Hoppa till huvudinnehåll

"Mina vänner kallade mig mensprinsessan"

Kvinna i blå jacka står framför en grönskande buske.
- Mens är större än bara en hälsofråga, säger Anna Malmi. Kvinna i blå jacka står framför en grönskande buske. Bild: Yle/ Michaela Rosenback anna malmi

I Kenya är mensskydd en lyxprodukt. Många kvinnor använder i stället bitar av madrasser, mattor eller strumpor för att stoppa blodet. - Att behöva använda produkter som kan orsaka infektioner eller att vara tvungen att sälja sin kropp för att få resurser att köpa bindor känns helt oacceptabelt, säger Anna Malmi som åkte till Kenya för att intervjua unga tjejer om detta tabubelagda ämne.

- Mens är så naturligt, det är något alla tjejer och kvinnor har. Därför känns det som en självklarhet att man ska kunna leva som vanligt också när man har mens.

Anna Malmi har studerat socialpolitik och samhällsvetenskap. Som en del av sin magisteruppsats åkte hon till Kenya för att intervjua unga kvinnor om mens.

- Mens är tabu i Kenya. Det är en kvinnogrej, man talar inte om det och det är något du ska hålla för dig själv. Speciellt de tjejer som bor enbart med sina pappor eller bröder har väldigt svårt att kommunicera om mens och får sällan tillgång till sanitetsprodukter. Många tvingas till och med ha ett sexuellt förhållande med en äldre man som sedan ger dem pengar eller tamponger som gåva.

En av tjejerna som jag skulle intervjua kunde jag inte träffa eftersom hon hade dött precis innan på grund av en osäker abort.― Anna Malmi

För Anna är mensprojektet en hjärtesak av flera olika orsaker.

- Dels av personliga anledningar. Jag har alltid haft väldigt kraftig mens och hamnat i många situationer där jag lämnat mina blodavtryck på offentliga platser även om jag varit skyddad. Mina vänner brukade kalla mig för mensprinsessan. Dels så har jag alltid känt att vi behöver ändra på skammen man känner om man till exempel har fått en blodfläck eller det på något annat sätt blir offentligt att man har mens.

Varför ska du få bindor när din mamma klarar sig utan?

Anna berättar att det för många familjer i Kenya är en omöjlighet att förse flickorna med mensskydd eftersom budgeten inte tillåter det. I proportion till lönerna blir det en för stor utgift varje månad.

- Man måste ju äta också, konstaterar Anna.

Men alltid handlar det inte bara om pengar.

- Att tjejerna inte får bindor och tamponger handlar inte alltid bara om brist på resurser utan också hur man kulturellt prioriterar och värderar. Många har fått höra ”Din mamma och mormor klarade sig utmärkt utan bindor och det gör du också”.

Hon fortsätter:

- Sexualitet är något som påverkar oss alla och att få barn är kanske det viktigaste attributet som är associerat med kvinnors identitet och kropp. Så man skulle kunna tro att det är en angelägen del av alla länders socialpolitik, men så är det verkligen inte om man till exempel tittar på alla osäkra aborter som utförs.

Under sin vistelse i Kenya blev följderna av osäkra aborter väldigt klara för Anna.

- En av tjejerna som jag skulle intervjua kunde jag inte träffa eftersom hon hade dött precis innan på grund av en osäker abort. Den känslan är svår att beskriva. Det gör verkligen ont. Det är också lite därför jag vill prata om det här. Vi behöver uppmärksamma den här situationen och det här ämnet.

Menskoppen ger frihet

Totalt intervjuade Anna över 40 unga flickor. Många berättade att de använder blad eller strumpor för att försöka stoppa blodet men att de ofta misslyckas.

- Vi vet ju att ett blad inte fungerar, det blir fläckar, börjar lukta och alla andra får veta att du har mens. Och då kommer skammen in, killarna kanske börjar retas. Flickorna kanske slutar gå till skolan. Sedan finns det heller inget ställe där man kan slänga bindor eller tamponger även om man skulle ha sådana. Man kan ju inte kasta dem direkt på marken, säger Anna.

De unga kvinnorna som är med i Annas avhandling fick också chansen att prova på hur det är att använda en menskopp.

- Menskoppen ger en frihet. Man kan röra på sig utan att vara rädd för att det läcker och dessutom finns inte den ekonomiska stressen där varje månad.

Anna hoppas att menskoppen ska bli en räddning för många kvinnor i Kenya och runtom i världen. Hon försöker fokusera på det positiva, trots att situationen i dag är långt ifrån ideal.

- Det är jobbigt att se den realitet de här tjejerna lever i, men samtidigt finns det också en enormt stark vilja att fortsätta skolan, bli självständig och ekonomiskt oberoende. De vill inte vara kvinnor på samma sätt som deras mammor kanske varit tvungna att vara. Och det kan man bara beundra. Om man alltid bara talar om offerrollen så kommer vi ingen vart, i stället måste vi tala om vad de här tjejerna faktiskt kan åstadkomma!

Nyligen publicerat - X3M