Hoppa till huvudinnehåll

Människomurar och demonstrationer – så har Finland hanterat flyktingkrisen

Demonstration mot flyktingar i Torneå.
Demonstration i Torneå mot regeringens politik. Demonstration mot flyktingar i Torneå. Bild: Jessica Stolzmann / Yle torneå

Rasistiska medborgargarden, människomurar i Torneå, Sipiläs hus i Kempele och kritiserade utvisningar har dryftats i bevakningen av Finlands flykting- och immigrationspolitik det senaste året. Svenska Yle har sammanställt några av de viktigaste händelserna.

Vid regeringsförhandlingarna i maj 2015 kom regeringspartierna Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna överens om att inte göra några desto större förändringar i Finlands invandringspolitik. Familjeåterföreningen skulle ses över men flyktingkvoterna skulle behållas på samma nivå (1 050 personer) och regeringen var inte intresserad av att ta ett större ansvar för flyktingarna i Europa.

regeringen
Alexander Stubb, Juha Sipilä och Timo Soini. regeringen Bild: yle regeringen

Ett uttalat mål har varit att Finland inte ska vara mer lockande för asylsökande än något annat EU-land. Finland har också sneglat på sina nordiska grannar och kritiserat EU:s hantering av situationen.

Här nedan finns en lista över några av de viktigaste turerna det senaste året.

Augusti 2015

Migrationsverket överraskas av antalet asylsökande som anländer. Flyktingförläggningarna är överfulla och nya grundas.

20 augusti Inrikesminister Petteri Orpo (Saml) uppskattar att 15 000 asylsökande kommer till Finland 2015. Prognosen uppdateras två veckor senare då myndigheterna uppskattar att 30 000 kan komma under 2015.

Ville Niinistö och Petteri Orpo besökte flyktingförläggningen i Åbo.
Ville Niinistö (Gröna) och Petteri Orpo besökte flyktingförläggningen i Åbo hösten 2015. Ville Niinistö och Petteri Orpo besökte flyktingförläggningen i Åbo. Bild: Yle/Jesper Alm. flyktingförläggning i åbo

Migrationsverket anställer mer personal och polisen får mer resurser. Flyktingförläggningarna är överfulla och nya grundas.

26 augusti Petteri Orpo: Flyktingsituationen i Europa är utom kontroll och hotar den fria rörligheten i Europa.

September 2015

4 september Utrikesminister Timo Soini (Sannf): Europas flyktingpolitik är outhärdlig och unionen följer inte sina egna regler.

5 september Statsminister Sipilä (C) erbjuder asylsökande att bo i hans hem i Kempele och påminner om solidaritet. Nyheten får uppmärksamhet också utomlands men planerna går i stöpet när Sipilä säljer sitt hus i april 2016.

12 september Demonstrationer och andra evenemang ordnas runtom i landet för att välkomna och visa solidaritet med asylsökande.

Europe Says Welcome på Medborgarplatsen i Helsingfors 12.9.2015.
Europa säger välkommen på Medborgartorget i Helsingfors. Europe Says Welcome på Medborgarplatsen i Helsingfors 12.9.2015. Bild: Yle europe says welcome

14 september Finland effektiverar gränsövervakningen. Inrikesminister Orpo säger att situationen i norra Finland är utom kontroll då många asylsökande väljer att ta sig till Finland genom Sverige och över gränsen vid Torneå.

Flera hundra till uppemot tusen personer anländer till Finland varje dag, uppskattar myndigheterna. Irakierna är den största enskilda gruppen. Statsminister Sipilä säger att flyktingläget är ett värre problem än den finländska ekonomin. Myndigheterna koncentrerar sig på dem som verkligen behöver skydd.

19 september Demonstrationer mot immigration i Torneå. En människomur står vid gränsen och många Finlandsflaggor vajar.

Motdemonstration för öppna gränser ordnas på den svenska sidan i Haparanda.

Demonstration mot flyktingar i Torneå.
Demonstration i Torneå. Demonstration mot flyktingar i Torneå. Bild: Jessica Stolzmann / Yle människomur

21 september Att stänga gränserna är möjligt om EU inte hittar en lösning på situationen, säger inrikesminister Orpo.

22 september En flyktingsluss öppnas i Torneå. Alla asylsökande måste registreras innan de kan resa vidare. Alla ansökningar ska behandlas så snabbt som möjligt.

Övervakningen av utlänningar effektiviseras. Fältpatruller utför kontroller både på gränsområden och i inlandet. Polisen intensifierar samarbetet med Migrationsverket, Gränsbevakningsväsendet och flyktingförläggningar.

23 september Finland deltar som enda land inte i EU:s omröstning om en omfördelning av flyktingar. Regeringen hänvisar till regeringsprogrammet. Ungern, Tjeckien, Slovakien och Rumänien röstar emot förslaget. Planen är att 160 000 flyktingar och asylsökande ska omplaceras i hela EU.

Oktober 2015

Demonstrationer för och emot invandring ordnas på flera håll i landet under hösten. På Narinken i Helsingfors var stämningen stundvis aggressiv och kravallpolis fick gå emellan. På andra håll i landet rapporteras det om handgemäng och bränder vi flera flyktingförläggningar.

Rajat Kiinni-rörelsen demonstrerar på Narinken i Helsingfors
Rajat Kiinni-rörelsen demonstrerar på Narinken i Helsingfors. Rajat Kiinni-rörelsen demonstrerar på Narinken i Helsingfors Bild: Dan Granqvist/Yle rajat kiinni

16 oktober Finland tar emot de första asylsökande som omplacerats av EU. Omfördelningen är blygsam i EU.

November 2015

11 november Sverige inför gränskontroller till Danmark. För första gången på 60 år måste nordbor visa pass vid en nordisk gräns.

29 november Alla ledare för riksdagspartierna påminner i ett gemensamt uttalande om att alla är lika inför lagen och vädjar om sans.

December 2015

Asylsökande kommer till Finland längs nya rutter efter att Danmark och Sverige skärpt reglerna för asylsökande. Största delen kommer med båt från Tyskland eller över östgränsen i norr.

I december kommer ett 50-tal till Finland dagligen.

Över en miljon flyktingar och asylsökande korsade Europas gränser 2015.

Tre flickor skyddar sina ansikten mot vinden i flyktinglägret Idomeni vid den grekiska gränsen till Makedonien.
Tre flickor skyddar sina ansikten mot vinden i flyktinglägret Idomeni vid den grekiska gränsen till Makedonien. Tre flickor skyddar sina ansikten mot vinden i flyktinglägret Idomeni vid den grekiska gränsen till Makedonien. Bild: EPA/VALDRIN XHEMAJ flyktingar,asylsökande,flyktingläger,idomeni,tält,flickor,sjalar,vind

Januari 2016

32 476 människor sökte asyl i Finland år 2015, i jämförelse med Sveriges knappt 163 000 asylsökande. De flesta kommer från Irak och Afghanistan. 60 procent kommer att avvisas, enligt Inrikesministeriets kanslichef.

De som avvisas ska få bo på så kallade avvisningsenheter, planerar ministeriet. De gröna, Vänsterförbundet och SFP säger nej till avvisningsenheter.

Olika slags medborgargarden och gatupatruller grundas. Soldiers of Odin får mest uppmärksamhet. Verksamheten är tvivelaktig, enligt många och dåvarande finansminister Alexander Stubb (Saml) vill att dylika rasistiska grupper förbjuds. Regeringen meddelar att man följder med läget.

Itsenäinen Suomis demonstration i Joensuu 2 april 2016
Medlemmar i Soldiers of Odin. Itsenäinen Suomis demonstration i Joensuu 2 april 2016 Bild: All Over Press itsenäinen suomi,Soldiers of Odin,Joensuu,demonstration

Februari 2016

3 februari President Sauli Niinistö säger i ett tal vid riksmötets öppnande att EU borde skärpa kontrollerna vid de yttre gränserna och att det krävs striktare tag mot dem som inte lider omedelbar nöd. Talet väcker kritik hos flera partier.

Polisen hoppas att de som fått avslag på sin asylansökan återvänder hem frivilligt. Polisen kan inte tvinga människor från Irak och Afghanistan ut ur landet.

Regeringen planerar att skärpa lagen om familjeåterförening. SDP och KD vill inte ta ställning i frågan. De gröna och SFP anser att lagen redan nu är för sträng.

Polisen sätter mer resurser på att avlägsna personer som inte beviljats asyl från landet. Många har gått under jorden, menar polisen.

Mars 2016

Asylbesluten för de som anlände under hösten 2015 börjar bli klara. De nordiska länderna diskuterar samarbete med att skicka tillbaka asylsökande som fått avslag.

Svensk polis kontrollerar resenärer i Malmö.
Svensk polis kontrollerar resenärer i Malmö. Svensk polis kontrollerar resenärer i Malmö. Bild: EPA/STIG-AKE JONSSON SWEDEN OUT polisen,migration,flyktingar,asylsökande

12 mars Norden behöver gemensam gränspolitik och det europeiska systemet kraschar, säger Sipilä efter sitt möte med Norges statsminister Erna Solberg.

18 mars EU och Turkiet överens om flyktingavtal. Alla flyktingar som anländer till Grekland från Turkiet kommer att skickas tillbaka till Turkiet. EU lovar i gengäld att för varje syrier som skickas tillbaka från Grekland till Turkiet ska en syrier i Turkiet vidarebosättas i EU.

Flyktingar vid gränsövergången i Idomeni i Grekland
Flyktingar vid gränsövergången i Idomeni i Grekland Bild: EPA flyktingar,Grekland

29 mars Finland har tagit emot för få syriska flyktingar i förhållande till storleken på landets ekonomi, sägs det i en rapport från den brittiska hjälporganisationen Oxfam.

April 2016

4 april Finland tar emot de första syriska flyktingarna i enlighet med överenskommelsen mellan Turkiet och EU.

20 april Inrikesminister Orpo kritiserar det europeiska asylsystemet.

Maj 2016

17 maj Villkoren för beviljande av uppehållstillstånd stramas åt. Asylsökande kan inte längre beviljas uppehållstillstånd på basis av humanitärt skydd. Från och med nu kan man bara beviljas asyl eller alternativt skydd. Finland ska inte vara mer lockande än något annat land, säger Inrikesministeriet.

Humanitärt skydd som grund för uppehållstillstånd har bara existerat i Finland.

Migrationsverket uppdaterar sina riktlinjer för Afghanistan, Irak och Somalia. Säkerhetsläget har under de senaste månaderna småningom förbättrats i samtliga tre länder.

Former av uppehållstillstånd i Finland

Asyl

Asyl kan beviljas om en person har välgrundade skäl att frukta förföljelse i sitt ursprungsland och inte kan ty sig till det landets myndigheter för att få skydd. Det kan handla om samhälleligt status, etnisk bakgrund, religion, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning. Det kan handla om hot om att bli fängslad eller torterad, av myndigheter eller någon annan grupp. Också förföljelse av kvinnor på grund av kön kan beaktas som grund för att bevilja asyl.
Flyktingstatus får en utlänning som har fått asyl i Finland, en utlänning som beviljats uppehållstillstånd på grund av flyktingskap och tagits till Finland inom flyktingkvoten, eller en familjemedlem till en utlänning i någon av grupperna ovan som fått uppehållstillstånd på grund av familjeband och som ska betraktas som flykting. Du beviljas inte asyl om du har begått eller om det finns en grundad anledning att misstänka att du begått ett brott mot fred, en krigsförbrytelse eller ett brott mot mänskligheten, ett grovt men inte politiskt brott innan du anlände till Finland, eller en gärning som strider mot FN:s ändamål och principer.

Alternativt skydd

Ges till en person som inte har grundad orsak att frukta att man blir förföljd, men att det finns en verklig risk att man utsätts för allvarlig skada om man sänds tillbaka, alltså grova kränkningar av en persons mänksliga rättigheter. Om man hotas av dödstraff, avrättning, tortyr eller någon annan behandling eller bestraffning som är omänsklig eller kränker människovärdet. Krigssituationer och konflikter kan ge alternativt skydd, men man mkåste visa att man som individ är i fara inom konflikten. En vanlig konfliktsituation där du inte som individ är i en riskkategori ger inte rätt till alternativt skydd.

Humanitärt skydd (2010-16.5.2016)

Gavs tidigare till en person som inte kunde visa att hen har utsatts för förföljelse eller att hen som individ i sig var i fara att utsättas för en människorättskränkning i landet på grund av konflikten, men situationen i allmänhet i landet var så kaotisk att det var svårt att göra bedömningen. Det kunde också gå att få humanitärt skydd om man tvingats fly på grund av miljökatastrofer, men den möjligheten finns alltså inte kängre. I Finland fick främst personer från Irak och Somalia humanitärt skydd.

Källor: Migrationsverket, Susanna Mehtonen, juridisk rådgivare, Amnesty

30 maj Migrationsverket lägger ner tiotals flyktingförläggningar och drar in 16 000 inkvarteringsplatser.

Juni 2016

1 juni Sverige förlänger än en gång gränskontrollerna fram till november.

5 juni Utvisningen av en irakisk mamma väcker ilska. Efter Migrationsverkets beslut skulle hon skiljas från sin baby och sin man. Högsta förvaltningsdomstolen beslutar senare att skjuta upp utvisningen.

Fallet med den irakiska familjen sätter fart på debatten om familjeåterförening. De gröna och SDP menar att utvecklingen går åt fel håll, medan Centern och Samlingspartiet tar den kommande lagen i försvar.

Migrationsverket väntar 17 000 ansökningar om familjeåterförening i år.

Så förändrade regeringen asylpolitiken

  • Asylsökande kan inte längre beviljas uppehållstillstånd (1 år) med humanitärt skydd som grund.
  • Det är svårare att få uppehållstillstånd (4 år) med alternativt skydd som grund.
  • Finland anser att säkerheten förbättrats och att det går att “återvända till samtliga områden i Afghanistan, Irak och Somalia utan att de väpnade konflikter som förekommer där i sig utgör en fara för en person endast på grund av hans eller hennes närvaro.”
  • Det kostar att ansöka om samtliga uppehållstillstånd. En vuxen familjemedlem betalar 455 euro och ett barn 230 euro.
  • Planen är att också strama åt familjeåterföringen. Den som vill ha sin familj till Finland borde ha en lön på 2 600 euro i månaden, om hen inte ansöker om återförening under de tre första månaderna av sitt uppehållstillstånd.

Källa: Migrationsverket, Inrikesministeriet


8 juni Flyktingslussen i Torneå stängs eftersom antalet människor som kommer till Finland har minskat.

21 juni Sverige godkänner bara tidsbegränsade uppehållstillstånd och begränsar anhöriginvandringen under de kommande tre åren.

30 juni En klar majoritet av finländarna förhåller sig neutrala till asylsökande. Var femte anser att asylsökande har en negativ inverkan på deras liv, visar enkät.

Drygt 3 300 har sökt om asyl under årets första sex månader.

Juli 2016

5 juli Utrikesministeriet testar att utlokalisera familjeåterförening i ett pilotprojekt.

Så här skärps processen för familjeåterförening

Då en flykting fått uppehållstillstånd på grund av så kallat alternativt skydd införs ett krav på tryggad försörjning för att få hit familjemedlemmar.

Om personen har beviljats asyl eller är kvotflykting tillämpas kravet inte om familjemedlemmarna ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader från det att flyktingstatus beviljats.

Regeringen hänvisar till att också andra länder ändrar sina regler i en strängare riktning. I Sverige diskuteras frågan men några beslut har ännu inte fattats.

Från och med den 16 maj 2016 blev behandlingsprocessen avgiftsbelagd. En vuxen familjemedlems ansökan kostar 455 euro och ett barns ansökan kostar 230 euro.

År 2010 bedömde Inrikesministeriet att det inte finns några behov av att strama åt reglerna för familjeåterförening men trots det har flera skärpningar skett sedan dess.

År 2012 ändrades lagen så att ansökan om familjeåterförening inte längre kan göras i Finland utan bara av en familjemedlem utomlands.

Den här ändringen minskade antalet ansökningar radikalt eftersom processen ofta kräver långa och dyra resor till en finländsk representation, som kan ligga i ett annat land.

Migrationsverkets statistik visar att ansökningarna om familjeåterförening minskade med två tredjedelar år 2011-2014.

28 juli En irakisk man överklagar sitt avvisningsbeslut eftersom Migrationsverket erkänt att mannen hotats av terrorgruppen Islamiska staten. Vänsterförbundet kallar exemplet fruktansvärt. SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson kallar regelverket omänskligt.

Utrikesministeriet inleder en kampanj mot människosmuggling och människohandel på sociala medier och internet. Köp inte tomma löften, är budskapet.

Augusti 2016

15 augusti Professorn i folkrätt Elina Pirjatanniemi, som också är föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter i Åbo, efterlyser en granskning av lagändringen som förkortar besvärstiden för asylbeslut. Hon önskar att högsta förvaltningsdomstolen tar ställning till huruvida förändringarna är förenliga med Finlands grundlag och internationella människorättsförpliktelser.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes