Hoppa till huvudinnehåll

Utredning: Storbritannien gick med i Irakkriget på lösa grunder

Demonstrant föreställande Tony Blair i London.
Förra premiärministern Tony Blair häcklades utanför lokalen där Irakutredningen presenterades i London. Demonstrant föreställande Tony Blair i London. Bild: EPA/WILL OLIVER Storbritannien,Tony Blair,Irak,kriget i irak,Kuwaitkriget

Storbritannien beslöt gå med i Irakkriget innan alla fredliga möjligheter till nedrustning hade uttömts, sade den brittiska utredaren Sir John Chilcot då han presenterade sin länge emotsedda utredning på onsdagen.

- Militära åtgärder var då inte den sista möjligheten, sade Chilcot i ett uttalande i London. Labourledaren Tony Blair var premiärminister då besluten fattades.

Enligt Chilcot kan den juridiska grunden för Storbritannien att gå med i kriget ifrågasättas.

Chilcots rapport kritiserar uppfattningen att Irak under ledning av diktatorn Saddam Hussein hade massförstörelsevapen. Detta påstående var en av huvudmotiveringarna för angreppet på Irak.

Enligt Chilcot var detta inte bevisat och underrättelsetjänsterna kunde inte påvisa "bortom allt tvivel" att Irak hade fortsatt att producera kemiska och biologiska vapen.

Chilcotrapporten slår också fast att den brittiska militären var dåligt förberedd och illa utrustad för sitt uppdrag.

Planeringen för ett Irak efter att Saddam Hussein hade störtats var också "helt och hållet bristfällig", enligt rapporten som fastslår att Storbritannien inte uppnådde ett enda av sina mål med Irakoperationen.

Hård kritik mot Tony Blair

Chilcot riktade hård kritik mot premiärminister Tony Blair, som enligt rapporten blundade för flera varningar.

- Blair hade varnats för att ett militärt ingripande skulle öka hotet från al-Qaida mot Storbritannien och brittiska intressen.

Premiärministern hade också varnats för att en invasion kunde leda till att irakiska vapen och militär kunskap kunde spridas till terrorister.

Jag är med dig vad som än händer― Tony Blair i budskap till USA:s president George W. Bush inför invasionen, enligt Chilcotrapporten.

- Blair uppgav inför utredningen att man inte kunde ha förutsett svårigheterna i Irak efter invasionen. Vi anser att det inte behövs någon efterklokhet.

- Riskerna för interna strider i Irak, [grannlandet] Irans aktiva jakt på sina intressen, den regionala instabiliteten och al-Qaidas aktivitet i Irak identifierades klart före invasionen, sade Chilcot.

Händelserna utretts i sju år

Premiärminister Gordon Brown tillsatte utredningen med Sir John Chilcot som ordförande i juni 2009.

Utredningen är omfattande. Brittiska medier har gjort jämförelsen att texten är längre än i alla Harry Potterböcker tillsammans.

Sir John Chilcots rapport om hur Storbritannien gick med i Irakkriget.
Sir John Chilcots rapport om hur Storbritannien gick med i Irakkriget. Bild: EPA/DAN KITWOOD Storbritannien,Irak,Irakkriget

Avsikten med utredningen är att ge en bild av upptakten till invasionen av Irak 2003, de militära åtgärderna under kriget och händelserna efter kriget.

Meningen är att skapa klarhet i hur de brittiska besluten fattades och vad som hände för att kunna dra lärdom av det hela med tanke på liknande situationer i framtiden.

I Irakkriget dog 179 britter och den totala dödssiffran i konflikten uppgick till 150 000 människor.

- Det här har lett till djup vånda för många familjer ... det irakiska folket har lidit svårt, sade Chilcot på onsdagen.

Blair: Jag handlade i god tro

Den kritiserade förra premiärministern Tony Blair försvarade sitt handlande i ett uttalande efter att Chilcot presenterat sin utredning.

Blair sade att hans beslut att gå i krig fattades "i god tro".

- Jag tror inte att åsidosättandet av Saddam Hussein var orsaken till den terrorism vi ser i dag vare sig i Mellanöstern eller på andra håll i världen.

Jag kommer att ta fullt ansvar för alla misstag utan undantag eller ursäkter― Tony Blair i en kommentar till Chilcotutredningen.

Anhöriga till brittiska soldater som dödades i Irak höll en känslosam presskonferens för att kommentera Chilcotrapporten.

En del av dem beskrev Blair som en "terrorist". En mamma sade att Blair var ansvarig för att hennes son "mördats".

En annan mamma uppmanade Blair att komma till ett möte med familjer som miste en anhörig i kriget.

Invasionen av Irak 2003

  • Efter den 11 september 2001 förklarar USA:s president George W. Bush ”krig mot terrorismen”. Han anklagar Irak för att stödja internationell terrorism och Saddam Hussein för att ha massförstörelsevapen.
  • 20 mars 2003: Den internationella koalitionen ledd av USA invaderar Irak.
  • 6 april 2003: koalitionen intar Bagdad och störtar Saddam Husseins regim.
  • 1 maj 2003: George W Bush förklarar att kriget är över. Talet av Bush kritiseras eftersom koalitionen inte har planer på hur ordningen i landet ska upprätthållas.
  • Maj 2003: FN erkänner USA och Storbritannien som ockupationsmakter. De får rätten att leda övergångsperioden tills Irak får en självständig regering.
  • 13 december 2003: Saddam Hussein hittas och ställs inför rätta i Irak. Han avrättas den 30 december 2006.
  • 20 maj 2006: Den första permanenta irakiska regeringen tillträder.
  • Våldet mellan olika grupperingar eskalerade i landet, flera civila drabbades av terrordåd. Omkring 150 000 människor dödades under konflikten.
  • På grund av våldet i landet befann sig både brittiska och amerikanska trupper i landet fram till år 2009 respektive 2010. 50 000 amerikanska soldater stannade ännu kvar efter det för att utbilda Iraks egna säkerhetstrupper.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes