Hoppa till huvudinnehåll

Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

I Eino Leinos intensiva liv växlar ron och oron. Allt blommar snabbt och vissnar sedan. Smärtan övergår i friden i naturen. Tystnaden där är så stor, att man kan höra hur blommorna växer och drömmarna mognar.

Eino Leino som ung
Eino Leino som ung Eino Leino
Eino Leino som rätt ung
Eino Leino som rätt ung Eino Leino
Den de höga gudarna en gång i sin gunga tar, honom unnar de ingen ro, de kastar honom mellan himmel och jord...sedan kommer den mörka natten.

Eino Leino är sommarens diktare. I hjärtat öppnar sig doftande blommor, men han är också en melankoliker som misströstar.

Att brinna och slockna

"Han levde från hösten till julen" skriver Leino i en dikt om sin stora föregångare Aleksis Kivi (1834-1872). Också Pentti Saarikoski (1937-1983), som senare ärvde Leinos diktarmantel, levde kort och självförbrännande. Alla tre förnyade de på sin tid det finska språket och gav det sin personliga prägel.
Det är bättre att brinna och slockna än att blekna bort var Eino Leinos övertygelse. Elden som livskraftssymbol skriver han om i Hymn till elden.

Så låt oss brinna då med låga klar!

Mammas pojke lär sig läsa som treåring

Eino Leino föddes år 1878 på gården Hövelö i Paldamo socken nära Kajana, vid en av Ule träsks vikar. Fadern Antti Lönnbohm var lantmätare och på modern Anna Emilias grav står att hon var mor till tio barn. Det yngsta av dem var Eino, döpt till Armas Einar Leopold Lönnbohm. Han var en verklig mammas pojke, lillgammal och brådmogen, en liten filosof, som lärde sig läsa redan som treåring.

Leinos barndomshem på landet
Leinos barndomshem på landet eino leinos barndomshem

I sin biografi över Eino Leino från 1997, skriver Hannu Mäkelä, att modern ammade honom länge. En gäst i huset hade sagt: ”Noin iso lapsi ja ilkeät vielä imeä äitiäsi! Så stort barn och du täcks ännu suga på din mamma!”
Avvänjningen blev svår, i stället för modersmjölk fick den lille Eino i stället varm komjölk med två sockerbitar varje morgon. När han ropade Maito loppu! fick han mera mjölk och när han ropade Sokeri loppu! fick han två sockerbitar till. Leino talade som vuxen om sin eviga tacksamhetsskuld till modern, som han kallade sin ”mamma- mamella".

Eino Leino röker
Eino Leino röker Eino Leino
Kasimir Leino läser
Kasimir Leino läser Bild: Museiverket Kasimir Leino (Författare),kasimir leino

En vemodig diktare med stort huvud

Leino var som den yngsta i syskonskaran mycket ensam eller tillsammans med föräldrarna.Han strövade i naturen och identifierade sig tidigt med dem som var annorlunda.
Senare i livet brukade han ofta citera August Strindberg,som skrev att trollens barn inte växer, de får bara ett stort huvud och skriker. Leino gillade det finska ordet "suuripäinen", den storhuvade. Han var också annars rund och trind.
Men diktarnamnet Leino hänvisar till det vemodiga och sorgsna. Eino var bara tolv år, när han hade skrivit en dikt om Kajana slott.

Han visade dikten för sin äldre bror Kasimir, som spontant utbrast:"Onneksi olkoon Eino Leino!" Diktaren Eino Leino var född och dikten om Kajana slott publicerades den 26 september 1890 i Hämeen Sanomat, där brodern Kasimir arbetade.

Omslaget till Eino Leinos verk Maaliskuun lauluja.
Omslaget till Eino Leinos verk Maaliskuun lauluja. Bild: Wikimedia Commons Eino Leino,maaliskuun lauluja,lyrik
Eino Leinos manuskript till Mennyt manner i Helkasånger II.
Eino Leinos manuskript till Mennyt manner i Helkasånger II. Bild: Wikimedia Commons Eino Leino,helkasånger,manuskript,lyrik
Omslaget till Eino Leinos diktverk Juhana Herttuan ja Catharina Jagellonican lauluja.
Omslaget till Eino Leinos diktverk Juhana Herttuan ja Catharina Jagellonican lauluja. Bild: Wikimedia Commons Eino Leino,lyrik
Omslaget till Eino Leinos verk Alla kasvon kaikkivallan.
Omslaget till Eino Leinos verk Alla kasvon kaikkivallan. Bild: Wikimedia Commons Eino Leino,inför allmaktens anlete,Prosa
Omslaget till Eino Leinos verk Onnen orja.
Omslaget till Eino Leinos verk Onnen orja. Bild: Wikimedia Commons Eino Leino,roman
Omslaget till Eino Leinos verk Helsingin valloitus.
Omslaget till Eino Leinos verk Helsingin valloitus. Bild: Wikimedia Commons Eino Leino,romaner,biografiska romaner

Förälskad i Karelen

Efter skolgång i Tavastehus och studier i fransk och tysk litteratur debuterar Eino Leino som 18-åring med diktsamlingen Maaliskuun lauluja. År 1897 reser han till Karelen. Han inspireras av Kalevala och det är väldigt viktigt för honom att resa till det finska folkets rötter.

Och nu förälskar han sig i den karelska ungmön Anja, Anni Tiihonen. De ror ut med båt, fiskar abborrar och vänslas. Hon är en av de otaliga kvinnor Leino kommer att bli förtjust i under sitt liv. Han fantiserar om att stanna kvar i Karelen, gifta sig med Anja och ägna sig åt ett liv med hustru och husdjur. Men det förblir drömmerier. Eino Leino vill ändå resa ut i Europa.

Friedrichstrasse an der Leipzigerstrasse
Friedrichstrasse an der Leipzigerstrasse Bild: Museiverket Berlin

Tusen och en sånger

Följande år 1898, reser Eino Leino första gången utomlands, till Berlin. Han blir fascinerad av staden om våren, mängden av människor och framför allt är han förälskad igen,den här gången i författaren Anni Swahn. Han skildrade Berlinvistelsen som en tid då fåglarna sjöng och det på varje trädgren hängde fullt av dikter.

Samma år, 1898, kom diktsamlingen Sata ja yksi laulua med ett nytt och fräscht enkelt grepp om språket.

Du min natt så mild och stilla, du min natt så stor och mörk. Tag barnet trött av dagen i din famn, jag känner mig så ängslig och underlig."

Leinos ljusaste sommar

En av de dikter som är älskade ännu i dag, är Nocturne, som också har tonsatts. Sommarnatten och allt i den går in under huden, in i hjärtat.

"Doften av linnea, böljans gång
allt det gör jag till mitt hjärtas sång

Dikten Nocturne skrev Eino Leino för drygt hundra år sedan, sommaren 1903, som sägs vara hans kanske ljusaste sommar.Han vistades då hos kollegan och vännen Otto Manninen i Kangasniemi i Savolax,.

Freya Schoultz studioporträtt
Freya Schoultz studioporträtt freya schoultz

Och ja, han var igen förälskad, den här gången i den sköna Freya Schoultz, som han skrev dikter och brev till. Leino drack ingen alkohol den här sommaren. Han simmade, badade bastu och skrev och skrev, dagarna och nätterna igenom .Han, stamgästen på krogarna i Helsingfors, på Kapellet, Socis och Kämp, är för omväxlings skull vad han kallar "en nykter björn."

Det var också under sommaren i Kangasniemi Eino Leino skrev första delen av det verk som betraktas som hans allra viktigaste: Helkavirret - Helkasångerna. Han skrev de här långdikterna med bläck på stora pappersark med utgångspunkt i Kalevalas versmått.

Mörke sonen, mor sins öga, skrämselslagen sen han föddes...

I Helkasångerna är den skrämselslagne sonen på färd mellan dödsriket och livet på jorden. Till slut blir han en lugn tyst man och tar dagen som den kommer. Människan och myterna,ända från antiken, står i centrum. Helkasångerna fick en andra del senare, år 1916. Vid den tiden var Leino influerad av teosofiska ideer.

Kärlek och politik

Eino Leino arbetade både som poet, journalist och dramatiker. Han var oerhört produktiv, också en satiriker, som skrev vassa kolumner. Hans mål var ett självständigt Finland och under 1900 talets första år utvecklades han till en ungfinsk propagandist. Han arbetade för allmän rösträtt, för det finska språkets ställning och för ett bättre skolväsende. Han blev småningom utmattad och trött och ville bort från Finland.

Omgivningar kring Spanska trappan i Rom
Omgivningar kring Spanska trappan i Rom Bild: Museiverket trinita dei monti

År 1908 reste Eino Leino till Rom med sin senaste förälskelse författaren L.Onerva, Båda var gifta på varsitt håll och de skulle heller aldrig gifta sig med varandra, men de hade kontakt ända tills Leino dog. De kunde varken leva tillsammans eller utan varandra.

Studiofoto av L.Onerva
Studiofoto av L.Onerva Bild: Museiverket l.onerva
Leino som äldre på landet
Leino som äldre på landet Eino Leino

När L. Onerva mycket senare, år 1925, reste ensam brevväxlade hon ännu med honom. De var ett slags siamesiska tvillingar som tvingats i sär, har L. Onerva sagt. De kallade varandra Moppe och Nalle. Leino var vid det här laget mycket livstrött.

Det känns ofta så onödigt att leva mera. Tidens anda är en annan, hela världen är annorlunda än i min ungdom. Också du är borta. Jag har så ledsamt efter dig.

L. Onerva skrev på begäran en biografi i två delar om Leino som diktare och människa kort efter Leinos död 1926. Själv skulle hon leva 46 år längre än Leino.

Inbördeskriget år 1918 blev en stor stötesten för Eino Leino. Hans mål hade varit ett självständigt Finland och han stödde ömsom de röda, ömsom de vita.Han skrev dikter tillägnade de röda och senare hyllade han de vita och deras seger. Hans åsikter blev alltmer förbisedda.

Åren på 1920-talet vistades han bland annat i Estland, där han blev uppburen som diktare. Han hade också blivit känd i Sverige. Men något stort namn i Europa blev han aldrig.
En bidragande orsak kan vara svårigheten att översätta hans dikter, tror Hannu Mäkelä,som bland annat också har skrivit romanen Mästaren (1995) om Eino Leino. Den blev belönad med Finlandiapriset.
Sin sista tid bodde Leino i Tusby, där han dog år 1926 i en liten stuga. Något riktigt hem hade han inte haft sedan barndomshemmet i Paldamo.

Omslaget till tidskriften Suomen kuvalehti med nyheten om Eino Leinos död.
Suomen Kuvalehtis pärm med nyheten om Leinos död Omslaget till tidskriften Suomen kuvalehti med nyheten om Eino Leinos död. Bild: Wikimedia Commons Eino Leino,tidskrifter,diktare,författare,Suomen kuvalehti,födelsedatum,dödsdatum
Eino Leinos begravning i Gamla kyrkan i Helsingfors
Eino Leinos jordfästning i Gamla kyrkan i Helsingfors Eino Leinos begravning i Gamla kyrkan i Helsingfors Bild: Museiverket eino leinos begavning i gamla kyrkan i helsingfors

Sitt enda egna barn Eya Helka, som han hade tillsammans med Freya Schoultz, hade han inte haft kontakt med. Han brukade endast skicka böcker till henne i julklapp. Men när Eya Helka dog 1987, fick hon plats intill sin far, den store diktaren.
Finland firar Eino Leino varje år den sjätte juli. Hans födelsedag blev till slut en lätt och lycklig dag då dikten och sommaren hyllas. Och därmed har också hans egna dikter fått nytt liv.

Eino Leinos staty i Esplanadparken sommaren 2016
Eino Leinos staty i Esplanadparken sommaren 2016 Eino Leinos staty i Esplanadparken sommaren 2016 Bild: Gungerd Wikholm Eino Leino

Eino Leino var oerhört produktiv

Eino Leino skrev långt över 100 verk
dikter, prosa, drama
, bland annat:

  • Maaliskuun lauluja 1896
  • Sata ja yksi laulua 1898
  • Helkavirsiä 1-2, 1903,1916

Översättningar till svenska, bland annat:

  • Lyriskt urval av Elmer Diktonus 1931
  • Helkasånger av Thomas Warburton,1963
  • Inför maktens anlete av Nils-Börje Stormbom 1991

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix