Hoppa till huvudinnehåll

Koivukangas: Finlandssvensk musikexport med KAJ i spetsen

Yle Sportens redaktör Anti Koivukangas.
Yle Sportens redaktör Anti Koivukangas. Bild: Yle yle sporten

Idrotten brukar vara den förenande faktorn vid olympiska spel, men mitt äventyr på ett shoppingcenter i Barra visar att musikens förenande kraft är minst lika stark. Och att KAJ också fungerar i Brasilien.

Bokaffärer är bland det mest rogivande jag kan tänka mig, och när jag på andra våningen i ett av Barras gigantiska shoppingcenter hittade en, var det bara att börja flanera runt och njuta.

Shoppingcentret Metropolitano i Barra i Rio de Janeiro.
Shoppingcentret Metropolitano i Barra i Rio de Janeiro. Shoppingcentret Metropolitano i Barra i Rio de Janeiro. Bild: YLE/AnttiKoivukangas shopping,Brasilien

Efter en god stunds surfande mellan hyllorna landade jag på skivavdelningen. Jag hade ända sen vi anlände hit haft en tanke om att jag skulle bekanta mig lite med det lokala musikutbudet, och det brukar fungera bra med att mingla med personalen.

Bokaffären i Barra i Rio de Janeiro där KAJ fick sina 15 minuter.
Bokaffären i Barra i Rio de Janeiro där KAJ fick sina 15 minuter. Bokaffären i Barra i Rio de Janeiro där KAJ fick sina 15 minuter. Bild: YLE/AnttiKoivukangas bokaffär,Rio de Janeiro (stad)

Mellan hyllorna dök småningom en glad kille upp, och jag försökte på enkel engelska fråga om han hade några bra exempel på populär brasiliansk popmusik att bjuda på. Han talade en god engelska och vi grävde länge och väl tills han i hyllorna hittar tre skapliga album åt mig med varierande tema.

– Är det här sådan musik som du själv lyssnar på, frågade jag killen vars namn visade sig vara Emerson.

Emerson drog lite på munnen och konstaterade sen lakoniskt:

– Nej, egentligen inte. Men vänta lite så skall du få höra på en grej. Vi har den inte i butiken, men det är grymt bra.

Emerson började pilla lite på sin telefon och vevade fram en artist ur sin musikapp. Vi diggade en stund tillsammans, gungade i takt med något som lät som en brasiliansk version av JVG, som ändå ärligt talat inte föll mig i smaken.

I det sanna kulturella utbytets anda insåg jag min chans och frågade om jag kan spela upp en låt för honom som är stor i mina hemknutar.

Emerson tyckte att det var en bra idé, och han hade dessutom fått sällskap av två vänner som nyfiket dök upp för att lyssna på vad den där lönnfeta, orakade finska journalisten hade att komma med.

När de första tonerna av humorgruppen KAJ:s ”Pa to ta na kako” ekade ut ur systemet, insåg jag att den musiken gick ut i hela bokaffären. Emerson och hans två polare skrattade rejält och skulle just börja kommentera låten, som plötsligt avbröts.

– Spela den där andra låten där istället, ”Taco hej”, det är deras nya låt, sade jag i all hast.

humorgruppen kaj
KAJ:s "Taco hej" fick ett minigenombrott i Brasilien. humorgruppen kaj Bild: Eva Lingon kaj

Sagt och gjort, snart ekade också Vöråpojkarnas nyaste alster i den lokala bokaffären till stor glädje för mina nyfunna brasilianska vänner.

Emerson tyckte det lät lite som calypso, medan hans aningen kortare polare var övertygad om att KAJ kunde fungera på listorna också i Brasilien.

Jag tackade för visat intresse, tog mina tre skivor och gick mot kassan.

På grund av outgrundliga tekniska problem i kassaapparaturen blev jag stående i mitt nya favorithak i nästan 20 minuter i väntan på att det skulle lösa sig.

Samtidigt fortsatte Emersons telefon att köra ut den ena KAJ-klassikern efter den andra.

Medan kassabiträdet Manuela FÖR HAND skrev av siffrorna i streckkoderna på de tre skivor jag tänkte köpa ekade ”Pollenallergiker” för fullt i affärens PA.

Ögona dem rinnder och mitt fejs, he sir ut som en boll,
bihålona stocka och min kropp, Han sku helst ge opp!

När det väl blev dags för pengar att byta ägare var det ”Fest på lokalen REMIX” av ”Heimani i skick” som öste ut ur högtalarna och när jag äntligen vandrade ut ur affären efter en selfie med min nya vän Emerson gjorde jag det till takterna av ”Tango taas”.

Men tå tog najn an i armin, och dro in an igen, he va in stadu finsku å hon sa:
Haluatko tanssiaa, saanko luvan saatana, o he vart tango taas, igen!

Nu vet jag inte hur länge Kevins, Axels och Jakobs femton minuter av brasiliansk framgång sist och slutligen varade och hur länge killarnas hitkavalkad ekade ut i affären.

Kanske den finlandssvenska musikskatten är det nya svarta på andra våningen på Metropolitano när jag återvänder dit på min följande lediga dag?

För det tänker jag göra.

Hoppa över Twitterpostning

Och då skall jag igen hälsa på min kompis Emerson.

Det är inte bara idrotten på ett OS som förenar.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport