Hoppa till huvudinnehåll

Lasse Grönroos: Jag skyller på Iggy Pop

Iggy Pop
Punkens gudfader Iggy Pop Bild: Balazs Mohai / EPA / All Over Press iggy pop

Flashback # 1:
“Vi hade Iggy Pop i jukeboxen, men kunderna tenderade att börja trumma på borden så vi måste ta bort skivan”, konstaterade bartendern Sami på krogen “Kallion Kulma” i Berghäll i Helsingfors. I slutet av 90-talet och början av 2000-talet var baren mitt och kompisarnas vardagsrum och man fick önska sig musik till deras ypperliga jukebox. Men Iggy Pop väckte tydligen för mycket djuriska instinkter hos överförfriskade kunder. Jag är inte alls förvånad. “Been there, done that”.

Jag skyller alla stygga saker jag gjort på Iggy Pop och de dåliga influenser jag fått av hans musik.

Iggy Pop har gjort musik för de där kvällarna som slutar med att du vaknar med bara en sko i en tom metrovagn. Musik för efterfesterna där folk pinkar i akvariet och glömmer kvar sin halsduk nästa morgon. Men också mycket annat, vilket senaste kollaborationen med Josh Homme visar på Post Pop depression.

Nybörjarens guide till Iggy Pop:

Jag gjorde en liten guide för dig som inte vet var du skall börja i Iggy Pops och The Stooges digra diskografi. Klicka på skivorna och lyssna.

Enligt Iggy själv torde Post Pop depression bli hans sista regelrätta studioalbum med all den rumba och ståhej det innebär med promotion, fotosessioner, intervjuer och förståss turné. Femtio år av att vältra sig i glassplitter och stage diva sätter ju sina spår på kroppen. Iggy är 68 år gammal.

Flashback # 2:
Det är midsommar i Borgå skärgård och cirka 15 personer dansar kring midsommarstången till tonerna av “The passenger” (världens bästa låt?). Folk skrattar och ramlar omkull och det hela slutar med att någon bär hela midsommarstången ut på bryggan.

The Stooges uppgång och fall

Iggy Pops betydelse för rockmusiken går inte att mäta. The Stooges var aktiva 1967-1971 och den reviderade lineupen Iggy & The Stooges 1972-1974. Den urladdning energi de skapade på endast tre studioalbum fungerade som inspiration för de första punkbanden som föddes några år senare. Och tusentals och åter tusentals band efter det.

Sex Pistols, Ramones, Clash etc. tog facklan av The Stooges och förändrade musikvärlden för evigt. Därför kallas The Stooges ofta för “proto punk”.

När Iggy slog ihop sig med polaren David Bowie för att ha kul i Berlin under senare hälften av sjuttiotalet var resultatet en rad diamanter av båda artisterna. Iggys debutskiva The Idiot kom ut 1977 och senare samma år Lust for life. Båda hör till det bästa han gjort och Bowie i sin tur gav ut Heroes, Low och Lodger.

Bowies karaktär “Ziggy Stardust” tog sitt namn från vem annan än “Iggy” och under Iggys första soloturnéer var David medlem i hans band som keyboardist.

Andy McCoy har förresten också spelat i Iggys band i slutet av 80-talet.

Iggy & The Stooges på Sauna Open Air
Iggy & The Stooges på Sauna Open Air 2006 Iggy & The Stooges på Sauna Open Air Bild: Lasse Grönroos / Svenska Yle iggy & the stooges,The Stooges

Solokarriären har varit lång och kantig men har etablerat Iggy Pop som punkens gudfader och en artist som sopar golvet med alla yngre wannabes. Henry Rollins uttrycker ganska bra hur tuff liveartist Iggy Pop egentligen är i denna briljanta spoken word-kommentar.

Några radiohitar har Iggy t.o.m. fått till stånd, såsom Candy (1990) och Real wild child (1986) men liksom Lemmy i Motörhead innehåller Iggy Pops legend så mycket mer än bara listplaceringar. Han är en levande legend och dessutom en av de mest fotogeniska rockstjärnor som funnits.

Under senare år har Iggy försökt sig på Edith Piaf-tolkningar och smörsånger. Visst är det bra att vara mångsidig och så… Men kanske inte ändå.

Flashback # 3:
Iggy & The Stooges spelar i ishallen och jag står nära vänstra scenkanten. Mitt i allt tar Iggy sats och hoppar med full fart handlöst ut, över publikstängslet och några meter rakt in i den jublande publiken som tar emot honom på sina armar. Han förvarnar inte att han ämnar stage diva trots att han är över 60 år. Nästa dag har jag tinnitus i ena örat.

Alltför många döda Stooges

Sedan The Stooges återförenades 2003 har bandet uppnått den succé de aldrig hann få när det begav sig mellan 1967 och 1974. De turnerade flitigt runt jorden och besökte också Finland ett par gånger. Så gott som alla medlemmar i bandet har också gått bort under de här åren.

Basisterna Dave Alexander och Zeke Zettner dog 1975 respektive 1973. Kortvarige gitarristen Bill Cheatham är också död. Bröderna Ron och Scott Asheton som var ryggraden i bandet gick bort 2009 och 2014. Saxofonisten Steve Mackay lämnade oss 2015.

Kvar har vi gitarristen James Williamson som spred magi över Raw power och som efter en årtionden lång paus från musiklivet återvände till The Stooges efter Rons död.

Han som sköt upp heroin och slocknade i rännstenen före huvudrätten och som ingen skulle ha spått att överlever en dag efter 1975 är tack och lov kvar bland oss. Jag vet inte vad Iggy går på, men jag vill också ha av det!

Flashback # 4:
10 sekunder innan Iggy & The Stooges skulle äntra scenen på Sonisphere-festivalen i Björneborg 2009 bröt ovädret loss som. Jag stog framför scenen och på ett ögonblick förvandlades hela festivalen till ett slagfält där försäljningsstånd flög omkring, regnet piskade mig i ansiktet så jag inte såg en meter framför mig och jag hoppades bara att jag inte får en ljusrigg eller ett mixerbord i nacken. En människa miste livet.

På fem minuter var det över och förstörelsen var total. Det blev en tre timmars paus i allting medan arrangörerna torkade förstärkare med tiotals hårtorkar backstage. Båda scenernas tygväggar hade blåst bort. Iron Maidens flygplan hade vält på flygplatsen.

Mötley Crüe åkte hem men Iggy visade vad en gammal punkare går för så The Stooges framförde istället ett kort set på huvudscenen med bara Iggy, James (gitarr) och Steve (sax). Låtarna var ganska slående: Raw power, Search & destroy, Gimme danger och till sist I wanna be your dog.

Iggy på Flow 2016

Iggy Pop återvänder i sommar som soloartist och spelar på Flow-festivalen fredagen den 12 augusti. Dock inte med Josh Homme och Post Pop Depression-lineupen. Det skall bli intressant att se hurdan setlista han har och hur mycket av de senare årens “mjuka” material han väver in mellan käftsmällar som TV Eye och Cock in my pocket.

Personligen föredrar jag den rövsparkande igunan Iggy Pop än jazzklubbs-croonern Iggy Pop. Trots allt dåligt inflytande han haft på mig genom åren.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje