Hoppa till huvudinnehåll

”Roligare att lära sig finska på läger än i skolan”

Niklas Westerby, Axel Englund och Veronika Koskinen deltar i skärgårdslägert Ö-kiva.
Niklas Westerby, Axel Englund och Veronica Koskinen övar sig att tala finska på lägret i Nagu. Niklas Westerby, Axel Englund och Veronika Koskinen deltar i skärgårdslägert Ö-kiva. Bild: Yle/Johanna Ventus ö-kiva

I skärgårdsmiljö får lägerdeltagarna öva sig på att tala det andra inhemska språket. Språkbad och läger är en bra kombination tycker deltagarna i Nagu.

På måndag körde det första Ö-Kiva skärgårdslägret igång på Kirjais kursgård i Nagu. Under veckan ska deltagarna få testa på allt från nätfiske och navigering till att lära sig mer om olika växter och örter till att bekanta sig med skärgårdens historia.

Deltagarna fick bland annat bygga egna metspön.
På lägret har deltagarna bland annat fått bygga egna metspön. Deltagarna fick bland annat bygga egna metspön. Bild: Yle/Johanna Ventus skärgårdsläger

Spårkbad i skärgårdsmiljö

Då Yle Åboland är på plats är man i full gång med att tillverka metspön. Dagen innan var hela gänget på utflykt till ön Brännskär i Nagu vilket var lägrets höjdpunkt hittills tycker Niklas Westerby från Pargas.

- Det var roligt. Vi fick testa på många olika saker. Vi fick bland annat testa att paddla i likadana båtar som vikingarna använde.

Skärgård är alltså det tema som knyter ihop programmet men lägret är också ett språkbad. Halva gänget talar finska och andra halvan svenska. Läger och språkbad är en bra kombination tycker Ö-Kivas projektledare Carmela Johansson.

- På läger spenderar man mycket tid tillsammans och barnen har hittat varandra över språkgränserna och kommunicerar med varandra.

Carmela Johansson är projektledare för skärgårdslägret Ö-kiva.
Carmela Johansson tycker spårkbad och läger är en bra kombination. Carmela Johansson är projektledare för skärgårdslägret Ö-kiva. Bild: Yle/Johanna Ventus språkbad

Deltagarna i lägret kommer från enspråkiga familjer så för att alla ska känna sig trygga går mycket av informationen på både finska och svenska.

- Hittills har vi talat båda språken växelvis. Vi säger kanske inte allt på båda språken men så att barnen får den viktigaste informationen. Nu på eftermiddagen kommer vi att ha enspråkiga verkstäder som går helt på finska respektive svenska. Men då är det fråga om praktiska verkstäder, den ena är en knopverkstad och i den andra ska vi bygga lyktor, så man kan visa mycket och använda kroppsspråk så att alla förstår, säger Johannson.

Asylsökande från Nagu vill lära sig mer finska

Men inte alla av lägerdeltagarna har finska eller svenska som modersmål. Med på lägret finns också några asylsökande från Nagu därför hörs också engelska på lägret ibland.

- De asylsökande har gått i skola på finska men visst är det en utmaning då de ännu inte talar så bra finska så vi har använt oss av engelska ibland. Man märker också att barnen sinsemellan använder engelska ibland då de kommunicera men de använder också kroppsspråk. På kvällen brukar vi alltid ha en runda då alla får berätta hur dagen varit. Då vi varit på Brännskär visade de asylsökande med kroppen hur de skjutit pilbåge och alla förstod vad de menade.

Deltagarna fick bland annat bygga egna metspön.
På lägret deltar förutom finsk- och svenskspårkiga barn också asylsökande från Nagu. Deltagarna fick bland annat bygga egna metspön. Bild: Yle/Johanna Ventus skärgårdsläger

Deltagarna i Nagu är mellan 11 och 13 år. I augusti kommer det att ordnas ett till läger i Rimito för barn mellan 7 och 10 år. De yngre barnen borde inte kunna lika mycket engelska så då hoppas Carmela Johansson att lägret helt ska fungerar på endast finska och svenska.

Lägerdeltagarna ger konceptet med spårkbad tummen upp

Lägerdeltagarna i Nagu tycker läger är ett bra sätt att lära sig språk.

- Jag har inte lärt mig så här mycket finska på länge. Det är helt annorlunda att lära sig finska så här än i skolan så det går inte att jämföra, men det här är roligare, säger Niklas Westerby.

Veronica Koskinen från Houtskär och Axel Englund från Pellinge håller med. De tycker också det fungerat bra att lägerledarna växlar mellan att tala finska och svenska.

- Jag tycker det fungerat bra. Jag förstår bättre finska än jag kan tala, säger Veronika Koskinen.

- Jo det fungerar, man förstår nog det mesta, Axel Englund.

Niklas, Veronica och Axel talar alla svenska. Giàno del Vecchio från Utö är finskspråkig men ställer ändå upp på en intervju på svenska då Yle Åboland är på plats.

- Jag pratar lite svenska. Det är inte så lätt men jag försöker. Jag förstår ofta vad folk säger men att själv prata är svårare.

Giàno del Vecchio har fått testa på att lägga ut nät på skärgårdslägret Ö-kiva i Nagu.
Giáno del Vecchio är finskspråkig men talar gärna svenska. Giàno del Vecchio har fått testa på att lägga ut nät på skärgårdslägret Ö-kiva i Nagu. Bild: Yle/Johanna Ventus skärgårdsläger

Vilket språk talar ni då med varandra?

- Jag försöker tala finska så mycket som möjligt men ibland blir det att man talar svenska också, och engelska med de som talar engelska, säger Niklas Westerby.

Ö-Kiva lägren arrangeras av föreningen Finlands öar och projektet ingår i Svenska Kulturfondens specialprogram Ung på svenska. Förutom lägret i Rimito i augusti kommer det att bli en fortsättning nästa år berättar Carmela Johansson.

- Det blir fler läger nästa sommar och inte bara här i Åboland utan det blir läger i Nyland, Åland och Österbotten, alltså nästan lägst hela kusten.