Hoppa till huvudinnehåll

Italien: Bankkris, skuldkris och politisk kris?

Italiens premiärminister intervjuas
Italiens premiärminister Matteo Renzi kämpar för sin politiska framtid. Italiens premiärminister intervjuas Bild: EPA/MATTEO BAZZI Italien,Matteo Renzi,italiens premiärminister

Den italienska banksektorn är i kris. Men bakom bankkrisen finns en ekonomi som inte fungerar. Situationen blir inte lättare av brexit, flyktingkrisen och den kommande folkomröstningen.

Det skakiga läget i den italienska ekonomin avspeglas också på banksektorn. Stagnerande tillväxt leder till konkurser som i sin tur leder till problem för bankerna.

Akut kris i banksektorn

Redan nu har italienska banker oreglerade krediter för 360 miljarder euro. Med oreglerade krediter menar man lån som inte har skötts på tre månader och där inget nytt avtal om skötseln har ingåtts.

I Italien är andelen oreglerade krediter betydligt högre än i de övriga stora ekonomierna inom eurozonen. När vanliga krediter blir oreglerade behöver bankerna ett tillskott av kapital.

Oreglerade krediter i Italien, Spanien, Frankrike och Tyskland
Oreglerade krediter i Italien, Spanien, Frankrike och Tyskland Bild: Yle banker,bankkris,krediter

Enligt IMF uppgår de oreglerade krediterna till 18 procent av hela lånestocken i de italienska bankerna. Problemet har funnits redan länge, men bankerna har lyckat gömma undan problemet.

Sedan 2014 har Europeiska centralbanken ansvar för övervakningen av de största bankerna i Europa. Den har blivit striktare och ECB har tvingat banker att öka sitt egna kapital för att täcka problemlånen.

Banken Monte dei Paschi di Siena är den italienska bank som är mest illa ute. Efter Storbritanniens brexitfolkomröstning har värdet på bankens aktier halverats.

Banken i fråga är förutom Italiens tredje största bank också världens äldsta fungerande bank. Risken är att en banks problem lätt sprider sig till andra banker då förtroendet sviker.

Italien vill ha undantag

Premiärminister Matteo Renzi har försökt få EU att godkänna statligt kapitaltillskott till krisdrabbade italienska banker. De övriga EU-länderna har varit kritiska eftersom det skulle strida mot bankunionens regler.

Världens äldsta fungerande bank är illa ute.
Banca Monte dei Paschi di Siena grundades år 1472. Världens äldsta fungerande bank är illa ute. Bild: EPA/MATTIA SEDDA banker,bankkris,krediter,kreditvärderingar,Italien

Enligt de nya reglerna är det investerarna som i första hand ska stå för förlusterna, inte skattebetalarna. Men Renzi ville ha ett undantag när det gällde Italien.

Orsaken är att italienska bankobligationer till stor del ägs av ”vanliga människor” som tillhör medelklassen. De riskerar mista alla sina besparingar i fall någon bank går omkull.

Mer än hundra tusen småsparare miste sina placeringar under fjolåret i fyra små banker sanerades. Hittills har det rapporterats om två fall av självmord då investerare har förlorat sina pengar.

De små bankernas förlovade land?

Ett stort problem är att det italienska banksystemet är så splittrat och decentraliserat. De flesta banker är små sparbanker eller kooperativa banker. De är dessutom starkt knutna till lokala företag. Kriser i företagen återspeglas i bankerna och vice versa.

De italienska bankerna har dessutom en relativt ensidig verksamhet. De har närmast sysslat med inlåning och utlåning och de har inte sökt nya inkomstkällor, som till exempel placeringsrådgivning.

Lönsamheten lider i en situation då räntan ligger nära noll. De italienska bankernas lönsamhet har varit den sämsta i Europa redan långt innan den akuta krisen.

En orsak är att banksektorn i Italien har betydligt fler anställda än de flesta andra EU-länder och det samma gäller för antalet bankkontor. Enligt OECD har Italien fler bankkontor än pizzerior.

Premiärminister Matteo Renzis regering försöker reformera det gammalmodiga italienska banksystemet, men kritiker påpekar att reformerna borde ha inletts redan för fem till tio år sedan.

Sommarrean har börjat i Italien
Sommarrean inleddes i början av juli. Sommarrean har börjat i Italien Bild: EPA/CLAUDIO PERI ekonomi,realisation,Italien

IMF ser problem

Den italienska bankkrisen är intimt förknippad med problem i hela den italienska ekonomin. Och det finns ingen snabb ljusning i sikte. Internationella valutafonden, IMF varnar för att den italienska ekonomins kräftgång kan fortsätta till medlet av 2020-talet.

Det betyder att det kan ta nästan två decennier för den italienska ekonomin att komma till samma nivå den var på före finanskrisen 2007-2008. De övriga euroländernas ekonomier väntas då vara 20-25 procent större än i början finanskrisen.

Valutafonden tar upp den sårbara situationen i den italienska ekonomin i en landrapport som publicerades tidigare i veckan. Trots att IMF ser många ljusa tecken i Italien finns fortfarande en hel del problem:

- Produktiviteten och investeringstillväxten är låg; arbetslösheten är fortfarande över 11 procent, med betydligt högre siffror i vissa regioner och bland unga; bankernas balanser är pressade av stora mängder oreglerade krediter och långt utdragna juridiska processer; den offentliga skulden har stigit till 133 procent av BNP, en nivå som begränsar utrymmet för att reagera på chocker, skriver IMF i rapporten.

Efter flera år av negativ tillväxt (bruttonationalprodukten minskade) började den italienska ekonomin att växa i fjol. Tillväxten var 0,8 procent under 2015 och IMF räknar med att ekonomin växer år 2016 med 1,1 procent och år 2017 med 1,3 procent.

Totalproduktionen i fyra EU-länder 2007-2025
Totalproduktionen i fyra EU-länder 2007-2025 Bild: Yle bruttonationalprodukt,ekonomisk tillväxt

Under det kommande decenniet väntas den italienska ekonomin växa betydligt långsammare än de andra stora ekonomierna inom eurozonen.

Den låga tillväxten har stora konsekvenser för ekonomin. Arbetslösheten förblir på en hög nivå och det blir svårt att minska den. Med låg tillväxt kan också den finansiella stabiliteten rubbas och företagens balansräkningar blir pressade.

Italiens ekonomi
2015 2016 2017
BNP, förändring,% 0,8 1,1 1,3
Inflation 0,1 0,0 0,7
Arbetslöshet i % 11,9 11,4 10,9

Efter 2010 har investeringarna minskat dramatiskt. Minskningen har varit lika snabb som i Spanien, men där skedde an vändning 2013 då investeringarna ökade mera än i Italien.

Den låga investeringsnivån är vid sidan av den låga produktiviteten en av förklaringarna till varför tillväxtutsikterna på längre sikt är så negativa.

Låg produktivitet

Italiens produktivitetstillväxt har under de senaste 30 åren varit en av de lägsta bland de utvecklade länderna, sämre än Spaniens och Greklands.

Inom industriproduktionen har produktiviteten stigit snabbt efter 2009, men samtidigt har den sjunkit inom tjänsteproduktionen. Det här är ett problem, eftersom servicenäringen står för nästan tre fjärdedelar av förädlingsvärdet i den italienska ekonomin, medan industrin står för mindre än en fjärdedel.

Arbetslösheten fortsätter att sjunka långsamt och var i slutet av fjolåret 11,7 procent. Men långtidsarbetslösa utgör nästan 60 procent av arbetslösheten. Ungdomsarbetslösheten är 35 procent.

Italiens konkurrenskraft har försämrats på grund av den låga produktivitetstillväxten och stigande arbetskraftskostnader.

Premiärminister Matteo Renzi i italiensk tv den 9 september 2014
Premiärminister Matteo Renzi. Premiärminister Matteo Renzi i italiensk tv den 9 september 2014 Bild: EPA/ALESSANDRO DI MEO matteo renzi

IMF vill ha reformer

Valutafonden efterlyser sin vana trogen strukturella reformer. IMF berömmer Matteo Renzis center-vänsterregering för att den tagit itu med reformarbetet. Reformer genomförs på arbetsmarknaden som försämrar arbetstagarnas rättigheter och fördelar.

Bland annat minskar arbetsgivarnas ansvar vid uppsägningar, det ska bli lättare att övervaka anställda elektroniskt och lättare att använda tillfällig arbetskraft. Avsikten är att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden och via den få fler att söka jobb.

Renzi har reformplaner för nästan alla sektorer: institutioner, förvaltningen, budgetprocessen, arbetsmarknaden och banksektorn. Men IMF vill ha mera, bland annat ett nytt löneförhandlingssystem, ny konkurrenslagstiftning, ny lagstiftning för att hantera oreglerade krediter.

Enorm statsskuld

Den offentliga skulden i Italien är den näst största i eurozonen, 133 procent av BNP (Greklands skuld är 184 procent av BNP). Skulden var kring 100 procent både då euron infördes och strax före finanskrisen.

Efter det har skuldandelen vuxit. Så har det gått även för Frankrike och Spanien, men Tyskland har efter 2010 pressat ner sin skuldandel till under 80 procent av BNP.

Offentlig skuld i Italien, Spanien, Frankrike och Tyskland
Offentlig skuld i Italien, Spanien, Frankrike och Tyskland Bild: Yle skuldsättning,skuldkriser,offentlig skuldsättning,skuldkris

För att Italiens ekonomi ska börja växa borde regeringen bedriva en aktiv stimulerande finanspolitik. Det skulle innebära högre offentliga utgifter och/eller lägre skatter. Men en sådan politik förvärrar lätt skuldbördan ytterligare.

Samtidigt borde Italien minska sin skuldandel för att så småningom börja närma sig den maximala gräns för skuldandelen som gäller inom eurozonen, det vill säga 80 procent.

Regeringen bedriver i år en lindrigt expansiv finanspolitik, men den kommer inte att räcka till för att rivstarta ekonomin.

Renzis politiska framtid på spel

Bankkrisen hotar bli ett politiskt problem för Renzi då han i oktober ska försöka få igenom en konstitutionsändring i en folkomröstning. Därför kan alla försök att lösa bankernas problem skjutas upp till efter folkomröstningen.

Avsikten är att ändra det politiska systemet genom att minska senatens makt i förhållande till parlamentets andra kammare. Meningen är att den politiska processen ska bli smidigare.

Renzis politiska framtid beror till stor del på hur han lyckas hantera bankkrisen och den allt värre flyktingkrisen. Tiotusentals flyktingar har kommit till Italien från Nordafrika. De utgör en både ekonomisk och humanitär börda för Italien. Populistiska partier vädrar morgonluft och flåsar Renzi i nacken.

Källor: Bank of Italy, IMF, Financial Times, The Economist, The Guardian, The Wall Street Journal

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes