Hoppa till huvudinnehåll

Viktlös export blir viktigare

Nordsjö hamn
Kilopriset på finsk export ligger kring två euro. Immateriella tjänster ökar det värdet. Nordsjö hamn Bild: Yle/ Jyrki Lyytikkä nordsjö

Finländska företag exporterade i fjol tjänster till ett värde av 17 miljarder euro. Trots rekordsumman, finns det fortfarande mycket som kan utvecklas för att stärka den finska exporten.

Finländsk export har kritiserats för att ha ett lågt förädlingsvärde. Metall och cellulosa utgör stora varumängder – men genererar inte mycket mervärde för själva förädlingsprocessen. Totalt beräknades kilopriset på finländsk export till kring två euro. Men den viktlösa exporten som tjänster och service utgör, blir däremot allt viktigare.

Rummen i Etteplans nyförvärvade bolag Espotel är fulla med sladdar, kretskort och mätutrustning. Ingenjörerna sitter och mäter och beräknar, hur man bäst möter kundernas behov med de lösningar man säljer dem, för att kunderna ska kunna utveckla egna produkter.

- Vi har långsiktiga partnerskap med våra kunder inom verkstadsindustrin i hela Skandinavien. När det går bra för dem, går det bra för oss. Dessutom var vi snabba att gå ut internationellt, säger Outi-Maria Liedes som är personal- och utvecklingsdirektör på Etteplan

Tung export ger vika för viktlös

Medan varuexporten från Finland fick sig en rejäl törn efter finanskrisen 2008, har tjänstesektorn dragit starkare nästan varje år. Ifjol ökade exporten av service med 15 procent från året innan. Varuexporten släpar ännu betänkligt efter nivåerna före krisen slog till.

- Man kunde säga att det handlar om en strukturförändring i vår export. Det koncentrerar sig ändå till huvudstadsregionen, där servicebranschen är starkast representerad. säger Pia Pakarinen som är direktör för Helsingforsregionens handelskammare.

Hon tycker ändå att det finns mycket kvar att göra – då vi ännu pantar på mycket kunnande som kan produktifieras och säljas utomlands.

Utbildningstjänster som det talats mycket om, har hittills inte exporterats― Pia Pakarinen

- Vi kan inte vara nöjda så länge varuexporten ligger 15 procent under 2008 års nivå. Men tjänsteexporten ser bra ut och det finns mycket mer vi kan göra, till exempel inom exporten av utbildning, säger Pakarinen.

På Etteplan i Esbo ser man förutsättningarna som mycket goda för att växa. Det starka kunnandet i Finland, framför allt inom teknologibranschen ger konkurrensfördelar.

Produktutveckling kräver att man kan hantera oförutsedda situationer― Trygve Nyman

- Har man bättre lösningar än konkurrenterna kan man också ta ut ett högre pris, säger Trygve Nyman som är ansvarig för elektronikutvecklingen på Etteplan.

Bolaget förvärvade nyligen Espotel, vilket gjort att de nu räknar med en ytterligare stärkt marknadsställning.

Största risken för oss vore att verkstadsindustrin i Skandinavien backar― Outi-Maria Liedes
Och den starka internationella närvaron har varit en förutsättning för framgången.

- De hundratals experter vi har anställda i våra åtta verksamhetsländer hjälper oss att utnyttja potentialen globalt, säger Outi-Maria Liedes.

Service binder kundrelationer

Allt flera av de it-företag som etableras satsar globalt redan från början, då den inhemska marknaden är begränsad. Det gör att exportsiffrorna växer i takt med antalet företag som lyckas.

På Handelskammaren ser man också att allt flera av de traditionella exportbolagen som tidigare varit inriktade på varor, allt mera fokuserar på service och tjänster.

- Som Kone till exempel. Det handlar inte bara om att sälja hissar, utan allt mera om att erbjuda långvariga serviceavtal med kunderna. Och det tror jag vi börjar se mer av, att företagen omdefinierar sin roll till mera tjänste- och serviceinriktade, säger Pia Pakarinen.

Läs också