Hoppa till huvudinnehåll

Tio år senare är Östersundom fortfarande en ickegodkänd generalplan

I framtiden kan Östersundom vara mycket mera än det här. Östersundom Bild: YLE/Josefine Klemets östersundom

För tio år sedan påbörjades processen att göra Östersundom till en del av Helsingfors. Stadsdelen ska få närmare 70 000 nya invånare och en spårförbindelse – men inte än.

Den här artikeln är en del av en satsning där Yle Östnyland och Yle Huvudstadsregionen går igenom händelserna för tio år sedan, då Helsingfors meddelade att staden vill annektera en bit av Sibbo. Läs även intervjuerna med den främste experten på annekteringen, Ralf Wadenström, och med dåvarande ordförande för kommunstyrelsen Christel Liljeström.

Det har gått tio år sedan planerna på att Östersundom skulle bli en del av Helsingfors uppstod. Men fortfarande är stadsdelen en del av framtiden och inte nutiden. Planeringen har pågått länge, och än så länge har varken hus- eller metrobygget tagit fart. Men en ändring sker då generalplanen för området blir klar.

Tio år är en lång tid, det borde inte få ta så här länge.― Ari Karjalainen

Ari Karjalainen är chef för områdesbyggprojektet på stadskansliet i Helsingfors, och han säger att det har varit en lång process.

- Tio år är en lång tid, det borde inte få ta så här länge. Fem år borde räcka.

Och processen är inte ännu klar. Generalplanen, som Helsingfors, Sibbo och Vanda gör tillsammans är ännu under arbete.

För att byggarbetena ska kunna komma i gång behövs generalplanen. Den behövs för att byggarbetena ska kunna inledas på 2020-talet.

Tyvärr så tar byråkratin väldigt mycket tid i Finland.― Ari Karjalainen

Orsakerna till att arbetet med generalplanen har tagit så länge är enligt Karjalainen byråkratin.

- Tyvärr så tar byråkratin väldigt mycket tid i Finland, och det gör processen långsammare. Besvärstiden fördröjer också projektet.

Enligt Karjalainen bör generalplanen bli färdi för att den nya business som utvecklas på området ska kunna byggas. Det pågår ändå många bostadsbyggen runtom i Helsingfors, påpekar Karjalainen, och därför är det inte så bråttom med bostäderna i området.

Naturområdet den stora tidsboven

Naturområdet Natura är ett av tvistemålen i arbetet med generalplanen. Det har förekommit många motstridiga åsikter. I fjol lades ett förslag till en generalplan fram, men det gick inte igenom, just på grund av Natura-området.

- Inkommande vår kommer den nya generalplanen till påseende, och den är gjord så att den borde gå igenom också med tanke på Natura-området, säger Ilkka Laine, projektchef för Östersundom på stadsplaneringskontoret i Helsingfors.

Vi är mycket efter den ursprungliga tidtabellen.― Ilkka Lainen

Efter det ska generalplanen ännu behandlas, och ett slutgiltigt beslut väntas i början av år 2018.

- Vi är mycket efter den ursprungliga tidtabellen. Vi kunde inte i början avgöra hur stor roll Natura-området skulle få.

Att generalplanen ska vara klar om ungefär två år betyder ändå inte att byggnadsarbetet kommer att påbörjas direkt. Under de närmaste åren kommer det alltså inte att hända någonting med området.

- Om det kommer in besvär under besvärstiden så ska de behandlas, och det kan ta mellan ett och tre år.

Metron kommer metron går

Östmetron kommer att börja byggas tidigast år 2025, och vara färdig runt 2040. En del av metron ska gå ovanpå jorden, medan andra delar går under jorden.

Före det ska stadsdelen ta fart, och på 2020-talet ska den Östersundom enligt generalplanen vara en ekologibetonad stadsdel med närmare 70 000 invånare.

Det finns också en så kallad Smart and clean-vision för området, som i praktiken betyder att stadsdelen kommer att vara en föregångare för miljön, med bland annat energianvändning och avfallshantering.

Dessutom kan det komma upp till 30 000 arbetsplatser till området.

Stadsdelen ska få en spårförbindelse, som är en förlängning av den nuvarande helsingforsmetron, alternativt en snabbspårvägsförbindelse.

Artikeln uppdaterad den 19.7.2016 kl. 13:57 med ett förtydligande om att det gått tio år sedan planerna på att annektera Östersundom från Sibbo uppstod.

Läs mera:

När delar av Sibbo försvann - det började med en lunch

När Helsingfors planer på att annektera delar av sydvästra Sibbo först sattes i verket år 2006 var Christel Liljeström kommunstyrelsens ordförande i Sibbo. Hon var mitt i händelsernas centrum.

Läs också

  • "Äktenskapet ett förbund mellan man och kvinna"

    Kyrkoherde Daniel Norrback tänker inte viga samkönade.

    I Österbotten anser de allra flesta prästerna att kyrkolagen ska bestå, alltså att samkönade inte ska få vigas kyrkligt. Daniel Norrback är tf kyrkoherde i Kristinestads svenska församling och säger nej till att viga homosexuella i kyrkan.

  • Varför angår dödsstraffet oss?

    Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?

    Författaren Lars Åke Augustsson såg sin vän Willie Trottie få en dödande injektion i Huntsville i Texas, tjugoett år efter dödsdomen för dubbelmord. Däremot blev Anthony Graves frigiven efter att ha varit dödsdömd i aderton år. Och Lars Åke var med på trädgårdsfesten när Anthony återförenades med sin familj. Brottslingar ska straffas, men dödsstraffet är ett svek mot själva livet, tycker Lars Åke Augustsson

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen