Hoppa till huvudinnehåll

Professor efterlyser omfattande förnyelse av grundskolan

pulpeter
pulpeter Bild: Yle/Madeleine Boström klassrum

Grundskolan är en finländsk toppinnovation från 1970-talet. Under ett halvt århundrade har den ändå föråldrats, visar en färsk utredning. Eleverna trivs inte i skolan, inlärningsresultaten sjunker och allt fler kan falla av kälken - och skolan är inte längre jämlik för alla.

- Grundidén med den finländska skolan - jämlikheten - förverkligas inte, säger professor Jouni Välijärvi som är direktör och forskare vid forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet.

En ännu icke icke publicerad utredning som Välijärvi sammanställt, utgående från bland annat Pisa-undersökningar, ger en dyster bild av skolvärlden. Enligt utredningen har den finländska grundskolan föråldrats. Också skillnaderna mellan eleverna har vuxit.

Svamp liggandes vid en krittavla
Professor Jouni Välijärvi anser att grundskolan i sin nuvarande form är föråldrad. Svamp liggandes vid en krittavla Bild: Yle/Madeleine Boström pekpinne

Olika kunskapsnivåer bland skolelever ökar enligt utredningen risken för utslagning bland unga. I varje finländsk åldersgrupp är närmare 10 000 personer i riskzonen för utslagning, och kan bli utan studieplats på andra stadiet.

Orsaken till det här är brister i grundfärdigheterna: läsning, matematik och studieteknik.

- I internationell jämförelse är situationen ännu förhållandevis god. Vår styrka är fortfarande att skillnaderna mellan eleverna är mindre än på andra håll. Men vi utmärker oss inte alls lika mycket som tidigare i det här, säger Välijärvi.

Skillnaderna i kunskapsnivå växer - och också Pisa-resultaten försämras

I rapporten som Välijärvi utarbetat för undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) går han bland annat igenom Pisa-material och fördjupar sig i synnerhet i elevernas bakgrund och hur den påverkar deras utveckling.

Att till exempel läsa en vanlig dagstidning och förstå dess innehåll och budskap är svårt för många.

De finländska skolelevernas Pisa-framgångar började visa en nedåtgående kurva år 2006. Efter det har resultaten på ett alarmerande sätt blivit sämre.

Enligt Välijärvis utredning blir allt fler skolelever under miniminivån i läsning. I Finland år 2016 finns det i praktiken alltså icke läskunniga unga.

- Ord och bokstäver har man koll på, men att till exempel läsa en vanlig dagstidning och förstå dess innehåll och budskap är svårt för många, säger Välijärvi.

Sedan början av 2000-talet har också kunskapsnivån hos de barn och unga som klarar sig bäst sjunkit. Trenden gäller alltså inte bara dem som klarar sig sämst.

Till riskgruppen hör i synnerhet pojkar, som alltid klarat sig sämre i läsning. En orsak till det här är att pojkars intresse för läsning på fritiden har sjunkit tydligt sedan början av 2000-talet. Det har syns direkt i kunnandet.

Kvinna läser bok på soffa.
Flickor läser mer än pojkar - och det här har ett direkt samband med att flickor klarar sig bättre i läsämnen. Kvinna läser bok på soffa. Bild: Picjumbo/Viktor Hanacek läsning

För matematikens del har de svaga elevernas andel fördubblats från år 2003 till 2012, och det har inte gått mot det bättre efter det.

- Gällande matematik är man i nuläget ett halvt år efter från nivån år 2006. Ifall vi ser på den bästa och sämsta tiondelen, är skillnaderna 5-7 år i åldersgruppens kunnande.

Grundskolan lyckas inte jämna ut skillnaderna

Också de regionala skillnaderna och skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper är stora. Till exempel föräldrarnas utbildningsbakgrund inverkar på barnens inlärningsresultat i alla läroämnen. Enligt Välijärvi ser det ut som att grundskolan inte lyckas jämna ut de här skillnaderna.

Särskilt pojkarna i östra och norra Finland löper en risk att falla av kälken. Deras inlärningsresultat i förhållande till både flickor och ungdomar i hela landet har rasat.

- Pojkarna i östra Finland har tidigare haft ett starkt kunnande i matematik, vilket hjälpt dem att få studieplats efter grundskolan. I fall det kunnandet försvinner, försämras möjligheterna till en studieplats avsevärt.

Linjal
Kunskaperna i matematik har försämrats avsevärt på tio år. Linjal Bild: Unsplash/ Dawid Małecki kalkyl

Problemen i kunskapsnivån syns särskilt då man granskar barn och unga med invandrarbakgrund. Första generationens invandrare är 2,5-3 år efter infödda finländare. Det är framförallt språkliga svårigheter som ligger bakom det.

Tänk om skolan inte var likadan för alla?

Med sin utredning efterlyser Välijärvi en omfattande förnyelse av grundskolan. Professorn betonar att det är just skolan som borde fånga den unga människan innan de stora valen i livet och fortsatta studier.

Och därför är Välijärvi redo att ifrågasätta hörnstenarna i det finländska skolsystemet i dess nuvarande form.

Jämlikheten i skolan borde betyda jämlikhet i kunskap och inte det att undervisningen är exakt densamma för alla.

Professor Välijärvi har redan en del förslag:

Tänk om studierna inte längre skulle vara bundna till årskurser? I fall utgångspunkten istället vore att uppnå en viss nivå under grundskolan? Om man ökade valfriheten ytterligare?

Skulle elever på de högre årskurserna i sina studier kunna fokusera på det som stöder de egna framtidsplanerna?

- Samhället har förändrats, och kunskapskraven har ökat. Jämlikheten i skolan borde i dagens värld betyda jämlikhet i kunnandet och inte det att undervisningen är exakt densamma för alla, säger Välijärvi.

Nedskärningarna i utbildningen oroar

Professorn bjuder in såväl beslutsfattare som sakkunniga inom utbildning till samma bord. Han anser att skillnaderna i kunskapsnivån borde jämnas ut och att hela grunden för utbildningspolitiken borde läggas om.

- Vi borde alla tillsammans nå ett liknande samförstånd som för fem årtionden sedan, då den nuvarande grundskolan skapades, säger Välijärvi.

Det ser ut som om inlärningen i yrkesskolan förflyttas allt mer utanför skolan.

Ytterligare en aspekt som kastar en skugga över skolan är de sinande resurserna. Professor Jouni Välijärvi vid Jyväskylä universitet är speciellt oroad över inbesparingarna i yrkesutbildningen.

- Det ser ut som om inlärningen i yrkesskolan förflyttas allt mer utanför skolan. Det här är farligt för de ungdomar som inte har förutsättningar att själva bära ansvar för sin inlärning.

Ursprunglig text: Selvitys: Oppilaat eriarvoistuvat ja osaamistulokset tippuvat – Professori perää peruskouluun mittavaa remonttia

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes