Hoppa till huvudinnehåll

Cykeln – en glädjemaskin

"Scalatore", illustration ur Johan Tell bok En Cyklo Pedi
Scalatore betecknar en cyklist som är bra på branta backar (Lukas Möllerstens illustration ur boken "Scalatore", illustration ur Johan Tell bok En Cyklo Pedi Bild: Norstedts Förlag/Lukas Möllersten cykel,cykelsport,cykling,cykeltävling

Jag lärde mig cykla när jag var fem. Min första cykel var en rysk barncykel med lädersadel och ballongdäck. Sedan dess har jag cyklat.

När jag läser Johan Tells En cyklo pedi – Allt jag vet om cykling är det med cykelentusiastens inkännande nickningar jag ackompanjerar bladvändandet. Visserligen är Johan Tell en långt mer erfaren och hängiven cyklist än undertecknad, men i hans bok kan jag spåra samma entusiasm och glädje över att gränsla ramen och känna sig fullständigt fri.

För Johan Tell handlar cykling i första hans om att utforska världen. Oberoende om han i sadeln på sin landsvägscykel utforskar Andalusien eller hemmaknutarna, kännetecknas färden av en stillsam förundran över förändringarna i landskapet. På en cykel befinner sig Johan Tell nära naturen.

Dofterna, färgschatteringarna eller ojämnheterna i det knöliga kullerstensunderlaget är aldrig så påtagliga som när han trampar genom ett vårlandskap. Det är mannen och naturen i en helig endräkt, en solitär andaktsstund som endast ekrarnas vinande ledsagar.

Författaren och cykelentusiasten Johan Tell
Johan Tell är cykelentusiast och skribent. Författaren och cykelentusiasten Johan Tell Bild: Norstedts/ Göran Segeholm Johan Tell,cykling,cyklar,Tillverkning av motorcyklar och cyklar,cykelsport

Att cykla är nödvändigt

Johan Tell cyklar långt och länge. Samtidigt som kilometrarna avverkas pågår en inre resa fri från vardagens krav och stress. Det finns något meditativt över cyklandet och samtidigt något vackert, och då tänker jag inte på klädsel eller vackert böjda cykelramar, utan själva rörelsen som i bästa fall är jämn och harmonisk.
Också jag gillar att cykla snyggt, att behärska tempo och växlingar så att resan blir jämn. Det får gärna gå fort, men ett hetsigt rivande är inget för mig.

Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste man hålla sig i rörelse.― Albert Einstein

Entusiasm och bredd

Att skriva en encyklopedisk – låt vara lätthållen bok om cykling – innebär att man inte kan begränsa sig till cyklandets väsen. Johan Tell skriver naturligtvis också om hälsoaspekter, om utrustning och om böcker (Tre män på velociped), sånger (Bicycle Race, Tour de France) och filmer (Il postino, Cykletjuven m.fl.) där cyklingen står i fokus.

Cyklister
Cyklister av äldre årgång Cyklister Bild: Yle retro

Dessutom berättar han om legendariska tävlingscyklister och lika legendariska cykelmodeller och deras fabrikanter som för länge sedan slängt in handduken, när produktionen i ett asiatiskt låglöneland visat sig vara betydligt billigare.

Johan Tell har skrivit en bok om cykling
Allt du behöver veta om cykling. Johan Tell har skrivit en bok om cykling Bild: Norstedts Förlag cyklar,cykling,cykelsport,motionsidrott,Johan Tell,facklitteratur

Men Johan Tell skriver också om alla de entusiaster som vägrar ge slaget förlorat och som besitter en orubblig tro på hantverkskunnandet, om det så gäller lädersadlar, precisionsväxlar eller handbyggda och ytterst exklusiva ramar från den norditalienska orten Caldonazzo.

Johan Tells reportageresor till Italien, England och USA genomsyras av en nyfikenhet och entusiasm och trots att jag själv är ganska ointresserad av utrustning och olika cykelmodeller, märker jag att jag fort börjar drömma om ett fartmonster med tung utväxling och en ram som är både smidig och lätt.

Livet är som en tioväxlad cykel. De flesta av oss har växlar vi aldrig använder.― Snobben, tecknad hund

Ett omättligt behov

Enligt en vedertagen ekvation kan en cyklist alltid äga ytterligare en cykel förutom dem han redan har i sitt garage. Jag har tre cyklar: alla dugliga trotjänare av äldre modell. Men visst! Det finns plats för fler tänker jag och lovar mig själv att hålla upp ögonen för en landvägscykel av äldre modell. På den punkten är jag nämligen traditionalist.

Jag ska själv kunna reparera cykeln. Navväxlar är inget för mig. De är opålitliga, okänsliga och omöjliga att reparera, om du frågar mig. Inga hybridcyklar ska det heller vara, utan hederliga trotjänare från 70 eller 80-talet med smäckra stålramar och en viss bedräglig ödmjukhet.

Cykel från 70-talet.
En av mina cyklar, en KTM från 70-talet. Cykel från 70-talet. Bild: Yle/Petter Lindberg cykel,cykling,motion

Johan Tell ger svar på de flesta frågorna som har att göra med cykling. De initierade reportagen och de avskalade illustrationerna gör läsningen njutbar. De små utvikningarna om hur cykeln bidrog till att inaveln minskade på landsbygden eller den korta texten om vissa cyklisters besynnerliga förkärlek för tweedkostymer, tillför boken den gnutta humor som cyklingen ibland verkar vara befriad ifrån, när det trampandet reducerats till kalorier, kilometrar och korrekt klädsel.

Den fällan undviker Johan Tell galant. Han förmår vara både underhållande, sakkunnig och inspirerande på samma gång. Det är bara att instämma i Johan Tells ord om att ”cykeln är en sann glädjemaskin” och sedan börja längta efter följande cykeltur.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje