Hoppa till huvudinnehåll

Nystart i relationen mellan Nato och EU – samarbetet ska utökas

Soldater under Natos militärövning Baltops i Polen 2016.
Soldater under militärövningen Baltops i juni. Soldater under Natos militärövning Baltops i Polen 2016. Bild: EPA/ADAM WARZAWA BALTOPS,militärövning,soldater,Nato,militärallianser,strider

När Nato samlas till sitt toppmöte i Warszawa på fredag kommer EU att spela en central roll. EU och Nato kommer på fredag förmiddag att ingå ett avtal om närmare samarbete.

Organisationerna hoppas att undertecknandet av deklarationen ska göra både EU och Nato till starkare aktörer för att bemöta de utmaningar som finns. Men frågan är om avtalet verkligen ger den effekt som man hoppas på.

- EU och Natos nya samarbetsavtal är en viktig milstolpe, säger professor Joachim Koops, expert på säkerhetspolitiska frågor vid Versalius College i Bryssel.

Professor Joachim Koops från Versalius College, Bryssel.
Joachim Koops Professor Joachim Koops från Versalius College, Bryssel. Bild: Yle/Daniel Olin joachim koops

Första gången EU och Nato undertecknade ett samarbetsavtal var 2002 men det gav inte önskad effekt. De senaste 14 åren har samarbetet mellan de två organisationerna stampat på stället.

- Nu när den säkerhetspolitiska situationen i våra närområden både i öst och söder har försämrats är en nystart åtminstone symboliskt viktig, konstaterar Koops.

Men tillägger att det är verkställandet av avtalet som kommer att vara det avgörande.

- Det här är en bra början men vi kan utvärdera avtalet först när vi ser resultat.

Samarbete inom flera områden

EU och Nato vill utöka samarbetet i synnerhet inom sjösäkerheten på Medelhavet, som att bekämpa människosmugglare.

Tillsammans vill de också bemöta hybridhot och tackla den ryska propagandan. För att nämna några områden.

Inom speciellt krishanteringen är båda organisationerna aktiva och överlappar i viss mån varandra. Därför vill man nu skapa förutsättningar för synergier. Men det är lättare sagt än gjort.

EU- och Natosamarbetet har tidigare haltat

EU och Nato har tidigare haft stora samarbetsproblem. De två organisationerna har på många plan olika kulturer. Trots att 22 av EU:s medlemsländer är medlemmar i Nato så finns det länder som drar åt olika håll.

- Ett exempel är Turkiet som de senaste åren har blockerat all form av samarbete i protest mot att EU tog den grekiska delen av Cypern som medlem 2004. Här finns stora motsättningar som nu bör överbryggas, säger Koops.

Vem kommer att dra större nytta av ett utökat samarbete, EU eller Nato?

- Tidigare år drog EU större nytta speciellt när EU började planera sina snabbinsatsstyrkor. Men i dag kan det nog gynna båda parterna för ju mera man koordinerar desto större nytta är det framför allt för de länder som är medlemmar i både EU och Nato.

Natomedlemmarnas flaggor utanför militäralliansens huvudkontor i Bryssel.
Natomedlemmarnas flaggor utanför militäralliansens huvudkontor i Bryssel. Natomedlemmarnas flaggor utanför militäralliansens huvudkontor i Bryssel. Bild: EPA/OLIVIER HOSLET Nato,flaggor,Turkiet,Storbritannien,Spanien,USA,militärallianser

Finland men också Sverige har i sin tur varit väldigt entusiastiska över samarbetet.

- Det faktum att länderna inte är medlemmar i Nato men påverkas starkt av det försämrade säkerhetsläget på grund av deras geografiska läge har enligt min uppfattning fått dem att höra till de EU-länder som verkar vara mest ivriga på att få igång en bättre dialog mellan Nato, konstaterar en högt uppsatt EU-källa.

Brexit en enorm utmaning

Frågan är hur det brittiska EU-utträdet kan tänkas påverka det tänkta samarbetet. Det är för tidigt att säga exakt och det beror på de långsiktiga följderna av brexit säger Koops och tillägger:

- Men faktum är att brexit kom väldigt olägligt. EU och Nato står inför de största utmaningarna sedan kalla kriget och istället för att ta itu med dessa problem blir EU- och Natoledarna tvungna att hantera konsekvenserna av brexit som trots allt är en följd av brittisk inrikespolitik. Det är illa, slår Joachim Koops fast.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Sjundeås kändisar på sommarteaterns scen

    Varggropen är en tvåspråkig pjäs.

    Tre starka Sjundeåprofiler lyfts fram på sommarteatern i Sjundeå i samband med att Finland fyller 100 år. Varggropen-Sudenkuoppa har premiär den 4 augusti.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes