Hoppa till huvudinnehåll

Enkät: Finländare förstår inte varandra

Man som varken ser, hör eller talar
Man som varken ser, hör eller talar Bild: AOP kommunikation,kommunikationsproblem

Finländare förstår inte varandra. Mest problem har vi att förstå vår partner och våra släktingar.

Var tredje har dessutom regelbundet svårt att förstå sin chef. Övriga kolleger förstår vi ännu sämre.

Tusen finländare svarade på företaget Rianno Communications enkät om hur förstådda de känner sig.

Tyvärr verkar missförstånd vara mera regel än undantag. Endast en av tjugo svarade att de brukar få fram sitt budskap när de kommunicerar.

En annan enkät, gjord av yrkeshögskolan Haaga-Helia, berättar att svenskar ofta har svårt med den raka korta finländska kommunikationen.

Finländare har bråttom

Nu ser det alltså ut som om vi är lika dåliga på att kommunicera i Finland.

Mest beror det på att vi inte tar oss tid att kommunicera. När både den som försöker kommunicera och den som borde förstå har bråttom går budskapet ofta förlorat.

– Vi har alla bråttom hela tiden. När vi säger något eller skickar ett e-postmeddelande är det viktigaste för oss i regel att få klar den uppgift vi håller på med. Då koncentrerar vi oss inte på hur vi kommunicerar eller på lyssnarens eller mottagarens situation, säger Riitta Auvinen, vd på Rianno Communications.

Våra försök att spara tid på det här sättet ger sällan önskat resultat.

Missförstånden leder ofta till att vi får upprepa oss flera gånger. Det främjar inte kommunikationen.

Av dem som svarade på enkäten säger 72 procent att de blir irriterade och hälften blir till och med arga när mottagaren inte förstår.

Humor är ett problem

Auvinen varnar också för att använda sig av humor i kommunikation med personer man inte känner tillräckligt bra.

Det som en kan uppfatta som humoristiskt kan av en annan uppfattas som plumpt eller till och med kränkande.

Ett tredje problem är att vi ofta använder oss av för abstrakta ord.

– Vi använder oss av ord som mottagaren inte kan visualisera. Politiker talar till exempel om ”välfärdsstaten” och ”basservice” i stället för att tala om ”när man går till läkaren” eller ”magknip”. Man tycker det är finare att använda mera abstrakta ord, säger Riitta Auvinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes