Hoppa till huvudinnehåll

Med ett öga på åkern och ett öga på världsekonomin

Mårten Forss vid sitt vårvete.
Mårten Forss kollar vart de ekonomiska vindarna blåser innan det ska väljas grödor. Mårten Forss vid sitt vårvete. Bild: Yle/Adrian Perera jordbruk,jordbrukare,bonde,Kimitoön (ö),Skörd

På Westankärr gård svajar rågen i brisen. Bonden Mårten Forss står vid åkerkanten och tuggar i sig lite av årets skörd. Så här långt ser allting mycket lovande ut.

- Rågen ska skördas om en vecka. Sedan blir det dags för det tidiga kornet, trots att det fortfarande ser lite grönt ut.

Mest lycklig är han ändå över sockerbetorna som syns som en klargrön fläck vid horisonten. Sockerbetorna är nämligen gårdens huvudgröda.

- Nu har vi på veckoslutet fått 30 milliliter regn. Det ser riktigt bra ut för sockerbetorna, för de behövde vatten. Vi kan tala om en rekordskörd.

Enligt Forss beyder en rekordskörd åtminstone 50 ton rotskörd per hektar i medeltal. Bland annat sockerbetorna och rågen hör till Westankärrs försök att kämpa emot den dåliga lönsamheten för spannmålsodling i Finland.

En hand full av råg i kimito.
Den nationella rågskörden förväntas bli mindre i år, men på Westankärrs gård svajar rågen, till stor del, i vinden. En hand full av råg i kimito. Bild: Yle/Adrian Perera råg

- Vi försöker tänka affärsmässigt. Vi har en kund för sockerbetorna, ett kontrakt. Vi odlar råg som vi säljer till den lokala kvarnen, på det sättet behöver vi inte spekulera i hur vi ska få det sålt, förklarar bonden Mårten Forss.

I år har Forss också satsat på bondböna som en av grödorna i växtföljden. På naturinstitutet Luke förutspår man en rekordskörd av bondböna i år, men enligt Forss har det funnits ett underskott av råvaran i Finland.

- Vi räknar med att få en avsättning för det.

Forss tror att det enda sättet för lantbruksgårdarna att klara sig under den rådande ekonomin är att odla med ett öga på marknaden.

- Vi kan inte påverka produktpriserna. De styrs av världsmarknaden. Det vi kan påverka är vad vi odlar och att vi får en maximal skörd.

Fler sockerbetsodlare efterlyses

Westankärr gård har odlat sockerbetor i 15 år. Enligt Forss är sockerbetan ett exempel på en gröda med stor efterfrågan.

- Du vet vad du får. Ju större skörd desto lönsammare blir det. Du behöver inte tänka på att sälja den grödan, för du har redan en kund.

Mårten Forss.
Mårten Forss. Mårten Forss. Bild: Yle/Adrian Perera mårten forss

Sockerbetan är något av en lokal företeelse på Kimitoön. Dels passar den bra ihop med skärgårdens växtperioder som sträcker sig in i höstmånaderna, eftersom sockerbetorna plockas under oktober. Dels ligger landets enda sockerbruk, där betsockret förädlas, relativt nära till hands, nämligen i Säkylä.

- På grund av att en av de största kostnaderna är frakten, så säger det sig självt att man koncentrerar odlingen nära fabriken, säger växtodlingsrådgivare Peter Fritzén på Finska Hushållningssällskapet.

För tillfället efterlyser Sucros Oy ett samarbete med 100 – 150 sockerbetsodlare. I fjol låg priset för sockerbetor på 30 euro per ton, men priset sjönk med 0,92 euro efter en utdragen sockerstrid i mars. Prissänkningen kan jämföras till exempel med priset på vete.

- Smärtgränsen för vete är 200 euro per ton. Nu får man 140 euro, det är tur om det täcker rörelsekostnaderna, säger Fritzén.

- Både i Finland och här på ön finns utrymme för utvidgad sockerbetsodling, säger Forss.

Yngre bönder bättre på att följa marknadens nycker

Trots att årets skörd ser lyckad ut för Forss är det ekonomiska läget fortfarande mycket utmanande för landets bönder. Enligt Fritzén spelar börsen en större roll för gårdarnas ekonomiska utveckling än väder och vind.

- Om det inte finns pengar är man inte beredd att betala. Lantbruket lever inte i ett vakuum.

Peter Fritzén.
Peter Fritzén. Peter Fritzén. Bild: Yle/Adrian Perera peter fritzén

Jordbrukarnas inkomster förväntas sjunka även i år. Detta enligt centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Fritzén håller med Forss att det nu är dags för bönderna att hålla ett öga på vilka grödor som säljer. Förutom bondböna och sockerbetor nämns kummin och havre som exempel på attraktiva grödor.

- De som är smidiga och följsamma har bytt till dessa, och de klarar sig bäst. De som går på i ullstrumporna och odlar korn och vete klarar sig sämst, säger Fritzén.

Enligt Fritzén är det främst yngre bönder som visat sig mottagliga för ett mer affärsmässigt tänk.

- Lite har man börjat vakna för det. Yngre odlare är mer benägna att ändra på saker och ting. De ser inte det som ett hot.

Fritzen rekommenderar alla bönder att utforska möjligheten att odla specialgrödor. Han påpekar dock att det inte behöver vara den enda utvägen i dagens kärva läge.

- Nu är det billigt att sätta åkrarna i skick. Man får stöd för att åtgärda dräneringen. Plus att det är ett mindre inkomstbortfall när man till exempel trädar och inte har någon skörd att ta från åkern.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland