Hoppa till huvudinnehåll

Eleven är stjärnan i ny läroplan

Skolväska och elev i skolbänken.
Eleven ska få mera uppmärksamhet enligt ny läroplan. Skolväska och elev i skolbänken. Bild: Yle/Carmela Walder Borgå,Skolbarn,Pulpet,klassrum,ryggsäckar

Den nya läroplanen som lanseras i höst utlovar den enskilda eleven mera uppmärksamhet och handledning. Hur den förverkligas i praktiken beror på kommun och i sista hand lärare.

Den nya planen gäller grundskolan och gymnasierna, och omkring 400 000 elever tar del av den från och med i höst. Hur den i praktiken påverkar vardagen för eleverna och lektionerna klarnar först när skolan kommer igång.

Det ska bli slut på traditionell katederundervisning.― Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund.

- Det är ett nytänk, man talar inte längre om undervisning utan om elevens lärande. Det ska bli handledning, mera individuellt lärande, och den enskilda eleven ska få mera uppmärksamhet, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund.

Omöjlig ekvation?

Skolan ska hänga med när samhället förändras, heter det, och lärarna ska ha koll på ny teknik och tänkesätt. Samtidigt växer undervisningsgrupperna, vilket innebär utmaningar för lärarna.

Planen har fått kritik, bland annat för att de obligatoriska historiekurserna blir färre. Men Holmlund tror att den leder till en bättre skola.

Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund
Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands svenska lärarförbund. Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund Bild: Stina Siren/Yle ordförande för finlands svenska lärarförbund

- På finlandssvenskt håll har det satsats mycket på fortbildning på den allmänna delen, men inte lika mycket med tanke på specifika läroämnen, vilket betyder att många lärare säkert undrar hur de ska gå till väga för att genomföra planen i matematik, modersmål eller biologi.

Mindre fokus på grammatik

För språkundervisningen betyder det att man frångår betoning på grammatik och istället uppmuntrar elever att prata. En konkret förändring är att man i finskspråkiga skolor börjar läsa svenska ett år tidigare, i sjätte klassen. Det påverkar i första hand de finskspråkiga lågstadielärarna, säger Holmlund.

För att klara av utmaningarna vill lärarfacket ha lagstadgad rätt till fortbildning.

Läs också