Hoppa till huvudinnehåll

Mannen bakom de tusen omslagen

Kaj Wistbacka.
Kaj Wistbacka Kaj Wistbacka. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén Kaj Wistbacka

På varje flygplats, i bokhandlar och pocketshopar ser man Kaj Wistbackas bokomslag. Han har gjort över tusen stycken. Allra mest kända är omslagen till Jan Guillous böcker om Carl Hamilton och Arn Magnusson.

Konstnären, illustratören och reklamtecknaren Kaj Wistbackas bilder finns överallt. Men det är inte så ofta man ser någon bild på honom själv, mannen bakom omslagen.

- Men förvånandevis många vet faktiskt vem jag är fast det inte finns några foton på mig någonstans. Om jag till exempel betalar med kreditkort så får jag ganska ofta frågan om det är jag som illustrerat Jan Guillos böcker, säger Kaj Wistbacka.

Kaj Wistbacka är hemma från Terjärv men bor sedan början av 70-talet i Stockholm. Varje sommar återvänder Kaj Wistbacka till barndomstrakterna tillsammans med sin fru Carita och nu ställer han ut sina verk på stadsbiblioteket i Jakobstad.

Omslag till ungdomsböcker.
Omslag till ungdomsböcker. Omslag till ungdomsböcker. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén Kaj Wistbacka

Började på Stockmanns

Man kan se de bekanta, medaljprydda omslagen till Coq Rouge-serien, men också omslag till böcker av exempelvis Stephen King, Ruth Rendell och Henning Mankell.

Kaj Wistbacka började sin bana som dekoratör på Sokos och Stockmanns i Jakobstad.

- Det har alltid varit min dröm att vara reklamtecknare. Redan när jag var liten så sa jag att jag ville bli reklamtecknare. Jag utbildade mig på Köpmannaläroverkets reklamlinje i Helsingfors, säger han.

Ville bara teckna

Genom jobbet på Stockmanns blev det aktuellt att flytta till Sverige för att förkovra sig ytterligare. Tanken var att han skulle återvända.

- Men efter en tid som dekoratörschef tyckte jag att det blev för mycket skrivbordsjobb. Jag tänkte att det är nu eller aldrig, nu ska jag bara teckna. Och så sökte jag in till Beckmans och konstakademin.

Och så blev det.

Handplockades som illustratör

Redan under studietiden blev Kaj handplockad av förlagsredaktören Lars-Erik Sundberg på Norstedt för att illustrera omslagen till Maj Sjövall och Per Wahlöös böcker. Sundberg hade sett Wistbackas arbeten.

- Då gjorde jag en del bokomslag och samtidigt ville NK och Åhléns anställa mig som illustratör. Det fanns ingen illustratörstjänst, men de skapade en sån. Så jag jobbade deltid med bokomslag i mitt eget företag och deltid åt NK och Åhléns.

Det var ett bra upplägg för Kaj behövde mörkrum och dyr utrustning för att kunna jobba. Nu kunde han använda maskinerna på jobbet.

Kaj Wistbacka var en föregångare vad det gäller airbrush-tekniken. Man sprutar på färgen istället för att använda pensel.

- Det var den jag blev känd för. De som vände sig till mig ville ha just airbrush så det blev allt mera av det, säger Kaj Wistbacka.

Hamiltons medaljer

Det var också Lars-Erik Sundberg som kom med förfrågan om Kaj ville illustrera Carl Hamilton böckerna och det var Kajs idé att man skulle ha en medalj på omslaget. Det har blivit en hel del spring på ambassaderna på grund av medaljerna.

Den första medaljen som Hamilton tilldelas är Gustav den III:s tapperhetsmedalj.

- Den fanns på armémuseet i Stockholm, så där kunde jag se den och fotografera den för att se hur skuggorna faller. Men det har ibland krävts mycket efterforskning för att få tag i medaljerna, säger Kaj.

Omslag till Guillous Hamilton-böcker.
Omslag till Guillous Hamilton-böcker. Omslag till Guillous Hamilton-böcker. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén Kaj Wistbacka

Yasser Arafats medalj

Riktigt knivigt blev det med boken "Den enda segern" när Hamilton skulle få medalj av Palestinska hederslegionen.

- Den medaljen hade bara Yasser Arafat, säger Kaj.

Arafat befann sig då i Tunisien och Guillous journalistbekanta lyckades få låna medaljen för att fotografera den. Och fotot som Kaj använde som förlaga när han ritade den ryska Sankt Georgsorden var KGB-stämplat.

Det har blivit många timmar av research och studier på bibliotek också.

- I dag är det bara att klicka på datorn så har man hundratals bilder att välja på. Förut fick man gräva på biblioteken. Men jag blev bra bekant med bibliotikarierna och de gillade också att hjälpa till och få nytta av sin spetskunskap.

Kaj Wistbacka.
Kaj Wistbacka. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén Kaj Wistbacka

Formgav Arns svärd

Genom Hamitonböckerna blev samarbetet med Jan Guillou mera intensivt och samarbetet fortsatte genom böckerna om riddaren Arn. Det är också Kaj som har formgivit Arn Magnussons svärd vilket var ett digert arbete.

För Kaj Wistbacka har det jämt varit viktigt att få detaljerna rätt. En engelsk expert och vapensmed som sett teckningen säger att Arns svärd gott kunde ha sett ut så som Kaj teckat det.

- Jan Guillou lät tillverka Arns svärd enligt mina teckningar. Så nu finns det på riktigt och hänger på Guillous vägg, säger Kaj Wistbacka.

När man går ut med Guillou kan det vara bra att ens utseende inte är så välkänt.

- Det är mycket besvärligt. Speciellt om man går på krogen. Då ska folk visa sig på styva linan och bryta arm. Där sitter sen Jan med uppkavlade ärmar, säger Kaj Wistbacka och skrattar.

Väljer själv motiv

Jobbet som illustratör har gett Kaj Wistbacka många spännande uppdrag och många intressanta människomöten. Men nu jobbar Kaj inte längre med bokomslag, istället målar han i olja. Det är ännu lika roligt.

- Jo absolut! Jag skulle inte orka sitta utan att ha något att göra. Det är skönt att jag haft min hobby som jobb, det är inte så mycket annorlunda fast jag blivit pensionär. Fast nu väljer jag motiven själv, säger Kaj Wistbacka.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten