade, enligt Karv, lovat sina väljare att EU skulle ge Storbritannien fina villkor vid utträdet, inga jobb skulle försvinna och att allt skulle fortsätta som vanligt.

- Nu redan en vecka senare ser vi ju att det inte gick så.

EU-kritiska partier i andra EU-länder kan, enligt Karv, få luft under vingarna i sina kampanjer efter Storbritanniens utträde.

- Marine Le Pen från franska Front National gratulerade britterna på Twitter och tycker att britternas väg ska vara Frankrikes väg.

Storbritanniens beslut har också påverkat åt andra hållet. I Ungern och Polen, som enligt Karv, har ganska EU-kritiska regeringar har man sagt att de inte ska gå Storbritanniens väg.

- De tycker att det är bättre att vara en del av EU och kan påverka inifrån, även om de inte gillar allt.

Kylig stämning

Under EU:s toppmöte dagarna efter Storbritanniens folkomröstning fick Storbritanniens premiärminister David Cameron bara vara med under den första dagens möten.

- De har varit väldigt kyliga mot Storbritannien och det med all rätt. Andra dagen diskuterade man EU:s framtid och den har ju Storbritannien inget att göra med mera.

Karv tycker att EU håller en bra ton mot Storbritannien och han tror att tonen kommer att hårdna ju längre förmanligarna om Storbritanniens utträde pågår.

Storbritannien kommer troligen att lämna in sin ansökan om att lämna EU i oktober efter att Torypartiet har fått sin nya ordförande och landet sin nya premiärminister. Innan ansökan är inlämnad kommer det, enligt Karv, inte att hända så mycket. Tidigast hösten 2018 kan vi vänta oss att Storbritannien lämnar EU.

- Förhandlingarna kommer att vara tuffa för britterna. Om inte resten av EU statuerar ett exempel kommer andra EU-länder att följa efter Storbritannien.

EU:s framtid

Storbritannien har varit ett av de länder som har försökt bromsa EU:s integration och Karv tror att integrationen i EU nu kommer att bli snabbare. Han tror att de länder som idag inte har euro som valuta antingen kommer att lämna EU eller ansluta sig också till valutaunionen.

- Jag tror också att EU kommer att ha en starkare och gemensam asylpolitik så att man kan styra immigrationen på ett helt annat sätt. Jag tror att den gemensamma gränsbevakningen kommer att förstärkas och att en EU-beskattning kommer att införas.

Ett medlemskap i EU är, enligt Karv, en för svår fråga för de vanliga medborgarna att ta ställning till i en folkomröstning.

- Jag forskar i de här frågorna och jag har långtifrån allt på klart. Det är inte meningen att den vanliga medborgaren ska förstå allt. Vi har representativ demokrati för att medarbetare läser det finstilta så att beslutsfattarna kan fatta besluten.