Hoppa till huvudinnehåll

Li Andersson: Finland och EU borde ställa hårdare krav på Erdogan

Li Andersson, 2014.
Finland har inte utmärkt sig som ett land som är särskilt politisk i sin utrikespolitik, men det finns utrymme för en mer konsekvent utrikespolitisk linje, anser Vänsterförbundets ordförande Li Andersson. Li Andersson, 2014. Bild: All Over Press Li Andersson,Vänsterförbundet,politik

Vänsterförbundets ordförande Li Andersson önskar att EU och Finlands utrikespolitiska ledning omvärderar sitt kritiklösa förhållningssätt till Turkiets nuvarande ledning.

Andersson anser att Finlands utrikespolitiska ledning borde sluta sig till kritiken framförd bland annat av Frankrikes och Österrikes utrikesministrar som nu offentligt uttryckt oro för Erdogans auktoritära linje.

- Om man vill göra fortsatt samarbete med Turkiet borde man tydligt kräva att Erdogan respekterar rättsstatsprinciperna och mänskliga rättigheter också i sitt eget land. Det här har man nog inte egentligen lyft fram överhuvudtaget, säger hon.

Andersson säger att Vänsterförbundet gång på gång försökt väcka diskussion om utvecklingen i Turkiet och hittills har försöken besvarats främst med tystnad.

Exempelvis flyktingavtalet mellan EU och Turkiet har enligt henne inte just skapat någon politisk debatt i Finland.

- Det är fel av EU att kompromissa om sådana värderingar som varit helt centrala för unionen, så som rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, för att komma överens om flyktingavtalet.

Flyktingavtalet skapar oro för mänskliga rättigheter

EU har hittills varit väldigt försiktig med att kritisera Turkiets människorättskränkningar och begränsande av yttrandefriheten. Detta på grund av de pågående förhandlingarna om visumfrihet och landets medlemskap i Europeiska unionen.

Li Andersson anser inte att ett EU-medlemskap är aktuellt för landet i det här läget.

- Jag besökte själv Turkiet i februari och mötte representanter från flera kurdiska organisationer. Representanterna sade att de alltid stött ett turkiskt EU-medlemskap, eftersom man antagit att det skulle leda till en positiv utveckling i Turkiet. Men förhandlingarna om flyktingförhandlingarna har nu lett till att man tappat tron då EU inte varit tydligare i sin politik gentemot Turkiets nuvarande regim.

På grund av avtalet kommer knappt några flyktingar från Turkiet till Grekland, eftersom Turkiet har stoppat människosmugglarna och stängt västra Balkanrutten.

Avtalet har väckt många frågor om mänskliga rättigheter i fruktan om att Turkiet inte garanterar flyktingarna det skydd som FN:s flyktingkonvention ger dem rätt till.

”Utöva påtryckningar”

I veckan samlas EU:s utrikesministrar för att diskutera hur senaste tidens händelser, bland annat den misslyckade kuppen i helgen som resulterade i 300 dödsoffer samt 6 000 gripna oliktänkare, kommer att påverka förhandlingarna och landets relationer med unionen.

Här tycker Andersson det borde finnas utrymme för en mer konsekvent utrikespolitisk linje också i Finland.

- När man säger att vår utrikespolitiska linje baserar sig på respekt för mänskliga rättigheter och befrämjande av demokrati i hela världen, då borde det här också synas i det internationella samarbetet och den realpolitik man för, säger hon.

Om EU vill samarbeta med Turkiet borde unionen utöva påtryckningar för att landet ska förbättra sitt styre, anser Andersson.

- Man måste komma ihåg att Turkiet är ett Natoland och man har stärkt EU-samarbetet under de senaste åren. Så länge som Turkiet är en del av det här samarbetet och det internationella samfundet, då har man också en möjlighet att påverka politiskt och på hög nivå.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes