Hoppa till huvudinnehåll

De är arga på Finlands asylpolitik - vill skapa brevstorm till statsministern

Ett bildkollage med en bild av Merete Mazzarella och en av Monika Fagerholm.
Merete Mazzarella och Monika Fagerholm vill få till stånd en stor bunt med brev på statsminister Sipiläs skrivbord. Alla ska göra det de förmår när det gäller mänskliga rättigheter, säger Mazzarella. Ett bildkollage med en bild av Merete Mazzarella och en av Monika Fagerholm. Bild: Yle Monika Fagerholm,Merete Mazzarella,Ekenäs,författare,Västnyland

Författarna Merete Mazzarella och Monika Fagerholm har beslutat att uttrycka sin frustration över Finlands asylpolitik med en rätt så ovanlig metod, nämligen traditionell brevskrivning.

Fagerholm och Mazzarella beslöt att det inte längre går att bara se på. Det här efter att bibliotekarien Sunniva Drake publicerade Migrationsverkets negativa asylbesked till en irakier som flytt från Mosul.

Inte bara klicka hit och dit

Duon slog sig ner med penna och papper och författade var sitt brev till statsminister Juha Sipilä.

- Istället för att bara vara arg på Facebook och klicka hit och dit, så tänkte vi att vi skriver pappersbrev och skaffar kuvert och frimärken som man nu för tiden kanske inte har hemma överhuvudtaget, berättar Mazzarella.


Nu hoppas hon och Fagerholm att så många som möjligt ska haka på så att statsministern överöses med brev.

"Man ser hur cyniskt beskedet är"

Mazzarella säger att det var intressant att få ta del av asylbeskedet.

- För första gången får man ta till sig den språkliga tonen och se man hur cyniskt beskedet är, konstaterar hon.

Det gäller en irakisk man som fått avslag på sin asylansökan trots att Migrationsverket i beslutet erkänner att mannen hotats av terrorgruppen IS.

Mannen säger sig inte bara vara förföljd av IS. Han har också varit fängslad och torterad av den irakiska armén och säger att han fått budskapet att hålla sig borta.

Migrationsverket konstaterar att detta skett i mannens hemstad Mosul och att delar av huvudstaden Bagdad bör vara säkra för honom.

Uppmanar olika slags människor skriva

Mazzarella och Fagerholm har nu publicerat sina brev på Facebook men tanken är att alla ska få formulera sitt brev fritt.

- Det skulle vara viktigt att så många olika slags mänskor som möjligt gör det här. Det är inte så mycket mening i att en liten grupp av så kallat kulturfolk skriver, förklarar Mazzarella.

Hon menar att de flesta är vana vid att kulturpersonligheter nu som då reagerar och hör av sig.

- Riktigt vanliga människor som brinner för den här saken borde nu, i likhet med oss, skriva ett brev. Säg personligt vad du tycker om det här, uppmanar Mazzarella.

Pappersbrev bättre än e-post

Innan Mazzarella och Fagerholm beslöt sig för pappersbrev så övervägde de e-post.

- Vi insåg sedan att de är så lätta att radera. Trots att det kommer in hundratals upprörda e-postbrev från medborgare så kan en sekreterare radera dem i ett nafs.

Pappersbrev registreras och man kan inte bara göra sig av med dem som avfall, säger hon.

- Dessutom bildar de en synlig bunt, det tycker vi är intressant, förklarar Mazzarella.

"I en demokrati borde det vara av betydelse då folket hör av sig"

Mazzarella tror ändå inte att statsministern kommer att läsa breven.

- Men någon öppnar dem. Ifall det kommer tillräckligt med brev så blir statsministern åtminstone informerad om det här och får lov att fundera på saken, konstaterar hon.

Mazzarella säger att en statsminister inte borde kunna förhålla sig likgiltigt till att medborgare tar kontakt.

- I en demokrati borde det vara av betydelse att folk hör av sig till statsministern.

"Vi kan inte säga att vi inte vet"

Mazzarella drar paralleller mellan dagens läge och andra världskriget.

- Vi vet alla hur det var när koncentrationslägren öppnades och de tyska folket sade att de inte visste någonting. Det är möjligt att det fanns många som inte visste, men det var säkert ännu fler som blundade.

I dagens läge kan vi ändå inte säga att vi inte är medvetna om vad som pågår, menar Mazzarella.

Vi vet alla hur det var när koncentrationslägren öppnades och de tyska folket sade att de inte visste någonting. Det är möjligt att det fanns många som inte visste, men det var säkert ännu fler som blundade.

- Vi vet hur asylpolitiken i Finland fungerar, och genom att vi vet så har i ett ansvar. Naturligtvis finns det ondska i världen, men det största problemet är inte den rena ondskan, utan det är passivitet och likgiltighet, säger Mazzarella.

Därför är det viktigt att göra det man förmår, tycker hon.

- Det gjorde Sunniva Drake. Hon lade fram det negativa asylbeskedet, och det har redan haft en enorm betydelse att hon gjorde det.

Mazzarella påminner om att det inte räcker med att tala om mänskliga rättigheter vid olika högtidliga evenemang.

- De måste också prägla vardagsverkligheten och hanteringen av asylfrågan, påpekar hon.