Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnliga pionjärer i stan: "Män i bilar blockerade vägen när vi körde spårvagn"

Margit Tall är en av Finlands första kvinnliga spårvagnschaufförer.
Margit Tall är en av Finlands första kvinnliga spårvagnsförare. Margit Tall är en av Finlands första kvinnliga spårvagnschaufförer. Bild: Yle/Mira Myllyniemi tall

År 1939 trodde den 19-åriga Margit Tall att hon som kvinna aldrig skulle få sätta sig i spårvagnarnas förarsäten. Men när vinterkriget bröt ut fick hon kasta konduktörsväskan åt sidan och ta över männens jobb.

- Jag kunde inte förstå att det var sant att kvinnorna fick söka till spårvagnsförare, säger den nu 97-åriga Margit Tall.

Det sista avsnittet av vår serie Kvinnliga pionjärer i stan handlar om de första kvinnliga spårvagnsförarna i Helsingfors.

Anställde kvinnor under kriget - men bara tillfälligt

Officiellt anställdes den första kvinnliga spårvagnsföraren först 1966, men egentligen kunde man se kvinnliga spårvagnsförare redan 1939 då vinterkriget bröt ut.

Margit Tall som 18-åring.
Margit Tall var nitton år då hon fick börja köra spårvagn. På bilden är hon arton. Margit Tall som 18-åring. Bild: Yle/Mira Myllyniemi tall
Jag hade krafter på den tiden, jag var som en karl.

"Man var alldeles vimmelkantig"

När Margit Tall var nitton blev hon spårvagnskonduktör. Men när kriget började och de manliga spårvagnsförarna blev inkallade såg hon en lapp på väggen där det stod att de kvinnor som ville bli spårvagnsförare skulle skriva upp sitt namn på en lista.

- Man var alldeles vimmelkantig att hur kan det stämma. Men jag sökte som alla andra genast, och fick jobbet. Jag hade krafter på den tiden, jag var som en karl, säger Tall.

På 1930-talet var det ett fysiskt krävande jobb att köra spårvagn.

Ingen förarutbildning

När Tall och de andra kvinnorna ryckte in som spårvagnsförare var det inte aktuellt med någon vidare utbildning i yrket.

- Det var ju krig då och alarm hela tiden. Så egentligen var jag bara i hallen där trafikmästaren visade hur man drar upp, så att det var enda läran.

Och så fick ni börja köra?

- Utan vidare. Ut på linjen bara.

Jag har aldrig varit rädd för något.

Hur kändes det här?

- Jag har aldrig varit rädd för något.

Tall växte upp med bröder och säger att hon därför alltid har varit som en av pojkarna.

- Att slåss, det kan jag.

Sedan satte de där och smågrinade och hade så roligt när man fick stå där och vänta när de spärrade vägen.
Margit Talls familj.
Margit Tall umgicks mycket med två av sina tre bröder under sin uppväxt. Margit Talls familj. Bild: Yle/Mira Myllyniemi tall,Tallink

Hängde ut genom dörren för att se hållplatserna i mörkret

Spårvagnarna körde passagerare som vanligt, trots att det var krig. Men det var ingen lätt uppgift.

Jag måste hänga ut genom dörren för att se hållplatsen.

Under vinterkriget fick de inte köra när det var mörkt, men under fortsättningskriget körde de också på kvällarna.

- Man såg inget. En gång hamnade jag på Kottby-linjen och jag såg inte ens var hållplatserna var. Jag måste hänga ut genom dörren för att se hållplatsen.

Spårvagn i helsingfors 1937
Spårvagnarna var tunga att köra på 1930-talet. Bilden är från 1937. Spårvagn i helsingfors 1937 Bild: YLE videostill arkivet 1937
Jag skulle ha velat ge en örfil åt dem.

Män i bilar stannade framför spårvagnen

Jämställdhet mellan könen var inget som hon tänkte på som ung. Men hon upplevde flera gånger att hon blev orättvist behandlad för att hon var kvinna.

- Bilarna gjorde harm åt flickorna när de körde över spårvägen och såg att det var en kvinna som körde. Sedan satte de där och smågrinade och hade så roligt när man fick stå där och vänta när de spärrade vägen.

Hur kändes det här?

- Jag skulle ha velat ge en örfil åt dem, säger Tall.

Alla skrattade åt honom när de såg att det var en flicka som körde honom.

Hon gjorde allt som de manliga förarna hade gjort, men ändå tyckte männen att det inte var ett passande yrke för kvinnor.

- Jag körde till exempel plogvagn. Stackars den plogföraren som fick sitta bakom mig, säger jag bara. Alla skrattade åt honom när de såg att det var en flicka som körde honom.

Kvinnlig spårvagnschaufför på 4:an, Yle Arkivet 1968
Först 1966 anställdes den första kvinnliga spårvagnsföraren. Bilden är från 1968. Kvinnlig spårvagnschaufför på 4:an, Yle Arkivet 1968 Bild: Yle Arkivet kvinnlig spårvagnschaufför

Manlig bilförare orsakade krock och skyllde på henne

Men åtminstone poliserna behandlade henne som vilken förare som helst. Tall var med om en krock under sin tid som spårvagnsförare, men det var den manliga bilföraren som orsakade krocken.

- När han såg att jag var en flicka så skrek han och anklagade mig för att jag körde dåligt och att det var jag som hade kört på honom.

Polisen tog fram sitt kort och visade att han var polis och sade till bilföraren att han skulle köra bort bilen så att flickan får köra vidare.

Det som mannen inte visste var att hon hade en civilklädd polis som passagerare.

- Polisen tog fram sitt kort och visade att han var polis och sade till bilföraren att han skulle köra bort bilen så att flickan får köra vidare. Då blev bilföraren tyst.

En kvinna säljer biljetter på en spårvagn.
År 1917 anställs de första kvinnliga konduktörerna, det här eftersom deras lönekrav inte var så höga. En kvinna säljer biljetter på en spårvagn. Bild: Yle biljettförsäljerska

Fick inte fortsätta efter kriget

Men som sagt, jämställdhet mellan könen var inget hon tänkte på som ung. Så när kriget tog slut, ifrågasatte hon inte ens det att kvinnorna inte fick fortsätta som spårvagnsförare.

- Man fick automatiskt ta tillbaka konduktörsväskan.

Hur kändes det att inte få fortsätta?

- Nå, inte var man och fordrade det heller. Det fanns ju inga kvinnliga spårvagnsförare på den tiden.

Inte fick vi förarlön då, vi fick bara ett par hundra mark mer än konduktörslönen.

Fick mindre lön än de manliga förarna

I dag är 34 procent av spårvagnsförarna i Helsingfors kvinnor. Och lönen är den samma oavsett om du är man eller kvinna.

Annat var det när Margit Tall i slutet av 30-talet gick från att vara konduktör till förare.

- Inte fick vi förarlön då, vi fick bara ett par hundra mark mer än konduktörslönen.

En kvinna kan göra precis samma saker som en karl.

Tror du att det någonsin kommer att bli jämställt mellan könen?

- Nej det tror jag inte, det är sådana herrar i styret som inte låter det gå på det viset. Jag ser ju det på tv.

Men hon uppmanar ändå kvinnor som vill ta sig in i mansdominerade branscher att bara köra på.

- Jag skulle säga att försök bara. En kvinna kan göra precis samma saker som en karl. Jag har haft både typiska kvinnojobb och mansjobb, så jag vet att det går.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen