Hoppa till huvudinnehåll

Radiohuset frågar: Ska man få heta vad man vill?

Dubbelnamnet Andersson-Roos.
Dubbelnamnet Andersson-Roos. Bild: Yle / Eva Ekholm Namnlagen,namn,Dubbelnamn,Efternamn,lagar (alster)

En modernisering av namnlagen är på kommande. Den behandlar bland annat frågan om dubbelnamn vid giftermål, och regler kring könsbundenhet vid namngivning.

En arbetsgrupp har tillsatts på justitieministeriet med uppgift att revidera namnlagen. Syftet är att reglera namnlagen så att den bättre än förut motsvarar rådande värderingar i namnfrågor.

Dubbla eller trippla efternamn?

I framtiden kan det bli möjligt för till exempel ett gift par att ha bådas efternamn, så att om den ena heter Andersson och den andra Roos, så kan de vid giftermålet ta efternamnen Andersson-Roos och Roos-Andersson. Också barn skulle få ha dubbla efternamn. Det kommer ändå att finnas extra bestämmelser för dubbelnamnen. Vad händer till exempel om personer med dubbelnamn gifter sig? Får de då tre eller fyra efternamn? Och hur ska efternamnen gå i arv till barnen? Justitieministeriet utreder som bäst hur dessa bestämmelser ska se ut.

Kan Maria heta Ove?

Det finns också förslag på att slopa kravet på att förnamnet skulle behöva vara könsbundet, men detta råder det ännu delade åsikter om. Klart är i alla fall att det också i framtiden inte ska gå att ge ett barn direkt olämpliga namn.

Påverka via enkät på nätet

På sajten dinåsikt.fi (www.otakantaa.fi) kan man fylla i en enkät som påverkar utformandet av den nya namnlagen.
Syftet med enkäten är att utreda medborgarnas åsikter om på vilket sätt lagstiftningen som gäller för- och efternamn borde utvecklas.

Enkäten gäller följande teman:
• Förnamnets eller förnamnskombinationens godtagbarhet
• Förnamnets könsbundenhet
• Tillåtlighet av dubbla efternamn
• Omfattningen av skyddet för efternamn

Enkäten är öppen till och med måndagen den 25.7.2016.

Får man heta vad man vill?

Svara anonymt här under på Radiohusets fråga:

Red. anm: Frågan har uppdaterats eftersom artikeln handlar om namngivning och namnlagstiftningen, inte om religiösa dop.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle