Hoppa till huvudinnehåll

Naturväktarna: Ekosystemtjänster - billigt naturskydd

Kvinna tittar fram bakom en trädstam.
Mimma Ekblad är en av experterna i Naturväktarna. Kvinna tittar fram bakom en trädstam. Bild: Yle / Anne Hämäläinen naturväktarna 2016

Naturskydd ses ofta som en utgift. Skogar huggs ner för att bereda plats för köpcenter och flygekorrar förbannas för att de förhindrar skogar från att huggas ner och förvandlas till köpcenter.

Köpcenter genererar, i motsats till flygekorrar, omedelbar ekonomisk vinst och ses därför av många som en lukrativare investering än en skog, oberoende av vem som bor i den. Men egentligen är skogen minst lika värdefull som köpcentret. Förutom att den är oersättlig för alla djur och växter som lever i den genererar den tillsammans med resten av naturen en ofantlig, dold, ekonomisk vinst för oss människor.

Ekosystemen jobbar gratis

Oberoende av hur vi känner för naturen i övrigt är vi alla beroende av den. Utöver att vår mat kommer från naturen sköter naturen väldigt många saker för oss gratis. Saker vi kanske inte kommit att tänka på att behöver skötas, för vi är vana vid och bortskämda med att de sköter sig själva. Sådär som vattenrening, pollination och förhindrande av erosion. För att inte tala om syreproduktion. Dessa saker, som ekosystemen gör gratis för oss, kallas ekosystemtjänster. Så länge de fungerar tänker vi inte på dem, men om de plötsligt slutade fungera skulle vi vara tvungna att sköta dem själva eller hitta på alternativa metoder. Det skulle i många fall vara, om inte omöjligt, så väldigt kostsamt. Och det är här den ekonomiska vinsten kommer in.

Ett pollinerat äppelträd, tack

Kännetecknande för ekosystemtjänster är att de gör saker för oss gratis, men om vi förstör ekosystemtjänsterna måste vi börja betala för att sköta tjänsterna själva. Om man vill sätta ett pris i pengar på tjänsterna som ekosystemen gör oss kan man räkna ut vad det skulle kosta om vi själva skulle vara tvungna att sköta jobbet.

  • Vatten renas mycket effektivare av en våtmark än av ett konstgjort vattenreningsverk. New York satsade två miljarder dollar på att restaurera avrinningsområdet till sjöarna staden tar sitt vatten ifrån. Alternativet hade varit att bygga ett reningsverk för nio miljarder dollar, på vilket årliga driftkostnader hade tillkommit.
  • Bin och andra naturliga pollinerare har minskat alarmerande bl.a. som en följd av bekämpningsmedel. Då fruktträden inte pollineras ger de dålig skörd. I Kina måste man i brist på pollinerare redan ställvis sköta pollineringen för hand med pensel, vilket är en sällsynt långsam, ineffektiv och dyr metod jämfört med bin.

Ekosystemtjänster finns överallt. De inkluderar allt från kantareller, mediciner och kaffe till klimatreglering, fotosyntes, nedbrytning av döda organismer och det andliga välbefinnande vi får av vackra landskap. Det börjar vara dags för mänskligheten att inse att naturskydd är en bra investering även ur en ekonomisk synvinkel. Beslut som baseras på omedelbar ekonomisk vinst leder i många fall i slutändan till både ekologisk och ekonomisk förlust.

Text: Mimma Ekblad

Torsdagen den 7.7 svarar Mimma Ekblad och Jörgen Palmgren på dina frågor om djur och natur i Naturväktarna på Radio Vega. Sändningen börjar kl. 19.22 och telefonslussen öppnar kl. 19. Numret är 0600 11 12 13.

Skicka in din fråga via formuläret här nedan eller via e-post natur@vega.fi. Du hittar också Naturväktarna på Facebook.

Skicka din fråga till Naturväktarna

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur