Hoppa till huvudinnehåll

Kolkraft går i graven - kraftverket i Ingå kan bli Nordens största rivningsprojekt

Enhet 1 vid kolkraftverket i Ingå. Innanför finns den jättelika kolpannan.
Den höga byggnaden i mitten är enhet 1. Inne i byggnaden finns en av kraftverkets fyra kolpannor. Skorstenen är 150 meter hög och bekant för alla som rört sig i Ingå skärgård. Enhet 1 vid kolkraftverket i Ingå. Innanför finns den jättelika kolpannan. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Fortum,kolkraftverket i ingå,kolkraftverk

Tusentals tomma kvadratmeter står och väntar på ett definitivt slut på kolkraftverket i Ingå. Kraftverket har inte producerat el på nästan tre år och den sista december stänger det för gott.

Det ligger en spöklik stämning över det gamla kolkraftverket i Ingå. De till synes ändlösa korridorerna i kontorsbyggnaden kantas av tomma arbetsrum. Vid en trappuppgång står en stelnad krukväxt som glömts kvar efter att städerskan slutade.

Efter en stunds vandring hittar vi ändå ett kafferum med färskt kaffe och några levande kraftverksanställda.

Åttio miste sitt jobb

Fortums kolkraftverk i Joddböle i Ingå lades ner i februari 2014. Orsaken uppgavs vara låga elpriser och dyra utsläppsrätter. Åttio personer blev av med jobbet och Ingå kommun gick miste om en betydande arbetsgivare.

Det innebar ändå inte att all verksamhet slutade. Kraftverket sattes i långvarig förvaring vilket betydde att det tekniskt var möjligt att inom ett halvt till ett år inleda elproduktion igen. Åren innan stängning hade kraftverket använts endast sporadiskt men haft en inställningstid på tolv timmar för den första enheten.

De fyra enheterna vid kolkraftverket i Ingå
Kraftverket i Ingå har fyra enheter men det är många år sedan de alla var i gång samtidigt. De fyra enheterna vid kolkraftverket i Ingå Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Fortum,kolkraftverket i ingå,kolkraftverk

För att upprätthålla maskineriet behövs arbetskraft så elva personer jobbar fortfarande på kraftverket.

De sköter också om vattenreningsverket som finns på området.

Nu har Fortum meddelat att kolkraftverket ska stängas för gott den sista december i år.

Nordens största rivningsprojekt

För tillfället utreder energikoncernen olika alternativ för kraftverket.

Rivning är ett alternativ men också flyttning eller möjligheten att hitta annan slags verksamhet för lokalerna utreds.

Om någon har behov av närmare 40 000 byggnadskvadratmeter i form kontorshus och kraftverk i 1970-talstappning så finns här nu en enastående chans.

- Kraftverket är egentligen i helt gott skick, säger Henry Sammalniemi som är kraftverkets platschef.

Henry Sammalniemi
Henry Sammalniemi är en av de få som fortfarande jobbar på kraftverket i Ingå. Henry Sammalniemi Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,henry sammalniemi,Fortum

Den första enheten är körd cirka 90 000 timmar vilket motsvarar 11 års konstant användning. De andra enheterna har varit ännu mindre i bruk.

- Faktum är att även om det gjorts moderniseringar så härstammar grundtekniken från 70-talet och börjar blir föråldrad, tillägger han sedan.

Om kraftverket rivs blir det sannolikt frågan om Nordens största rivningsprojekt.

Tio bastur

När kraftverket levde sina glansdagar jobbade här omkring 400 personer.

Kraftverket hade en egen hälsostation, en egen brandkår, diverse olika verkstäder och ypperliga sociala utrymmen för personalen. Det sägs att det finns åtminstone tio bastur på området. I dambastun lär det ändå inte ha varit någon större rusning.

Trapphuset i kraftverksbyggnaden är inget för höjdrädda. Fotat från 60 meters höjd.
Trapphuset inne i kraftverket går upp över 60 meter och det är fri sikt för den som inte är höjdrädd. Trapphuset i kraftverksbyggnaden är inget för höjdrädda. Fotat från 60 meters höjd. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Fortum,kolkraftverk,trappuppgång,Trapphus

När man går in i pannrummet till den första enheten stiger man in i en annan värld. Pannan är omkring femtio meter hög och har formen av en uppochnedvänd mjölkburk. Allt är täckt av samma brungråa nyans och det hörs ett svagt surr i bakgrunden.

Kolkvarnar på kolkraftverket i Ingå
Kolkvarnarna i pannrummet hade som uppgift att mala sönder stenkolen innan den landade i kolpannan. Kolkvarnar på kolkraftverket i Ingå Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,kolkraftverk i ingå,Fortum,kolkraftverk

- När enheten är i gång är det högre oljud och mycket varmare här inne. På toppen av kolpannan mättes temperaturen till 70 grader, säger Sammalniemi.

Surret i bakgrunden kommer från ångpannan som fortfarande är igång.

- Med den producerar vi egen värme med hjälp av olja, säger Sammalniemi.

För att hålla maskineriet i skick spolas rören regelbundet med 110 gradigt ammoniakhaltigt vatten.

Turbinhallen i Ingå kolkraftverk
Turbinerna i kraftverket har fått sina namn av tidigare chefer. Tauno Rask var chef på Imatran Voimas tid. Turbinhallen i Ingå kolkraftverk Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,turbinhallen i ingå kolkraftverk,Fortum

Värmen från ångpannan värmer också byggnaderna på området. Vattnet kommet från Marsjön och renas i Fortums eget vattenreningsverk. Också Ingå kommun har tidvis anlitat Fortums vattentjänster.

Vi tar oss upp på pannrummets tak. Utsikten är slående vacker och brutal på samma gång: ett industriområde inbäddat mellan bördig jordbruksbygd och idyllisk skärgård.

Vy över Fagervien från kolkraftverkets tak.
Fagerviken och Ingå skärgård syns från taket. Vy över Fagervien från kolkraftverkets tak. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,fagerviken,Fagerviken
Vy från den första enhetens tak. I bakgrunden kol som numera transporteras tilll Finno kraftverk i Esbo.
Vy med kolhögar, stenkross och Ingå djuphamn. Vy från den första enhetens tak. I bakgrunden kol som numera transporteras tilll Finno kraftverk i Esbo. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Fortum,kolkraftverk,ingå kolkraftverk

Kolhögarna finns kvar vid hamnen men kolen lagras här och transporteras sedan vidare till Fortums kraftverk i Finno i Esbo.

Fortum äger 350 hektar mark i Joddböle.

- Det är planerat som industriområde så det finns olika möjligheter att använda området, säger Sammalniemi men ger inga antydningar om vilka diskussioner som förts.

Kraftledningar i massor. Härifrån distribuerades elen vidare ut i landet.
Härifrån leddes elektriciteten vidare ut i landet. Kraftnätet ägs av Fingrid. Kraftledningar i massor. Härifrån distribuerades elen vidare ut i landet. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Fortum,Fingrid,el,eldistribution,kraftledningar,elektricitet

Ett stenkast ifrån pågår Rudus bergbrytning och långtradare transporterar spannmål till Avenas lagerbyggnader på hamnområdet.

Fortums stora hamn sköts idag liksom tidigare av grannen Inkoo shipping som har visat intresse för den. Dessutom arrenderar Fortum ut mark för jordbruk och torvproduktion.

- Eftersom kraftverket ännu inte är helt stängt har det inte varit aktuellt att hyra ut lokalerna till utomstående, säger Sammalniemi och hänvisar till säkerhetsskäl.

Mari Kalmari och Henry Sammalniemi jobbar på Fortum. Här står de på kolkraftverkets tak.
Kommunikationsdirektör Mari Kalmari och platschef Henry Sammalniemi blickar ut över Fortums 350 hektar mark i Joddböle Mari Kalmari och Henry Sammalniemi jobbar på Fortum. Här står de på kolkraftverkets tak. Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Fortum,henry sammalniemi

Med ett undantag känns det som om tiden stannat när man går omkring i kraftverkets olika byggnader.

När man öppnar dörren till kontrollrummet är det som att igen befinna sig i nutid. Blinkande monitorer och en teknisk utrustning som ser ut att härstamma från det här århundradet möter blicken. Dessutom sitter en par livslevande människor bakom skrivborden i de annars så ödsliga lokalerna.

Kontrollrummet på kolkraftverket i Ingå
Kontrollrummet på kolkraftverket verkar vara det enda som hållit jämn takt med tiden. Kontrollrummet på kolkraftverket i Ingå Bild: Yle/Maria Wasström ingå kolkraftverk,Västnyland,Fortum,kolkraftverk,kontrollrum

På kraftverket finns så många dörrar att ingen nämnvärt brydde sig att en av dem var låst i flera år tills alla hade glömt vad som egentligen fanns där bakom. När någon kom sig för att få dörren öppnad visade det sig gömma ett hemligt litet arbetsrum. På skrivbordet fanns två kaffelappar från två decennier tillbaka och cigarrfimpen var kvar i askkoppen.

skrivbordsmiljö från gamla tider
Det undangömda arbetsrummet återupptäcktes ifjol. Cigarrfimpen satt fortfarande kvar i askkoppen efter tjugo år. skrivbordsmiljö från gamla tider Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,skrivbord från äldre tider,Fortum,Skrivbordsmetafor

På den tiden jobbade inte Sammalniemi på kraftverket men däremot minns han den sista dagen det var i bruk.

- Självständighetsdagen 2013 var sista dagen kraftverket gick, säger Sammalniemi lakoniskt.

Som besökare kan man inte undvika att fundera på hur motiverande det är att jobba på en arbetsplats som inte längre producerar någonting utan bara upprätthålls i väntan på stängning.

- Det är ju annorlunda, förstås. Man måste hitta motivationen på andra sätt, funderar Sammalniemi.

Den sista december läggs lapp på luckan för gott. Vad som händer sen är ännu öppet. Före det lönar det sig för filmteam som behöver autentisk 1970-tals kontorsmiljö att ta kontakt.

Läs också

Västnyland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Västnyland