Hoppa till huvudinnehåll

Naturväktarna: Främmande arter

Kvinna tittar fram bakom en trädstam.
Mimma Ekblad är en av experterna i Naturväktarna. Kvinna tittar fram bakom en trädstam. Bild: Yle / Anne Hämäläinen naturväktarna 2016

Under de senaste somrarna har vi fått vänja oss vid rapporter om jätteflokor, jättebalsaminer och andra förfärliga invasiva arter som vi borde bli kvitt. Fri rörlighet är helt klart inte önskvärd hos växt- och djurarter. Men varför är det så katastrofalt att det kommer in nya arter? Varför är vissa nykomlingar välkomna medan andra borde utrotas? Ägnar vi oss åt någon utstuderad form av art-rasism? Och vad är egentligen en invasiv art?

Arter sprider sig naturligt till nya områden. Alla arter har större eller mindre krav på sin livsmiljö, och om kraven inte uppfylls kan arten inte förekomma på området. Här hos oss är temperaturen ofta den begränsande faktorn. Fåglar som inte hinner få sina ungar flygga under den korta sommaren kan t.ex. inte bo här. I och med att klimatet blir varmare kan allt fler arter etablera sig. Under de senaste 30 åren har Finlands fjärilsfauna ökat med åtskilliga arter som kunnat tänja på sin nordgräns. På finska kallas dessa arter “tulokaslajit”. Det finns ingen vedertagen svensk term men man talar helt enkelt om nya arter.

En främmande art (på finska “vieraslaji”) är en art som inte utan hjälp hade kunnat sprida sig till området, t.ex. för att det funnits en barriär i form av en bergskedja eller ocean i vägen. Arten har istället spridits av människan - avsiktligt eller oavsiktligt. I haven sprids de främmande arterna ofta via fartygens ballasttankar. Många arter har introducerats i form av jaktbart vilt eller för att människor som flyttat långt bort velat ta med sig av hemlandets arter. Om den främmande arten gör skada kallas den invasiv (fi “haitallinen vieraslaji”).

Invasiva arter kan leda till att lokala arter dör ut

Arter som naturligt förekommer på samma område har utvecklats tillsammans. Närbesläktade arter använder lite olika resurser, äter t.ex. olika stora nötter, och tävlar inte med varandra om födan. Rovdjur och parasiter håller koll på stammarna och tillåter inte dem att växa sig för stora. Arter som flyttas till helt nya områden klarar ofta inte av sin nya livsmiljö och dör i all tysthet bort. Men ibland hamnar en art på ett område som uppfyller alla dens krav samtidigt som de naturliga fienderna saknas. Då kommer den främmande arten åt att föröka sig okontrollerat, utkonkurrera de lokala arterna och eventuellt äta upp dem, då de inte kan försvara sig mot den. Det är i det skedet den klassas som invasiv.

Finland gjorde år 2012 upp en nationell strategi för hur vi bör handskas med våra främmande arter. Den första januari i år fick vi en ny lag som behandlar främmande arter. På portalen www.vieraslajit.fi kan man läsa om våra främmande arter, rapportera fynd eller följa med fynden på en karta.

Hurudana arter har potential att bli invasiva? Kan invasiva arter vara en ekonomisk belastning? Finns det exempel på invasiva arter som utkonkurrerat våra lokala arter här i Finland? Var ställer de invasiva arterna till med mest skada och vilken enskild art är värst? Vad kan just jag göra för att förhindra spridningen av invasiva arter?

Text: Mimma Ekblad

Torsdagen den 4.8 svarar Mimma Ekblad och Anders Albrecht på dina frågor om djur och natur i Naturväktarna på Radio Vega. Sändningen börjar kl. 19.22 och telefonslussen öppnar kl. 19. Numret är 0600 11 12 13.

Skicka in din fråga via formuläret här nedan eller via e-post natur@vega.fi. Du hittar också Naturväktarna på Facebook.

Skicka din fråga till Naturväktarna

Läs också

Natur

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Trehundra orsaker varför man skall städa ur holkarna

    Många lever loppan i holkarna

    Förhoppningsvis har du städat ur dina fågelholkar medan det var minusgrader ute. Dels för att fåglarna börjat flytta in redan, men också för att holkarna innehåller mycket annat än lite mossa, gräs och en och annan kvist.

  • Myggorna är här - är du redo?

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • En björn har rört sig i Solf

    Spår av björn mellan riksåttan och Rimal.

    En björn sågs på måndag kväll röra sig i Solf i Korsholm mellan riksåttan och Rimal. Det finns tydliga spår efter björnen och Anton Svens från Solf jaktförening bekräftar att det rör sig om björnspår.

  • Björn åt middag från soptunna i Ingå

    Björnen sprang också på golfbanan i Sjundeå.

    En björn har observerats i Degerby-Kopparnäsområdet i Ingå och i Störsvik i Sjundeå två kvällar i rad och ätit mat från en soptunna. Björnen har också rört sig kring golfbanorna i Störsvik. Polisen uppmanar den som ser björnen att ringa 112.

  • Nationalpark 9: Vekara

    Bottenhavets nationalpark på ön Vekara.

    På ön Vekara som ligger strax utanför Nystad kan du delta i ett internationellt arbetsläger och bli ett med naturen.

  • Nationalpark 10: Skärgårdshavet

    Bland kobbar och skär i Skärgårdshavets nationalpark.

    Skärgårdshavet är en av världens vackraste skärgårdar med mer än 40.000 öar, kobbar och skär. 8.000 av dem hör till Skärgårdshavets nationalpark.

  • Nationalpark 11 - Enskär

    Finlands yngsta nationalpark.

    Utanför Nystad ligger Finlands yngsta nationalpark – Bottenhavets nationalpark. Den består av fantastiska öar och ett stort havsområde. Ett av de populäraste besöksmålen är Enskär.

  • Nationalpark 12: Linnansaari

    Ett av Finlands vackraste insjölandskap.

    Linnansaari nationalpark ligger i närheten av Nyslott och stoltserar med ett av Finlands vackraste insjölandskap.

Nyligen publicerat - Natur