Hoppa till huvudinnehåll

Globaliseringen goes digital

Kablar för lokalt nätverk
Dataflöden blir allt viktigare i den globala ekonomin. Kablar för lokalt nätverk Bild: EPA/MICK TSIKAS digitalisering,nätverk,Ethernet,kablar

Handeln med varor och tjänster ser ut att mattas av. Det kan innebära lägre tillväxt i världsekonomin. Men förändringen är inte så dramatisk. För samtidigt håller hela världsekonomin på att ändras och digitala tjänster och information blir allt viktigare.

I dag kan ett finländskt företag beställa specialdesignade chip från en tillverkare i Kina för leverans inom en vecka utan att ha någon som helst annan kontakt än via nätet. Stora läkemedelstillverkare i USA kan med en knapptryckning få tillgång till medicinska data via nätet av sina samarbetsparter i Indien. En finländsk man kan leta efter en livskamrat från Uganda via nätet.

Exemplen är hur många som helst. Det har helt enkelt blivit lättare och snabbare att knyta kontakter och hitta företag som kan leverera just det man behöver.

Världen har blivit mycket mera ihopkopplad än tidigare.― McKinsey Global Institute
.
En operationsrobot demonstreras vid universitetssjukuhuset i Halla, Tyskland
En operationsrobot testas En operationsrobot demonstreras vid universitetssjukuhuset i Halla, Tyskland Bild: EPA/PETER ENDIG operationsrobot

En rapport från McKinsey Global Institute MGI analyserar den förändrade världshandeln och digitaliseringens roll.

Traditionell handel inte lika viktig

Den traditionella utrikeshandeln med varor, tjänster och finansieringstjänster ökar inte som förr. Det betyder att utrikeshandeln inte längre är en lika viktig bidragande faktor bakom BNP-tillväxten som förr.

Traditionellt har världshandeln varit en viktig komponent i bruttonationalproduktens BNP:s tillväxt. I själva verket har utrikeshandeln (summan av export och import av varor och tjänster) vuxit dubbelt snabbare än BNP under tjugo år fram till finanskrisen 2008.

Handelsflöden har minskat i förhållande till BNP
Handelsflöden har minskat i förhållande till BNP Bild: Yle internationell handel,bruttonationalprodukt

Toppen nåddes 2007 då det globala flödet av varor tjänster och finans steg till 53 procent av den globala bruttonationalprodukten.

Den globala ökningen av handeln med varor ökar inte lika mycket som tidigare, handeln med tjänster har vuxit bara blygsamt och de finansiella flödena har minskat kraftigt.

Handeln med varor (råvaror, insatsvaror och slutprodukter) nästan fördubblades under perioden från 1986 till 2008. Efter det har varuhandeln vuxit långsammare än BNP.

Fartyg som provåker den nya Suezkanalen.
Varutransporterna sker fortfarande med fartyg, men sättet att beställa varor har ändrats. Fartyg som provåker den nya Suezkanalen. Bild: EPA/AHMED SHAKER nya suezkanalen

På finanssidan har det också skett stora förändringar. Det handlar om kreditgivning, utländska direktinvesteringar och köp av värdepapper och obligationer.

År 2000 var de finansiella flödena 4,1 procent av den globala bruttonationalprodukten. År 2007 hade andelen stigit till 20,7 procent av global BNP.

Efter att bubblan sprack 2008 har de finansiella flödena halverats. Fallet förklaras främst av den dramatiskt minskade kreditgivningen över gränserna, men också andra former av finansiella placeringar har minskat.

Globaliseringen på reträtt?

Många har tolkat detta som en tillbakagång för globaliseringen, men rapporten från MGI menar att tolkningen är fel.

I stället har globaliseringen tagit en ny riktning som karaktäriseras av dataflöden som överför information, idéer och innovationer. Nu öppnas helt nya möjligheter för affärsverksamhet i stor skala då kostnaderna för digitala transaktioner är nära noll.

Globaliseringen har tagit en ny riktning― MGI

På bara tio år har dataflödet mellan länderna ökat 45-falt, samtidigt som den traditionella handelns tillväxttakt har bromsats upp. Bandbredden väntas dessutom öka ytterligare niofalt fram till 2019.

Dataflöden har 45-faldigats sedan 2005
Dataflöden har 45-faldigats sedan 2005 Bild: Yle globalisering,digitalisering (process),digitaliseringsekonomi,datakommunikation,informationsförmedling

I framtiden kan den teknologiska utvecklingen med till exempel 3D-printrar ändra helt på hur och var olika produkter som elektronik, fordonsdelar, maskiner, medicinsk apparatur eller kläder produceras.

Om de globala handels- och finansflödena har tacklat av en aning kan man inte säga samma om dataflöden. På ett drygt decennium har det skapats ett tätt nätverk som kopplar ihop länder, företag och individer.

Det globala dataflödet består av information, sökningar, kommunikation, transaktioner, video och datatrafik inom företagen. Varorna måste fortfarande transporteras till kunderna fysiskt med containerfartyg, flyg, tåg eller långtradare.

Men hela systemet för hur man beställer produkter har ändrats. Man kan göra det hemifrån, man kan följa produkten under transporten och betala dem via nätet.

Kablar.
Mot en ihopknuten värld - med eller utan ledningar. Kablar. Bild: Malte Christians / EPA hackerattack

Sakernas internet (Internet of Things) och andra affärstillämpningar blir allt viktigare i framtiden. Enligt en uppskattning som rapporten hänvisar till kommer maskin-till maskin-tillämpningar att stå för 40 procent av de globala dataförbindelserna år 2019.

Ny businessomgivning

Den här utvecklingen har helt förändrat den omgivning där företagen gör affärer. Tidigare har globaliseringen i stor uträckning drivits av stater, men framför allt av multinationella företag och deras globala värdekedjor.

Med det menas att olika varor och tjänster i sin slutliga form är sammansatta av komponenter och tjänster från olika producenter i många länder. I en rapport från svenska Kommerskollegium finns ett bra exempel på vad en global värdekedja är:

Passagerarplanet Boeing 787 Dreamliner har 43 leverantörer på 135 ställen i världen. "Vingarna produceras i Japan, motorerna i Storbritannien och USA, klaffar och skevroder i Kanada och Australien, landningsställen i Frankrike, flygkroppen i Japan, Italien och USA, samt dörrarna i Sverige och Frankrike", står det i rapporten. Närmare 70 procent av alla komponenter görs utanför USA. Ändå är planet amerikanskt eftersom Boeings hemvist är där.

Holländska flygbolaget KLM har skaffat Boeing 787 Dreanliner
Delarna till Boeing 787 Dreamliner görs i 45 länder. Holländska flygbolaget KLM har skaffat Boeing 787 Dreanliner Bild: EPA/ LEX VAN LIESHOUT Boeing 787,KLM,flygplan

Handeln inom de globala värdekedjorna har vuxit snabbare än den traditionella världshandeln, men en viss avmattning verkar vara på gång. Det kan tyda på att en del av handelsflödet har flyttat över i regionala värdekedjor i till exempel Stillahavsasien och i Europa.

Delarna till Boeing 787 Dreamliner görs på 135 ställen i världen

Men också här kan digitaliseringen väntas rubba affärsmodellerna inom värdekedjorna. De multinationella bolagen kommer kanske inte ha en så betydande roll i framtiden, utan också mindre företag har möjlighet att vara med.

Här är en sammanställning av vad digitaliseringen av den globala ekonomin kan tänkas ha för konsekvenser för företag och individer:

Globalisering: förr och nu
1900-talet 2000-talet
Handfasta flöden av fysiska varor Ogripbara flöden av data
Flöden mellan utvecklade ekonomier Större roll för tillväxtekonomierna
Kapital- och arbetsintensiva flöden Mera kunskapsintensiva flöden
Transport och infrastruktur är centrala Digital infrastruktur blir viktig
Multinationella företag som drivkraft Små företags och individers betydelse ökar
Flöden av betalda transaktioner Mera byte av gratis innehåll
Idéer sprider sig långsamt över gränserna Omedelbar global tillgång till information
Innovationsflöden från utvecklade till tillväxtekonomier Innovationsflöden i båda riktningarna

Digitala plattformar i den nya globaliseringen

Tidigare hade många företag sina egna digitala plattformar för sin e-handel och sina kontakter med leverantörer, kunder och information. Men trenden har gått mot att alla kan vara uppkopplade till alla var som helst.

Det är frågan om sociala medier, e-handelsplatser, digitala medieplattformar. Med snabb produktutveckling har man kunnat pressa kostnaderna till nästan noll i ett nätverk som omfattar hundratals miljoner användare.

Här är några siffror som visar att de största digitala tjänstleverantörerna har användare som ligger i nivå med de största ländernas befolkning.

Aktiva användare av onlineplattformar jämfört med några länders befolkning i miljoner (Källa: MGI):

  • Facebook 1 590
  • Kina (befolkning) 1 372
  • Indien (befolkning) 1 314
  • YouTube 1 000
  • WhatsApp 1 000
  • WeChat 650
  • Alibaba 407
  • Instagram 400
  • Förenta Staterna (befolkning) 321
  • Twitter 320
  • Skype 300
  • Amazon 300
  • Indonesien (befolkning) 256
  • Brasilien (befolkning) 205

Omkring tolv procent av den globala varuhandeln går via någon av de internationella e-handelsplatserna som Alibaba, Amazon, eBay o.s.v. Ett bra exempel på digitala tjänster som verkligen har slagit igenom är Netflix.

Omkring tolv procent av den globala varuhandeln går via någon av de internationella e-handelsplatserna― MGI

I stället för att sälja dvd-skivor säljer Netflix digitala abonnemang för sin strömning via nätet till närmare 200 länder.

sociala mediebolags logor med smarttelefonanvändande flicka i backgrunden
sociala mediebolags logor med smarttelefonanvändande flicka i backgrunden Bild: Yle/Linus Lång jodel

Ny chans för småföretag och individer

Den nya businessmodellen har gjort det möjligt för mindre företag och individer att sälja sina produkter på världsmarknaden på ett helt annat sätt än förr. Amazon till exempel är nu värd för omkring två miljoner företag som fungerar som tredje part.

Små företag som använder betaltjänsten PayPal har en betydligt högre exportandel i sina länder än motsvarande företag som inte använder nätet. Mikroföretag kan hitta finansiering till sina projekt via nätet.

Facebook räknar med att bolaget har 50 miljoner små och medelstora företag (en fördubbling sedan 2013) på sin plattform. Det är mycket med tanke på att Världsbanken uppskattade år 2010 att det då fanns totalt 125 miljoner små och medelstora företag i världen.

Facebook räknar med att bolaget har 50 miljoner små och medelstora företag på sin plattform― MGI

Sammankopplad värld

McKinsey Global Institute har konstruerat ett ”sammankopplingsindex” som visar hur sammankopplade länder är när det gäller handelsflöden (varor, tjänster, finans, människor, data).

De tio mest sammankopplade är: 1. Singapore 2. Nederländerna 3. USA 4. Tyskland 5. Irland 6. Storbritannien 7. Kina 8. Frankrike 9. Belgien 10. Saudiarabien.

Singapore.
Singapore är den mest sammankopplade ekonomin i världen. Singapore. Bild: Yle/Linus Hoffman Singapore

Finland ligger på plats nummer 39. Ser man enbart på dataflöden är Finland på tionde plats. Sverige ligger på plats 18, Danmark på 28 och Norge på 36.

En relativt liten grupp länder är kraftigt sammankopplade. Ju mera sammankopplade länder eller ekonomier är desto lättare kan de dra nytta av detta.

Tillväxtekonomier (emerging economies) och andra länder som är mindre sammankopplade kan genom medvetna satsningar öka graden av sammankoppling och därmed öka sina möjligheter att utnyttja främst dataflödena.

Enligt MGI-rapporten kunde en del ekonomier växa med femtio procent på lång sikt genom ökad sammankoppling.

Den snabba digitaliseringen kommer att sätta en hård press på företagen eftersom verksamhetsvillkoren ändras snabbt. En del företag kanske blir tvungna att ”återskapa” sig själva.

Samtidigt tvingas länder och deras politiska ledarskap beakta förändringarna och tänka strategiskt på det egna landets roll i världsekonomin.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes