Hoppa till huvudinnehåll

Analys: Illusion att Erdoğan går stark ur kuppen

På İstiklal Caddesi i Istanbul.
På İstiklal Caddesi i Istanbul på onsdagen. På İstiklal Caddesi i Istanbul. Bild: EPA/SEDAT SUNA militärkuppförsöket i Turkiet 2016,Turkiet,Istanbul,Istiklal

Regeringsmotståndarna i Turkiet lägger locket på efter helgens kuppförsök medan anhängarna till president Recep Tayyip Erdoğan är desto mer högljudda. Samtidigt har utvecklingen i landet länge varit mörk och Erdoğan är mycket svagare än vad det kanske ser ut som, säger Turkietkännare till Svenska Yle.

Att ett försök till statskupp ägt rum i Turkiet är svårt att förstå, enligt Christer Fridén, journalist vid Sveriges Radio som är på plats i Istanbul. Fridén jämför stämningen med en karneval.

– Det är lite lustigt på något sätt. Många människor går på olika sätt klädda i den röd-vita turkiska flaggan och den hänger ner från en massa husfasader och folk sjunger och dansar, säger Fridén.

Det var den 15 juli som en fraktion inom militären försökte ta över makten genom en statskupp – en överraskning för många. Men kuppen är i sig ingen isolerad händelse utan ett led i en mycket längre kedja. Det säger Svante E. Cornell, som är chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm.

– Jag ser kuppen som en del av sönderfallet av den turkiska staten. Även om Erdoğan ser ut att gå starkare ur den här kuppen, tror jag att det bara är väldigt kortsiktigt. Han är ganska starkt försvagad och har varit mycket svagare än han ser ut rent publikt, säger Cornell.

President Recep Tayyip Erdoğan leder det turkiska säkerhetsrådets möte i Ankara.
President Recep Tayyip Erdoğan ledde det turkiska säkerhetsrådets möte i Ankara på onsdagen. President Recep Tayyip Erdoğan leder det turkiska säkerhetsrådets möte i Ankara. Bild: EPA Recep Tayyip Erdogan,Turkiet

– Det är Erdoğans egen politik och egna försök att nå ett enmansstyre i Turkiet som skapat en situation där institutioner försvagats så mycket att detta blir ens ett tänkbart och genomförbart sätt att bete sig.

Tvingades tidigarelägga kuppen

Cornell berättar att det främsta skälet till att kuppen i slutändan misslyckades var att de som genomförde den egentligen hade tänkt vänta. Men när deras planer avslöjades blev de tvungna att forcera.

– Det var främst på grund av att en lista över personer som skulle avskedas och arresteras från militären läckte till kuppmakarna. Det gjorde att kuppen som skulle ha ägt rum ett par veckor senare tvingades tidigareläggas.

Under kvällen den 15 juli snappade den nationella underrättelseorganisationen också upp att konstiga saker var på gång inom militären.

– Det gjorde att kuppen, som jag förstår skulle ha ägt rum klockan tre på natten, i stället fick sättas igång sent på kvällen. Och därför var koordinationen mellan kuppmakarna ganska dålig, säger Cornell.

Den bristfälliga kommunikationen berodde i sin tur på att kuppen inte ägde rum i kommandokedjan och att militärledningen inte var inblandad i den, menar Cornell.

– Därför var kuppen tvungen att planeras för att utföras i hemlighet.

Turkiska fiskare i Bosporen demonstrerar mot kuppförsöket.
Fiskare i Bosporen markerar lojalitet med Erdoğan. Turkiska fiskare i Bosporen demonstrerar mot kuppförsöket. Bild: EPA/DENIZ TOPRAK Turkiet,militärkuppförsöket i Turkiet 2016,Istanbul

Inte svårt göra kupp

Trots att kuppförsöket fick tidigareläggas bedömer Cornell att kuppmakarna var ganska nära att verkligen lyckas.

– De lyckades nästan fånga Erdoğan. De kom bara en timme för sent till hans hotell i Marmaris. Vad som hade hänt om han var där kan vi bara gissa.

Mycket kring händelseförloppet under söndag natt är fortfarande oklart. Men det verkar som att en stor del generaler och amiraler anslöt sig till en kupp som de nödvändigtvis inte var med och planerade, säger Cornell.

– Det som egentligen räddade Erdoğan var att den första arméns chef som kontrollerar Istanbul förklarade sig lojal till honom och hjälpte honom att transportera sig från Marmaris till Istanbul. Hade bara den generalen anslutit sig till kuppen hade den lyckats.

Att göra en kupp är i sig inte så svårt, tillägger Cornell.

– Det som är svårare är vad man gör efter att man lyckats bli av med en president. Hur hanterar man landet, hur hanterar man ekonomin, turismen, landets internationella relationer? Hade det blivit inbördeskrig och så vidare? Alla de frågorna kommer vi aldrig att få svar på, säger Cornell.

Avstyrde militärkupp – genomförde civilkupp

Erdoğan reagerade på kuppförsöket, enligt Cornell, som man kunnat förvänta sig, nämligen med enorma utrensningar.

Tiotusentals har antingen avskedats eller gripits. Erdoğan utnyttjar självklart den här situationen för att göra sig av med sina ärkefiender, menar Cornell.

– Vi ser en mycket omfattande repression som kommer att börja och som naturligtvis bara kan försvaga staten. Turkiet är ett land som i över 60 år haft en någorlunda fungerande demokrati med ett relativt utvecklat civilsamhälle. Och att försöka klämma in befolkningen i ett enmansstyre har jag svårt att se hur det skulle fungera på lång sikt. Vi kommer att se en repression som möjligen föder nya våldsamheter och oroligheter.

Cornell tror också att antalet gripna kommer att öka. Under militärkuppen 1980 greps till exempel ännu fler människor än vad vi nu har sett.

– Egentligen kan man säga att Erdoğan lyckats avstyra en militärkupp men istället genomfört en civilkupp mot andra delar av den turkiska staten.

Akademiker förbjuds att resa

På onsdagen meddelade också de turkiska myndigheterna att alla akademiker förbjuds att resa utomlands. Cornell tror att många akademiker och journalister kommer att få besök av polisen.

– Dels handlar det om att tysta kritiken både internt och externt. Dels handlar det om att utplåna dissidenter och anhängare till predikanten Fethullah Gülen som man anklagar för att ligga bakom kuppen. Det cirkulerar redan listor på vilka akademiker och journalister som kommer gripas, säger Cornell.

Turkiska advokater i Istanbul protesterar mot kuppförsöket. "Förrädare" står det på plakatet.
Erdoğan-lojala jurister demonstrerar i Istanbul mot kuppförsöket. "Förrädare" står det på plakatet. Turkiska advokater i Istanbul protesterar mot kuppförsöket. "Förrädare" står det på plakatet. Bild: EPA/CEM TURKEL Turkiet,militärkuppförsöket i Turkiet 2016,demonstrationer,Istanbul

Sveriges Radios Christer Fridén håller med och säger att man till och med talar om de gripna som terrorister och en cancer.

– Man vill rycka upp den från roten som en regeringstjänsteman uttryckte det häromdagen, säger Fridén.

Staten kommer misskötas

Men de enorma utrensningarna innebär också en risk för det turkiska samhället i sig. Fridén säger att det framför allt är säkerhetstjänsten som inte fungerar i dagsläget.

– Det som lidit mest skada är nog säkerhetstjänsten för att så många poliser och militärer har blivit av med sina jobb eller sitter bakom lås och bom. Det finns en viss oro att säkerhetstjänsten inte är full topp trim just nu.

Hur kan ett samhälle fungera när så pass många avskedats och gripits?

– Det är en mycket bra fråga. Den krassa sanningen är att Erdoğans lojalister inte är så pass många i termen av utbildade och kapabla människor för att sköta den turkiska staten. Det betyder att staten kommer att fungera sämre än vad den gjort och personer med mycket sämre kvalifikationer kommer att gå in på de poster som blivit lediga, säger Svante E. Cornell.

Knappast iscensatt kupp

Frågan om vem som var hjärnan bakom helgens kuppförsök är fortfarande obesvarad. Erdoğan pekar utan tvivel ut ärkefienden Fethullah Gülen medan andra tror att presidenten själv iscensatt kuppen för att stärka sin makt. En teori som Cornell finner väldigt osannolik.

– Jag har ingen känsla av att det skulle vara ett skådespel. Att kuppen genomfördes så illa gör att vissa dragit den slutsatsen, men jag tror det finns väldigt logiska förklaringar till att kuppmakarna blev tvingade att agera innan de var beredda att agera. Jag tror inte de teorierna är särskilt trovärdiga.

Men debatten i Turkiet handlar i det stora hela om just vem som låg bakom kuppen, säger Christer Fridén på plats i Istanbul.

– Det är den regeringstrogna delen av befolkningen som yttrar sig mest nu. Den icke-regeringstrogna har inget utrymme att uttala sig i vare sig press, radio eller tv.

Det spända förhållandet mellan de regeringstrogna och motståndarna är påtaglig på de turkiska gatorna.

– Man kan säga att motståndarna ligger väldigt lågt, de gör inte mycket väsen av sig. Om man går ut och pratar med folk på gatan och frågar vad de egentligen tycker vill de som inte håller med Erdoğan överhuvudtaget inte säga någonting, medan de som är lojala gärna berättar om hur duktig och god presidenten är, säger Fridén.

Samma sak gäller inom oppositionspartierna i parlamentet som gick ut och fördömde kuppförsöket, enligt Fridén.

– Just nu är det lite impopulärt att bråka med Erdoğan.

Realistiskt att dödsstraffet återinförs

Ett eventuellt återinförande av dödsstraffet som Turkiet avskaffade 2004 har vid sidan om jakten på de skyldiga kuppmakarna också varit på tapeten de senaste dagarna.

Svante E. Cornell menar att man inte ska bli förvånad om Turkiet tar tillbaka dödsstraffet.

– Jag tror det är mycket realistiskt, men många observatörer tror det är osannolikt på grund av relationerna till Europa.

– Jag har en känsla av att en situation som denna är ett sekundärt problem för Erdoğan. Om han känner att det fyller en funktion för honom och vill statuera detta exempel och utföra hämnden mot kuppmakarna på det sättet så tror jag egentligen inte att några internationella protester skulle kunna stoppa det, säger Cornell.

Buss med gripna soldater anländer till domstol i Istanbul.
Gripna soldater fördes till domstol i Istanbul på onsdagen. Buss med gripna soldater anländer till domstol i Istanbul. Bild: EPA/SEDAT SUNA militärkuppförsöket i Turkiet 2016,Turkiet,Istanbul

Det går i dagens läge heller inte att prata om ett rättsväsende i Turkiet då till exempel domare från högsta domstolen tillhör de som gripits.

– Rättsväsendet är fullständigt politiserat. Det är inte möjligt att prata om ett självständigt rättsväsende. Det kommer bli rena, man kan nästan använda uttrycket stalinistiska, skådespel till rättegångar, säger Cornell.

Turbulent relation till väst att vänta

Vad är då konsekvenserna av statskuppen? Cornell bedömer att de på kort sikt är betydande.

– Med USA ser vi redan nu hur Erdoğan och den turkiska regeringen i praktiken anklagar USA för att ligga bakom kuppen i och med att Fethullah Gülen bor i Amerika. Den relationen kommer att förvärras och vi ser möjliga problem för basen Incirlik som USA använder mot Islamiska staten från södra Turkiet, säger Cornell.

Också relationen till EU står på spel.

– Jag ser inte att EU skulle bevilja någon visumfrihet för Turkiet efter detta och Erdoğans beteende. Det i sin tur gör att migrationsuppgörelsen riskerar att kollapsa, säger Cornell.

– Vi kommer antagligen se en period av mycket turbulenta relationer mellan Turkiet och västländerna i allmänhet.