Hoppa till huvudinnehåll

Utan skönlitteratur haltar skolan

Coronaspel mellan böckerna i Strömfors gamla bibliotek.
Skolelever i dag behöver lära sig navigera bland en massa sorters texter - och här är skönlitteraturen en oersättlig del. Coronaspel mellan böckerna i Strömfors gamla bibliotek. Bild: Yle / Hanna Othman strömfors gamla bibliotek

Svensk forskare vill införa mindre skönlitteratur i skolorna för att göra eleverna mer framgångsrika. I Finland tror man på motsatt metod.

I en insändare i Dagens Nyheter den 17 juli under rubriken “Skönlitteratur hjälper inte unga till framgång i livet” oroar sig Lars Melin, docent i svenska vid Stockholms universitet, över svenska elevers försämrade Pisa-resultat.

Han för fram mindre skönlitteratur och mer sakprosa i skolan som en lösning:

Det är just faktalitteratur som är nyckeln till framgång i skolan, till högre studier och till framgång i alla något så när kvalificerade jobb. Det är bra om de unga läser våra klassiker, men det är förmågan att tillgodogöra sig en rapport eller ett pm som ger dem framgång i livet.― Lars Melin

Melin betonar att han inte ser skönlitteraturen som oviktig eller passé, men att den endast är en underhållningsgenre bland andra. Därför föreslår han att svenskämnet borde delas i två: ett för det litterära kulturarvet och ett för färdigheten att läsa och skriva informativa texter.

Pappersbunt på bord.
Elever behöver lära sig läsa rapporter, inte romaner, hävdar språkforskaren Lars Melin. Pappersbunt på bord. Bild: Yle/Robin Lindberg bunt med papper

Kritiken mot Lars Melin har inte låtit vänta på sig.

Ebba Witt-Brattström, professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet, rök ihop med Melin i en hetsig tv-debatt i SVT. Witt-Brattström, liksom docent Axel Englund, anser att Melins uppdelning mellan sakprosa och skönlitteratur är alltför grov. Englund kritiserar också Melins individualistiska perspektiv:

Han menar att den viktigaste frågan som kan ställas till en text är: "what's in it for me?" Och det skulle vara en eländig värld, om alla utgick från det.― Axel Englund

Melins sätt att tala om framgång får kritik också av Mia Österlund, docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.

- Det stämmer inte så väl ihop med de jämställdhets- och demokrativärden som den finska läroplanen förespråkar. Enligt den ska skolan vara ett rum i samhället där det är möjligt att tänka bortom de marknadsstrategier som råkar vara rådande just nu och istället fostra till ett långsiktigt kritiskt tänkande, säger Österlund.

Onödigt att dra gräns mellan fakta och fiktion

Även om läroplanen och examinationssytemet skiljer sig mellan Sverige och Finland väcker diskussionen om skollitteratur intresse också här. Mia Österlund berättar att det finska skolsystemet valt att gå i en annan riktning än den Melin förespråkar.

- I Finland går vi faktiskt mot mer skönlitteratur i alla ämnen, istället för tvärtom, när den nya läroplanen träder i kraft i höst. Det ska bli intressant att se vilken effekt det får på våra Pisa-resultat. Jag tror att vi har valt den rätta vägen, säger Österlund.

Mia Österlund
Mia Österlund är docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Mia Österlund Bild: Yle/Ylva Perera litteraturvetenskapen vid åbo akademi

Enligt modersmålslärare och pedagogie doktor Annette Kronholm-Cederberg är det viktigaste att eleverna lär sig navigera bland olika typer av texter.

- Det är en kärnkompetens för medborgare i en demokrati att förstå hur en text ska läsas. Är jag på Flashbacks diskussionsforum eller läser jag en artikel i en dagstidning?

Lösningen här är ändå inte att dra en skarp gräns mellan fiktion och icke-fiktion.

- Jag tycker inte att uppdelningen går att göra eftersom hemskt mycket är fiktionaliserat också i sakprosan. Reklamer och medietexter har ofta narrativa element som går att analysera med samma verktyg som skönlitteratur, säger Kronholm-Cederberg.

En text på en glasvägg som lyder: Skönlitteratur är facklitteratur om människan.
Dörren till litteraturvetenskapen vid Åbo Akademi tar också ställning i frågan. En text på en glasvägg som lyder: Skönlitteratur är facklitteratur om människan. Bild: Yle/Ylva Perera litteraturvetenskap,Åbo Akademi,facklitteratur

Mia Österlund är av samma åsikt, och betonar att det också finns gott om exempel på skönlitteratur med faktainslag.

- Det finns skönlitterära verk som laborerar med sakprosan och pm-språket, och som kombinerar informationsförmedling och fiktion. Inom barnlitteraturen har faktabilderböcker blivit väldigt populära, ett exempel är Sarah Sheppards dinosaurieböcker som utgår från den senaste forskningen inom paleontologi och gör en härlig hybrid mellan fakta, skönlitteratur och bildberättande, säger Österlund.

Alla lärare är textlärare

Vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby, där Kronholm-Cederberg jobbar, har man utvecklat projektet "Kodknäckaren - strategier för genremedvetet lärande". Det går ut på att alla lärare strävar efter att bli textlärare - det vill säga kunna undervisa om form lika mycket som innehåll, och kunna förmedla genremedvetenhet till eleverna.

- För att en enskild studerande ska bli framgångsrik i studentexamen måste man kunna behärska både labbrapporter, essäer, jämförande analyser och diagram, och det här är helt olika typer av texter. Det blir också allt viktigare att studenterna behärskar ljud, bild och film, säger Kronholm-Cederberg.

Annette Kronholm-Cederberg
Annette Kronholm-Cederberg är modersmålslärare i Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Annette Kronholm-Cederberg Bild: privat annette kronholm-cederberg

Snarare än att, som Melin, framhäva en genre (sakprosan) framom om en annan (skönlitteraturen) vill Kronholm-Cederberg betona vikten av att kunna behärska olika typer av text - där skönlitteraturen har en självklar plats.

- Skönlitteraturen är oersättlig eftersom den har förmågan att gestalta saker inifrån och ur olika perspektiv på ett sätt som gör att vi inte kan prata om fiktiva texter utan att samtidigt tala om oss själva och våra värderingar, säger Kronholm-Cederberg.

Mest kritisk är Kronholm-Cederberg till lärobokstexten.

- Den är adapterad, vilket betyder att man förenklar och lämnar bort problematiseringar. Ändå är det just problematisering som studentexamen kräver av de studerande, så därför tycker jag vi borde använda fler autentiska texter och färre lärobokstexter i undervisningen, säger Kronholm-Cederberg.

När skoltrötthet tar över
Läroböcker kan inte vara den enda källan till kunskap, eftersom texten ofta saknar problematisering, menar Annette Kronholm-Cederberg. När skoltrötthet tar över Bild: Sina Andersson veckans skola

Sport och läsning främjar lärandet

Varken Österlund eller Kronholm-Cederberg har märkt några tecken på att studenter som läser mycket skönlitteratur skulle ha svårare att klara sig i andra ämnen - tvärtom.

De riktigt duktiga matematikerna är nästan alltid duktiga på modersmål, det krävs för att man ska kunna avkoda uppgifter.― Annette Kronholm-Cederberg

- Tittar man på politiker, ingenjörer och ekonomer märker man också snabbt att de bästa av dem har en litterär och kulturell bildning, säger Kronholm-Cederberg.

- Både de som läser mycket och det som idrottar mycket klarar sig bra i skolan enligt undersökningar, säger Österlund.

Barn läser bok med klassiska sagor.
Elever som läser mycket blir inte sämre på andra ämnen, tvärtom Barn läser bok med klassiska sagor. Bild: Yle/Rolf Granqvist inlärning

Trots det påpekar Österlund att skönlitteraturen inte alls är enbart nyttig, men behöver inte heller vara det.

Det finns en viss trend i att vilja framhäva litteraturen som ett mirakelelixir för empati och tänkande, men läsning kan faktiskt också vara flykt och eskapism.― Mia Österlund

- Ändå är litteratur inte bara underhållning, som Melin påstår, utan något vi störs och berörs av. Ibland handlar det om identifikation, men oftare om anti-identifikation, det vill säga att man måste brottas med obekväma saker som man inte förstår, säger Österlund.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • Bokrecension: Om att gräva där man står

    Michel Ekman skriver om sin familj och sin uppväxt i ny bok.

    I Självbiografiskt lexikon skriver Michel Ekman en rapport från det ständigt pågående, osäkra och ofrånkomliga arbetet med att förstå vem han är och varför han blivit den han är. Om hur familj och sjukdom sätter spår för livet.

  • Varför är musikskolan främst inriktad på klassisk musik?

    Varför är musikskolan främst inriktad på klassisk musik?

    Tidigare var det endast klassisk musik som gällde i musikskolorna. Nuförtiden har en del musikskolor en pop- och rocklinje men varför är det fortfarande den klassiska musiken som dominerar? Mika Westerlund drar pop- och rocklinjen på Musik- och kulturskolan Sandels och tror att populärmusiken småningom kommer att få en starkare roll.

  • Barbora Xu vill ena Åboborna på stor konsert

    Hon sjöng och samlade folk på torget efter terrordådet.

    Det var hon som satt och spelade och sjöng invid gravljusen och blommorna på Salutorget på fredagkväll. Bilder av henne fanns i stora internationella medier som The Guardian. Barbora Xu är Åbobo med tjeckiska rötter. Hon spelade på ett kinesiskt stränginstrument som påminner om finsk kantele. Hon sjöng på finska och kinesiska. Nu vill hon samla alla Åbobor till gemensam konsert.

  • Bokrecension: Tre bröder i tragglande kamp med kärleken och konsten

    Joakim Groths roman är en tidsskildring och generationsroman

    Joakim Groth, som är känd för sina lysande regiarbeten och pjäser för Teater Mars och Svenska Teatern, är nu aktuell med romanen Tre bröder. Det har hunnit gå drygt 35 år sedan den förra som hette Världen enligt Edi.

  • Prillan plingar på: Noux

    Kommer Prillan att överleva?

    Pernilla "Prillan" Karlsson har varit på sommarturné runt om i Svenskfinland! I det fjärde avsnittet besöker hon Noux.

  • Teaterrecension: Med rivningskulan genom Tjechovs förstlingsverk

    Dead Centre har gästat Finland med ”Chekhov’s First Play”.

    I Chekhov’s First Play tar den irländsk-brittiska teatergruppen Dead Centre avstamp i Tjechovs första pjäsförsök och kapar det för sin egen betraktelse över glappet mellan illusion och verklighet, både i livet och teatern.

  • Föredragsmaraton: Soffgruppens utveckling - från sällskapskultur till tv

    Soffgruppens intåg - det mjuka 70-talet.

    Föredragsmaraton är ett unikt samarbete mellan SLS och Svenska Yle och ingår i det officiella programmet för Finland 100. Maratonet ordnas på Svenska Teatern i Helsingfors den 8–9 september 2017. En av de experter som kommer att prata under föredragsdygnet är Minna Sarantola-Weiss som är expert på soffgruppens roll i välfärdssamhället.

  • Bokrecension: Tecken på fuskbygge i annars imponerande villa-thriller

    Blå Villan placerar mysmysteriet i bloggar och skogar.

    Övergrepp, bloggtroll och biljakter skakar om småstadsidyllen i Eva Frantz senaste deckare Blå Villan. Men trots den skickliga blandningen av mys och mysterium känns romanen inte helgjuten, skriver frilanskritikern Adrian Perera.