Hoppa till huvudinnehåll

”Det sker saker runtom hela landet” – Norge en löparnation igen

Ingvill Måkestad Bovim, 2010.
Ingvill Måkestad Bovim klar för sin tredje EM-final på raken. Ingvill Måkestad Bovim, 2010. Bild: All Over Press Ingvill Måkestad Bovim,friidrott

Karsten Warholm, Karoline Bjerkeli Grøvdal, bröderna Ingebrigtsen, Ingvill Måkestad Bovim... Norge har efter en svacka fått fram flera riktigt duktiga löpare.

På onsdagen tog Karoline Bjerkeli Grøvdal brons på 10 000 meter, på fredagen kom superjunioren Karsten Warholm sexa på 400 meter häck och på lördagen springer Hedda Hynne final på 800 meter samt bröderna Henrik och Filip Ingebrigtsen på 1500 meter.

Och på damernas motsvarande sträcka försvarar Ingvill Måkestad Bovim de norska färgerna i finalen på söndagskvällen. Bovim, 34, är tillbaka på allvar efter några svåra år.

– Jag är väldigt glad, säger hon till Yle Sporten efter semifinalen. Jag hade ett väldigt svårt år ifjol med en andra akillesoperation på fyra år, och fick också ett barn för några år sen, så det är väldigt roligt att få springa en tredje EM-final på raken.

Hade du trott på final före EM?

– Hade du frågat mig efter Bisletts Diamond League-tävling hade jag svarat nej. Men under de sista veckorna har det hela tiden gått bättre, bättre och bättre, så jag trodde nog på final när jag vaknade imorse.

Norge fostrar duktiga löpare

På söndag går Bovim in för att ta kämpa om medalj. Jag har tron, säger hon, och menar att hon drar nytta av sin rutin med två EM-finaler tidigare (hon var åttonde 2012 och nionde 2014).

– Jag tror det hjälper enormt mycket. Man störs inte av små detaljer, och jag tror det är väldigt värdefullt att ha med sig till söndagen.

Hur kommer det sig att Norge har så många duktiga löpare just nu?

– Jag tror många yngre har inspirerats av andra som klarat sig, att man vågar tro att man också kan göra det själv. Det har verkligen varit uppförsbacke i några år, ingen var på den här nivån, men nu finns det många. Väldigt många.

– Och det är inte så att alla har samma tränare eller kommer från samma ställe, utan det sker saker runtom hela Norge. Kanske det är så att barnen på 90-talet är extra duktiga, ler Bovim.

– Min lilla gutt där hemma måste bli lite större, men kanske en vacker dag, skrattar norskan som nu ska åka hem och krama om sin son.